Arbetsdomstolen

”Jag straffades för att jag gick till facket”

Jonas Malmberg, som leder förhandlingarna i Arbetsdomstolen, avbryter båda ombuden varsin gång. Han uppmanar företagets ombud att hålla sig till frågan om skadestånd och kvinnans ombud att inte ställa fler frågor till vd eftersom ingenting nytt kommer fram.

PÅ PLATS I AD. Det började så bra; de fyra första åren trivdes kvinnan ”kanonbra” på familjeföretaget med knappt 20 anställda. Men efter en höstresa med sina kvinnliga arbetskamrater, bland annat vd:s fru, ändrades attityden. – Under tjejresan inträffade en del tråkiga incidenter, säger kvinnan i Arbetsdomstolen.

Publicerad

Efter resan blev det bråk om pengar. Våren därpå fick hon ändrade arbetsuppgifter och arbetstider. Hon såg det som en följd av att hon stått upp för en arbetskamrat och gått emot vd.

– Så länge man tycker och tänker som vd vill har man högt anseende, säger kvinnan.

I slutet av april blev hon anklagad för ha gjort en arbetsuppgift fel, ”vad jag än gjorde, gjorde jag fel”, och hon blev utskälld inför två kolleger. Kvinnan blev sjukskriven efter utskällningen.

När sjukskrivningen närmade sig sitt slut blev hon orolig för hur det skulle bli när hon kom tillbaka till jobbet. Därför tog hon kontakt med sitt fackförbund. Företaget hade inget kollektivavtal och det fanns heller ingen fackklubb där. Unionen begärde förhandling.

– Syftet var att kvinnan skulle få en fungerande arbetsmiljö. Kvinnan hade utnyttjat sin föreningsrätt, arbets­givaren hade svarat med en integritetskränkning. Hon har därför rätt till 75 000 kronor i skadestånd, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.

Tvisten som Arbetsdomstolens leda­möter ska bedöma gäller först och främst det som hände dagen när förhandlingen mellan vd och Unionen skulle genomföras. En vecka tidigare hade Unionen begärt förhandling om kränkande särbehandling och brister i kvinnans psykosociala arbetsmiljö.

Arbetsgivaren blev upprörd när han fick kallelsen och ville veta mer. När han själv misslyckades, tog han kontakt med advokat Anders Kinntorph. Advokaten fick ut Unionens detaljerade förhandlingsframställning. I den ingick privata uppgifter av känslig natur för kvinnan. Uppgifterna som Unionen hade dokumenterat fanns med därför att kvinnan hade känt sig kränkt av sin chef en gång när hon begärde ledigt.

Samma dag som förhandlingen skulle äga rum, kallade vd till personalmöte. Närvaron var obligatorisk och allas mobiler samlades in. Sedan delades Unionens förhandlingsframställning ut.

Alla som var med på mötet fick nu läsa om de privata och känsliga uppgifterna och om hur kvinnan hade upplevt att hon hade blivit bemött av vd i olika sammanhang.

– Varför delade du ut de här handlingarna på personalmötet, frågar Anders Kinntorph sin klient.

– Jag ville rentvå mig, jag var oerhört upprörd, säger vd.

Han säger också att han var mån om att uppgifterna inte spreds vidare, det var därför han samlade in mobilerna.

En av dem som var med på mötet var kvinnans man, som då också jobbade på företaget. Han ringde till sin fru efter mötet och berättade vad som hade hänt där.

– Hon kände sig utlämnad och började gråta, säger han.

Förhandlingen efter personalmötet började med att Unionens ombudsman frågade om företaget ville att kvinnan skulle sluta.

– Jag bedömde att hennes arbetsmiljö inte var hållbar, särskilt inte efter vad som hade hänt på personalmötet, säger ombudsmannen.

– Min klient blev förvånad, han uppskattar sin anställda. Det fanns inte något föreningsrättskränkande syfte med personalmötet. Han kände sig kränkt av kvinnans anklagelser, säger advokat Anders Kinntorph.

Kvinnan var med under Unionens förhandling med vd, men började aldrig jobba igen på företaget utan fortsatte först att vara sjukskriven och sade sedan upp sig. Nu har hon jobb på ett annat företag. Hennes man har också bytt jobb.

Unionen hävdar att företaget hade en allmänt negativ inställning till facklig verksamhet. Det förnekas av vd.

– Jag är en föreningsmänniska och ville ha ett företag där snacket går som i ett fotbollslags omklädningsrum. Det ska inte finnas några direkta hemligheter och var och en ska sköta sitt arbete, säger han.

När Anders Kinntorph frågar företagets ekonomiansvariga vad ledningen tyckte om facket, svarar hon att vd inte har någon negativ syn.

– Jag har hört honom säga att det är bra att facket finns, säger hon.

Kvinnan själv anser att vd lämnade ut uppgifterna vid personal­mötet som ett straff för att hon hade gått till facket.

Unionens ombudsman som var med på förhandlingen på företaget säger i Arbetsdomstolen att hon aldrig tidigare hade upplevt att en arbets­givare lämnade ut uppgifter på det här sättet.

– Det sände märkliga signaler till personalen, säger ombudsmannen.

AD-domen: Fackförbundet kunde ha krävt tystnadsplikt

Både vd och den anställda kände sig kränkta

Parter: Unionen stämde Quattro Vidcom AB. Företagets vd förde vidare privata uppgifter av känslig natur. Uppgifterna ingick i grunden för en förhandling om kränkningar av en anställd. Hela personalen hade fått ta del av uppgifterna vid ett möte. Unionen hävdade att vd:n hade gjort detta för att den anställda hade utnyttjat sin föreningsrätt.

Fackförbundet krävde att hon skulle få 75 000 kronor i allmänt skadestånd och lika mycket för egen del.

Saken: Föreningsrättskränkning.

Mål: A 142/15.