Staten lyckas bäst med att minska löneskillnaderna

Löneskillnaderna mellan könen har överlag minskat något, men mest inom staten. Mellan åren 2005 och 2011 minskade löneskillnaderna mellan könen där med 4,9 procent. Förra året hade kvinnorna 90,6 procent av männens lön i den statliga sektorn. Det kan jämföras med 2005, när kvinnornas löner var 85,7 procent av männens. Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare för Seko är inte förvånad.

- Generellt är det en utveckling som vi har sett tidigare också, att det går åt det hållet, säger han.

Seko har ungefär 30 procent kvinnor i förbundet. Många arbetar av dem arbetar inom telecom- och postområdet och inom staten. På det statliga området har Seko gjort satsningar på låglönegrupperna som gynnat kvinnorna. Men Sven-Olof Hellman menar att hela diskussionen kring jämställdhetspotterna som Seko ställde sig bakom haft en psykologisk effekt. Medvetenheten om problemet har ökat.

Även Saco-S och ST gläds över de minskade löneskillnaderna mellan könen. Saco-S har jobbat mycket för att få fram en lönesättande samtalsmodell där lönerna sätts i samtal mellan medarbetaren och chefen. Forskning från Saco visar att det är bra för kvinnor att lönen sätts i dialog med chefen. Men att löneskillnaderna minskat tror Saco-S ordförande Edel Karlsson Håål också beror på att förbundet tillsammans med arbetsgivaren, staten, jobbat för att få fler kvinnor på ledande positioner.

ST:s förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar ser två andra förklaringar till framgången. Hon framhåller den partsgemensamma statistiken.

- Utifrån den jobbar vi med utbildning och aktivt för att inte hamna i någon snedsits, säger hon.

Dessutom har parterna inom staten en gemensam metod för lönekartläggning.

- Vi har en ambitiös arbetsgivare, säger Åsa Erba Stenhammar.