Arbetsrätt

Arbetsmiljörätt - kan det va nåt?

En av de 36 uppsatserna i vänboken till arbetsrättsprofessor Ronnie Eklund är en eloge till arbetsmiljörätten. Maria Steinberg talar sig varm för att arbetsmiljörätten ska finnas med som ett särskilt ämne i arbetslivets juridik.

Publicerad

När Ronnie Eklund avtackades av Arbetsrättsliga föreningen – han avgick som professor i civilrätt särskilt arbetsrätt vid årsskiftet – fick han ta emot en vänbok. Den innehåller 36 arbetsrättsliga uppsatser skrivna av 41 författare och ges ut på Iustus förlag. En uppsats jämför arbetsmiljörätt och miljörätt. Och så är det Maria Steinberg som talar sig varm för att arbetsmiljörätt är nå’t.

Under rubriken ”Arbetsmiljörätt kan det va’ nå’t?” tar hon först med läsaren in i domstolen och visar hur arbetsmiljörätten dyker upp där, genom att utgå från juristernas vardag. Allt ifrån lagmannens ansvar för att förebygga ohälsa hos arbetstagarna till tingsnotariens som måste jobba övertid fast han skulle hämta barn på dagis.

Maria Steinberg ser arbetsmiljörätten som ett sammanhållet regelsystem, som syftar till att skydda arbetstagarnas liv och hälsa, där de centrala delarna är arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, Arbetarskyddsstyrelsens/Arbetsmiljöverkets föreskrifter och arbetstidslagen. Den kan ses vid sidan av den klassiska arbetsrätten som en del av arbetslivets juridik, menar hon.

Maria Steinbergs eget intresse för arbetsmiljörätt väcktes när hon började som jurist på dåvarande Yrkesinspektionen i Örebro. Där insåg hon att hon, trots att hon föreläst om arbetsrätt på Uppsala universitet, inte kände till arbetsmiljölagen. Och att föreskrifterna inte var så lätta att tolka. En annan erfarenhet var att kvinnornas arbetsmiljö inte uppmärksammades. 1979 fanns i distriktet en kvinnlig yrkesinspektör som hade hand om typiskt kvinnliga arbeten. När hon tog reda på hur många arbetstagare yrkesinspektörerna hade svarade kvinnan 20 000, medan den man som hade flest svarade 7 000. I dag finna det nästan lika många kvinnor som män som är inspektörer.  ”Men frågan är vilket kön får mest tid av tillsynsmyndigheten? Min uppfattning är att diskrimineringen kvarstår.”

I uppsatsen räknar hon också upp en rad vetenskapliga arbeten om arbetsmiljörätt skrivna av kända arbetsrättare som Ruth Nielsen, Håkan Hydén, Kent Källström och så förstås Ronnie Eklund själv. Han var hennes handledare och han kunde arbetsmiljölagens tillkomsthistoria. Ronnie Eklund gav henne rådet att börja i historien. ”Det var det bästa råd jag kunnat få. Jag fann där svaret på min fråga, varför skyddsombuden inte var som andra fackliga företrädare.”  Ronnie Eklund visade också på problemet att skyddsombud inte hade rätt att företräda utomståendes arbetskraft. På den punkten har arbetsmiljölagen ändrats från årsskiftet, upplyser hon.