Så fick osäkerhet i AD fart på parterna

I våras kom en dom från Arbetsdomstolen som handlade om möjligheten att byta ut rast mot måltidsuppehåll. Tvisten stod mellan Kommunal och Södermanlands läns landsting. Landstinget hävdade att byte av rast mot måltidsuppehåll vid andra tider än på natten utan stöd av ett lokalt kollektivavtal, inte var ett brott mot kollektivavtalet. Om brott begåtts var det i stället ett brott mot arbetstids­lagen. Kommunal hävdade motsatsen.

– Det här var en viktig fråga som rörde kollektivavtalets konstruktion. Det råkade handla om måltidsuppehåll men det skulle lika gärna ha kunnat handla om övertidsfrågan, säger Jeanette Hedberg, tf biträdande förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

– Principfrågan löd: Vad är reglerat i kollektivavtalet och vad är reglerat i arbetstidslagen?

Huvudförhandlingen hölls den 23 mars i AD. Ameli Andersson, ombudsman på Kommunal, säger att det inte kändes tydligt vem som skulle få rätt. Både SKL och Kommunal anser att det är bättre att frågor kring arbetstid regleras i avtal mellan parterna.

– Om det är ett brott mot arbetstidslagen kan inte vi styra. Det är Arbetsmiljöverket som avgör om frågan prioriteras eller inte, säger Ameli Andersson.

Samtidigt var avtalsrörelsen i full gång och parterna tog med sig frågan in i förhandlingsrummet. Några dagar före meddelad dom, i början av maj, löste de tvistande parterna frågan på egen hand.

– Den här domen var lite speciell, för den fick konsekvenser redan innan den kom, säger Ameli Andersson.

Hon är nöjd med det nya centrala kollektivavtalet som kräver mer för att kunna byta rast mot måltidsuppehåll. För byte på måndagar till och med torsdagar krävs till exempel ett lokalt kollektivavtal.

– Det är viktigt med rast för att man ska orka hela arbetslivet. Men det här är en komplicerad fråga. Det kan vara lockande att kunna gå hem tidigare just i dag.

Ameli Andersson tillägger att det var just osäkerheten om vem som skulle få rätt i AD som fick fart på parterna.

När domen föll fick landstinget rätt.

På Vårdförbundet blev förbundsjurist Annika Wahlström egentligen inte förvånad över AD:s beslut.

– Men på ett sätt ställdes allt på ända, säger hon.

Enligt Vårdförbundet har den allmänna tolkningen varit att flera arbetstidsfrågor var reglerade i det centrala kollektivavtalet. Det gick därför att tvista om frågorna med stöd av det centrala kollektivavtalet. Den tolkningen har också varit ett av skälen till att det saknas lokala regleringar på vissa håll.

– I många av förbundets stora frågor som övertidsuttaget kan vi, i de fall det inte finns lokala kollektivavtal, nu enbart göra gällande att det är brott mot arbetstidslagen, säger Annika Wahlström.

Fler klagomål på arbetstidsfrågor hamnar därför hos Arbetsmiljöverket.

– Den här domen gör att förbundets ombudsmän i dessa frågor är hänvisade till att göra anmälningar till Arbetsmiljöverket i stället. Vi tycker att det är bekymmersamt.

Problemen är flera, enligt Annika Wahlström. Arbetsmiljöverket går inte alltid vidare med en anmälan. En eventuell sanktionsavgift från verket tillfaller staten till skillnad från om det är ett brott mot ett kollektivavtal. Då tillfaller ett skadestånd förbundet och medlemmarna. Arbetstidslagen bygger också på att parterna arbetar tillsammans med förläggningen av arbetstiden.

– Såvitt vi kan se finns det stora brister i samverkan kring arbetstidsfrågorna på arbetsplatserna. Det är troligen en starkt bidragande orsak till de problem kring arbetstidsfrågor som Vårdförbundet har, säger Annika Wahlström.

På förhandlingsbordet under hösten har Vårdförbundet och SKL haft frågor om nattarbete. Strax efter midnatt när november blev december lyckades de enas. Övertidsfrågorna är ännu inte på förhandlingsbordet. Men både Vårdförbundet och SKL tycker att det är där de hör hemma.

– Vi kommer absolut att driva övertidsfrågorna i vår, säger Annika Wahlström.

– Den här domen fick konsekvenser redan innan den kom, säger Ameli Andersson på Kommunal.