Christer Ågren och Niklas Beckman från Svenskt Näringsliv hävdar att det redan finns ett skydd mot att inhyrning av arbetskraft används för att kringgå anställningsskyddslagen. Det är inte så ofta arbetsgivarföreträdare menar att gällande rätt innebär större inskränkningar i arbetsgivarens arbetslednings- och företagsledningsrätt än vad de fackliga organisationerna hävdar. Men när det gäller möjligheten att först säga upp personal på grund av arbetsbrist för att sedan omedelbart hyra in personal från ett bemanningsföretag driver nu arbetsgivarsidan tesen att det redan finns ett skydd mot kringgående av anställningsskyddslagen. Så är dock inte fallet och syftet med arbetsgivarnas argumentation är givetvis att förleda, att få människor att tro att några förändringar inte behövs.

Samtidigt är det glädjande att arbetsgivarna tar diskussionen på allvar. De har insett att få frågor har en sådan sprängkraft ute på arbetsplatserna som denna. Människor blir genuint upprörda när de ser hur anställningsskyddet i allt högre utsträckning kringgås genom bemanningsföretag.

I årets avtalsrörelse kräver LO-förbunden inom ramen för sin samordning att avtalen ska innehålla regler som förstärker det fackliga inflytandet vid inhyrning och begränsar arbetsgivarens möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd genom att använda inhyrd arbetskraft istället för personer som har företrädesrätt. Bakgrunden till kravet är att fler och fler företag försöker kringgå anställningsskyddet genom att säga upp personal med hänvisning till arbetsbrist för att sedan hyra in personal istället. Inte sällan handplockar man tillbaka vissa av de tidigare anställda som man vill ha kvar i verksamheten. Är då detta tillåtet?

Av Arbetsdomstolens dom i det så kallade Abu Garciamålet, AD 4/2003, framgår att det inte finns något generellt förbud mot att hyra in arbetskraft trots att det finns tidigare anställda som har företrädesrätt. Men domstolen säger samtidigt att det kan ”inte uteslutas att det kan finnas situationer där det föreligger omständigheter som föranleder att inhyrningen av arbetskraft bör betraktas som ett otillåtet kringgående av företrädesreglerna”. Men för att arbetstagarsidan ska ha framgång med ett sådant påstående ”krävs inte bara att de åtgärder som påstås utgöra ett sådant kringgående blir på vanligt sätt styrkta, utan dessutom att ett syfte med åtgärderna har varit att undgå tillämpningen av de aktuella lagreglerna och att handlandet med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som otillbörligt”.

Det pågår mål i Arbetsdomstolen där arbetstagarsidan menar att man kan bevisa att arbetsgivaren haft till syfte att kringgå företrädesrätten. Men hittills har inget fackförbund lyckats bevisa detta i domstol. Problemet med den princip Arbetsdomstolen ställt upp är alltså att det är oerhört svårt att i domstol bevisa att arbetsgivarens avsikt varit att kringgå lagen. Arbetstagarsidan måste i praktiken sannolikt bevisa att det förekommit ett dolt samarbete mellan aktuell arbetsgivare och bemanningsföretaget, något som dessa parter normalt inte erkänner inför domstol. I praktiken ger därför gällande rätt mycket lite skydd mot att lagen kringgås.

Det är därför som LO-förbunden nu kräver ett fungerande skydd mot kringgående av anställningsskyddet. Ett sådant skydd är fullt tillåtet enligt det nya EU-direktivet om bemanningsföretag som uttryckligen tillåter regler som syftar till att skydda arbetstagarna eller förhindra missbruk.

Om det inte finns några tidigare anställda som har kvalifikationer för arbetet eller om dessa inte vill tillbaka innebär LO-förbundens krav ingenting. Om arbetsgivaren har goda skäl för att hyra in trots att det finns tidigare anställda som har företrädesrätt torde inte facken motsätta sig detta. De fackliga organisationerna är synnerligen måna om att verksamheten ska fungera väl och att företagen ska gå bra. Det är missbruket, kringgåendet av anställningsskyddet, vi vill åt.

LO-förbunden har träffat kollektivavtal för bemanningsbranschen och inhyrning kan ibland vara ett mycket bra sätt att lösa ett tillfälligt arbetskraftsbehov. Men det skapar inte fler arbetstillfällen att hyra in personal istället för att företagen anställer samma personal själva, vilket Christer Ågren och Niklas Beckman antyder. I Sverige är det också enklare och billigare att säga upp personal än i många av vår grannländer. Men det skydd mot godtycke som anställningsskyddslagen ger slår de fackliga organisationerna vakt om, det ska inte kunna kringgås.

Men låt oss avslutningsvis ta fasta på vad som förenar oss. Vi synes rörande överens om att det inte ska vara möjligt för företag att kringgå anställningsskyddet. Då borde det inte vara så svårt för arbetsgivarsidan att godta regler som skapar det skydd mot kringgående av lagen som man menar redan finns.

Dan Holke

Chefsjurist LO-TCO Rättsskydd AB