Arbetsrätt

”Sänk lönerna för de unga med 25 procent”

Anita Nolsjö, 19 och Victoria Akhand, 18, går fortfarande på gymnasiet och siktar på att plugga till civilingenjörer direkt efter studenten. ”Men ungdomsavtal är nog bra för dem som söker jobb”, tror Victoria Akhand. Foto: Christian Rehn
19-åriga Emelie Jansson tänker plugga vidare redan till hösten. Hon är säker på att unga kan hitta jobb utan att behöva gå på ungdomsavtal. Foto: Christian Rehn
23-årige José Rodriguez besöker Arbetsförmedlingen i jakt på ett elektrikerjobb. Han har fortfarande inte gett upp hoppet om att få ett jobb med ”riktig” lön. Foto: Christian Rehn

Folkpartiet vill sänka ungdomslönerna med 25 procent för att få in fler unga på arbetsmarknaden.IF Metall och Teknikföretagen har redan testat idén drygt ett år. Men bara 38 ungdomar har fått arbete i industrin med hjälp av lönesänkningen.

Publicerad

– Vi måste våga säga att det ska vara billigare att anställa en ung person utan erfarenhet än en äldre med erfarenhet. Här är det arbetsmarknadens parter som har ansvaret, men vi måste diskutera detta, sade folkpartiledaren Jan Björklund på riksmötet i Västerås i början på mars.

Folkpartiet föreslår att ungdomsavtal med lägre lön, runt 75 procent av lägsta lönen, införs i kommuner och landsting – Sveriges största arbetsgivare.

Partiet vänder sig till att börja med till landets hundra största kommuner, tanken är att lägre löner ska ge fler ungdomar jobb. Sammanpressad lönestruktur och de för unga förhållandevis höga ingångslönerna är en orsak till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet, menar Folkpartiet.

Docent Per Skedinger på Institutet för näringslivsforskning menar att det finns mycket forskning som pekar på att höjda minimilöner generellt har en negativ påverkan på sysselsättning för ungdomar, både i Sverige och internationellt.

– Men det finns inte så mycket forskning om stora sänkningar av ingångslöner för ungdomar. Lönesänkningar över huvud taget är inte särskilt vanligt. Trots den senaste djupa finanskrisen är det bara ett land i EU som har beslutat om sänkta minimilöner och det är Grekland, säger Per Skedinger.

Hösten 2010 kom Teknikföretagen och IF Metall överens om ett lärlingsavtal med just 25 procent lägre löner än minimilönerna.

I mars presenterade de resultatet. 41 ungdomar hade placerats enligt överenskommelsen, 38 av dem jobbar kvar. De tre övriga råkade hamna på ett företag som sedan gick i konkurs. 35 av de 38 anställdes på storföretaget ABB i Karlskrona.

– Vår ingång i det här är att lönerna ska vara lägre. Men idén är att få in ungdomar i industrin, inte att sänka lönerna, sa Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

De som omfattas ska vara högst 25 år, lärlingsperioden kan vara ett år och förlängas i högst ett år till. Det ska även finnas en lokal överenskommelse. Företaget ska stå för handledning.

– Vi har haft den här konstruktionen tidigare, men den har inte använts. Nu hoppas vi att det blir mer känt, sa Anders Weihe.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä:

– Vi är inte intresserade av en generell sänkning av lönen. När yrkesintroduktionsåret är över ska de ha samma lön som de annars skulle ha haft.

Ungdomsavtalen först i Sollentuna

Bakgrund:

Sollentunas kommunalråd Lennart Gabrielsson, FP, vill införa särskilda ungdomsavtal i kommunen för ungdomar under 25.

Folkpartiet centralt har fattat beslut om att driva ett genomförande av ungdomsavtal för unga upp till 23 i 100 av landets kommuner. Förebilden är det avtal IF Metall och arbetsgivarna tidigare kommit överens om.