”Låga löner ger fler chansen att jobba”

2012-04-18 23:00  
Kjell Frykhammar. Foto: Svenskt näringsliv

DEBATT. Påverkar avtalens minimilöner eller lägstalöner sysselsättningen? Grundtanken i ekonomisk teoribildning säger att om minimilönerna höjs stiger arbetslösheten, skriver arbetsmarknadsexperten Kjell Frykhammar på Svenskt Näringsliv.

I den nya rapporten Minimilönerna och servicesektorn (2012) refererar Svenskt Näringsliv till en forskningsöversikt som de amerikanska forskarna Neumark och Wascher gjorde 2007. Översikten innefattar ett stort antal studier av minimilöners påverkan på sysselsättningen, på såväl amerikansk som övriga länders arbetsmarknad. Översikten visar att en klar majoritet av studierna pekar på negativa sysselsättningseffekter.

Översikten slår också fast att i studier som koncentrerat sig på grupper med lägre kvalifikationer finns det överväldigande bevis på negativa sysselsättningseffekter för just dessa grupper vid höjda lägstalöner.

 De flesta av forskningsstudierna gäller länder med lagstiftade minimilöner. I Sverige sätts lägstalönerna genom kollektivavtal mellan arbetsgivar- och fackföreningar. Men inget talar för att effekterna skulle vara annorlunda i Sverige. Däremot skulle de kunna bli mer negativa eftersom minimilönerna i Sverige är högre i förhållande till medianlönerna.

Resultatet i den mest aktuella studien av svenska förhållanden bekräftar sådana effekter. Det är Per Skedinger som i ett Working Paper för Instititutet för Näringslivsforskning, IFN, (No 869/2011) behandlar detaljhandeln under första halvan av 2000-talet. Under den undersökta perioden höjdes lägstalönerna i kollektivavtalen kraftigt i flera steg. Det innebar att minimilönerna närmade sig medianlönenivån. Resultaten av studien är att ungdomarnas arbetsmarknadssituation försämrades betydligt av dessa höjningar och att de förlorade sina jobb i betydligt högre utsträckning än andra.

 De flesta instegsjobb för unga och oerfarna skapas av arbetsgivarna inom hotell- och restaurangbranschen samt inom handeln i Sverige. Professor Magnus Henrekson vid IFN har visat att den svenska servicesektorn haft en sämre tillväxt än den i USA. De största effekterna ses inom detaljhandeln. Under åren 1974 till 1990 ökade antalet personer anställda i detaljhandeln i USA med 47 procent medan den minskade med 14 procent under samma period i Sverige.

 Svenskt Näringsliv har i rapporten Minimilönerna och servicesektorn undersökt sambandet mellan storleken på servicesektorn i Sverige och minimilönernas nivå. Genomgången visar att Sverige har en liten servicesektor i förhållande till såväl omsättning som population. Sveriges detaljhandelsbransch har färre anställda per omsatt krona än de flesta andra länder inom EU. Samma trend ses inom hotell- och restaurangbranschen.

 Vi kan också se att i förhållande till totalbefolkningen har Sverige den näst minsta servicesektorn bland drygt 30 jämförbara länder. I Sverige är cirka 4,5 procent av totalbefolkningen sysselsatta inom detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Bland EU:s länder arbetar cirka 6 procent av totalbefolkningen i genomsnitt inom de två branscherna. Om Sverige skulle komma upp till EU-snittet skulle det innebära 130 000 fler arbetstillfällen.

Slutligen görs i rapporten en analys av minimilönebettet (minimilönen i relation till medianlönen) och 16 OECD-länders sysselsättningsandel inom servicesektorn. Ett tydligt samband framkommer. Ju högre minimilönebett desto mindre servicesektor i förhållande till populationen. Sambandet är signifikant. Det är alltså troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige.

Servicesektorn har stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt och vår livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb här och de skaffar sig på detta sätt värdefull arbetslivserfarenhet. Storleken på servicesektorn är därför ofta avgörande för hur många instegsjobb det finns på arbetsmarknaden.

I avtalsrörelsen har flera fackliga organisationer krävt höjda lägstalöner. Risken är – om vi får tro forskningen – att det kommer att leda till färre jobb i de här branscherna.

Kjell Frykhammar, Svenskt näringsliv

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer