”Vi tappar en generation män inom arbetsrätten”

– På landets juristutbildningar – generellt, men också specifikt inom arbetsrätt – dominerar tjejerna. Här i Lund är ungefär 60 procent kvinnor och 40 procent män. Det är inga lysande siffror om man eftersträvar en jämn könsbalans, men det är godtagbart. Börjar kvinnorna utgöra 70 procent av studenterna så finns det anledning att bli rejält oroad, säger Elsa Trolle Önnerfors.

Inte förrän på 1870-talet hade kvinnor rätt att läsa juridik vid universitet. Till en början var de kvinnliga juridikstudenterna få. Till och med första världskrigets utbrott hade bara fem kvinnor tagit examen i juridik. Först på 40-talet fick kvinnorna tillträde till högre domartjänster, tack vare att karriärvägen för domarbanan öppnades för båda könen. På 60-talet kom den verkliga brytpunkten. År 1963 utsågs Sveriges första kvinnliga häradshövding, och fem år senare tillträdde det första kvinnliga justitierådet.

I dag är situationen en annan. Cirka 60 procent av alla domare, åklagare och biträdande jurister i Sverige är kvinnor. Kvinnorna dominerar på landets juristutbildningar, och trenden är densamma inom just arbetsrätt. Senaste omgången av Individuell arbetsrätt var kvinnorna i majoritet. De utgjorde 70 procent av studentunderlaget.

– På juristprogrammet, liksom på alla ”prestigeutbildningar”, är tjejerna i majoritet. Jag tycker att det finns anledning att vara oroad över den utvecklingen. De blivande juristerna kommer att möta alla slags människor i sitt arbetsliv. Det är inte bra om klienterna bara träffar ett kön.

– Den här snedfördelningen börjar redan på gymnasiet. Tjejerna är duktiga och får bättre betyg, det har varenda Pisa-undersökning visat de senaste åren. Pojkarna verkar ha fått det svårare redan i grundskolan att hävda sig mot flickorna. Den här utvecklingen följer med dem i livet, säger Elsa Trolle Önnerfors.

Elsa Trolle Önnerfors vill se en större kreativitet i intagningssystemet, och hon lyfter fram Lunds ”u-jiken”, Utvidgad juridisk introduktionskurs, som ett lyckat exempel. Den kan alla, med allmän behörighet, söka. De 20 studenter som skriver bäst på tentan kommer in på juristutbildningen.

– U-jiken är en alternativ väg in på juristprogrammet. Personligen tycker jag att det är ett väldigt spännande initiativ.

Magnus Svensson är ansvarig för fakultetens distansutbildningar, där u-jiken ingår.

– Syftet med u-jiken är att stimulera unga med icke-akademisk bakgrund att prova att läsa på universitetet. Vi använder sociala medier, och särskilt facebook, när vi rekryterar.

Könsfördelningen på u-jiken är något bättre än juristprogrammet. Men det är fortfarande kvinnorna som dominerar. Av 2010 årets 3 760 registrerade studenter är 2 307 kvinnor (cirka 60 procent). Av 1 628 godkända studenter är 1 016 kvinnor (också cirka 60 procent). 272 studenter, varav 166 kvinnor (också cirka 60 procent), fick högsta betyg.

– Idén med u-jiken är ju inte att rätta till sned könsbalans. Men jag är helt övertygad om att en liknande satsning kan göras för att stimulera killar att läsa juridik. Om vi skulle sätta oss ner och fundera över vad som triggar killar att söka, kan vi definitivt rekrytera fler män. Det är jag helt övertygad om, säger Magnus Svensson.

– Vi har inte råd att tappa generation efter generation av män. Jag har jobbat på institutionen i 35 år, så jag var med på den tiden då männen var i majoritet. Det är alltså ingen naturlag att tjejer är mer lämpade att läsa juridik. Könsfördelningen har förändrats över tid. Och jag är av den åsikten att en jämn könsfördelning är att sträva efter.

Kvinnorna har alltså bättre chanser att ta sig in på en populär utbildning som juristprogrammet. De fyra mest sökta utbildningarna i landet 2016 var juristprogrammen i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Så konkurrensen är stenhård. Kvinnorna avslutar sina studier i större utsträckning än män, dessutom får de bättre betyg.

– Det är ett problem om bara duktiga medelklassflickor, som jag själv, söker sig till juristyrket. Det är inte säkert att den med bra betyg blir den bästa juristen, säger Elsa Trolle Önnerfors.

– De juriststudenter som jag själv undervisar verkar däremot tämligen obekymrade om snedfördelningen mellan könen, och anser generellt att betygen är det viktigaste utskiljningsredskapet: kompetens och meriter ska vara avgörande vid tjänstetillsättningar, ingenting annat. Själv tycker jag att universiteten ska tänka mer kreativt.