Vad var det som hände?
Av: Johanna Kronlid
Publicerad 21 april 2010 13:16
Först sprang industrins tjänstemän före och gick i mål (för att använda det vedertagna förhandlingsspråket) utan sina kamrater från lo. Sedan varslade Livs, gs och Pappers medan if Metall sin vana trogen gnetade på samtalsvägen.
Och så slutade den överenskomna sammanhållningen inom lo med nästan lika många lösningar som avtal på ett av de viktigaste kraven - att undvika kringgående av las genom inhyrning.
Trots att merparten av de inhyrda är tjänstemän så tycker uppenbarligen inte deras fackliga organisationer att det finns något problem med kringgående.
-?Vi anser att företrädesrätten inte ska kringgås men vi kan inte gå i konflikt på den frågan när vi
inte har det problemet, säger Sveriges Ingenjörers förhandlare Camilla Frankelius i det här numret
av Lag & Avtal.
Vilket rimligen betyder att tjänstemannafacken inte heller ville riskera sina egna möjligheter genom att stötta sina partners inom Industriavtalet i det kravet.
Än är det för tidigt att sia om årets avtalsrörelse ledde till Industriavtalets död. Men steget i den riktningen är definitivt taget. Frågan är hur stor betydelse det haft att avtalets ursprungliga företrädare har gått i pension och bytts ut till folk som kanske inte alls känner varandra lika väl.
En intressant sak: arbetsgivarna, som innan förhandlingarna betraktades som lika splittrade som 2007 har lyckats hålla en sammanhållen fasad - i alla fall utåt.
En annan spännande nyordning: Byggbranschens parter är numera såta vänner och skrev inte bara ett superavtal utan varsel utan dessutom
historia.
I det här numret av Lag & Avtal listar vi gångna årets domar om uppsägningar av personliga skäl samt avskedanden. Det brukar bli årets mest lästa och i efterhand beställda nummer.
Det var ovanligt många domar de senaste tolv månaderna jämfört med de föregående åren.
Det är heller inte så ovanligt att de fackliga organisationerna vinner så mycket som hälften av målen.
Vi skriver särskilt om ett överklagat b-mål, där en mekaniker fick rätt mot sin arbetsgivare. Avskedandet var inte skäligt, anser domstolen.
Det är tufft av en enskild person att stämma
på egen hand och stå på sig i Arbetsdomstolen.
Dessutom fick han snabbt ett nytt jobb efter
avskedandet.
Får man bli lite glad över det?


Kommentarer