Tipsa en vän om en artikel

Debatt: Las var en förgiftad gåva till löntagarna

Huvudavtalet stupade på turordningsfrågan. Regeln "sist in - först ut" i lagen om anställningsskydd (Las) plågar arbetsgivarna, deras missnöje är stort och uppriktigt. Sammanbrottet betyder nattfrost på arbetsmarknaden, skriver författaren Svante Nycander.

Annons

Lagen gör anställningstiden till en stupstocksregel. Arbetsgivarna kommer aldrig någonsin att uppfatta den som rättvis och skälig. Och lika litet kommer fackföreningsrörelsen att acceptera Svenskt Näringslivs förslag att turordning ska grundas enbart på kompetens och skicklighet med arbetsgivaren som beslutande. Bara en regel som väger företagets intresse mot vikten av rättvisa och trygghet i anställningen kan utgöra en grund för samförstånd och bli långsiktigt stabil. Båda intressena är legitima.

När Las infördes för 35 år sedan blev det genast en förfärlig mängd tvisteförhandlingar och mål i Arbetsdomstolen (från i medeltal 62 mål om året 1960-73 till 340 i medeltal 1975-77). Sedan lagen tillkom har fem utredningar försökt bota brister och problem i anställningsskyddet. Fyra av dem avbröts i förtid därför att motsättningarna var oöverstigliga. Det har aldrig gått att skapa lugn och stabilitet kring turordningen, varje ny ändring bekräftar att lagen var feltänkt från början. Las har skadat de fackliga relationerna mer än något annat, mer än till exempel löntagarfonderna, genom att den direkt berör samspelet mellan arbetsgivare och anställda varje gång ett företag tvingas minska personalen.

Detta är inte ett argument för att politikerna på nytt ska ändra reglerna. En god ordning kan bara skapas av parterna med ett nytt huvudavtal (eller med en lagregel som de begär gemensamt).

Det är stor skillnad mellan å ena sidan en turordningsregel i en lag som antagits av en liten riksdagsmajoritet emot uppfattningen hos den ena parten på arbetsmarknaden och å andra sidan en regel i ett huvudavtal som uttrycker parternas gemensamma vilja, även om regeln är identiskt lika i båda fallen. En ordning där partsintressena vägs mot varandra är tio procent paragraftext och nittio procent tillämpning. Om den borgerliga majoriteten skulle genomdriva en sådan föreskrift skulle vi genast få en mängd tvister och en ny ansvällning av mål i Arbetsdomstolen i en antagonistisk atmosfär. Snart skulle bara ett fåtal jurister överblicka mängden av prejudikat. Turordningsfrågan skulle juridifieras och politiseras ännu värre än hittills. Regelns tillämpning skulle bli ett misslyckande.

Huvudavtalet 1938 var ett genombrott för anställningsskyddet. Det ålade arbetsgivarna att lämna varsel om uppsägningar och permitteringar och gav de anställda förhandlingsrätt. I turordningsfrågor skulle både sidors intressen beaktas, och parterna inrättade Arbetsmarknadsnämnden för tvister om uppsägning som inte kunnat lösas i förhandlingar. Under perioden fram till 1973 behövde nämnden hantera bara ett sextiotal sådana ärenden. Dess utslag åtlyddes alltid, men de publicerades inte och var inte prejudicerande - varje situation bedömdes för sig. I princip skulle skicklighet och lämplighet väga tyngst, men praxis var sådan att inte bara SAF utan också LO gillade systemet, särskilt med de förstärkningar av skyddet som gjordes 1964. En LO-kommitté, ledd av Bert Lundin i Metall, ansåg 1971 att anställningstiden inte bör vara "den enda eller den dominerande bedömningsgrunden". Skälet var bland annat att detta skulle missgynna äldre som blivit sent anställda.

Kommittén skrev att hänsyn till företagets behov ligger även i de anställdas intresse. Tvister borde prövas i Arbetsmarknadsnämnden, inte i domstol. Rapporten godkändes av LO-kongressen 1971. LO hade tidigare flera gånger avstyrkt riksdagsmotioner om lagstiftning.

Sten Edlund, som var LOs jurist på 1970-talet, studerade senare som professor i arbetsrätt de utlåtanden som tjänstemän i SAF och LO gemensamt skrev på uppdrag av Arbetsmarknadsnämnden i tvister om uppsägning. Han fann att de var jordnära och hade hög kvalitet.

Allt var inte idyll, men avtalsmodellen fungerade till belåtenhet och skulle ha varit stabil om inte politikerna blandat sig i, beskäftigt och okunnigt. Las var en förgiftad gåva till löntagarna.

Varken arbetsgivarna eller facket visar i dag något intresse för vad som faktiskt uppnåddes med Saltsjöbadsmodellen. LOs ordförande yttrar sig som om alternativet till turordning enligt Las är godtycke och rättslöshet. LO-Tidningens politiske redaktör skrev nyligen att regeln "sist in - först ut" i Las tillkom därför att arbetsgivarna använde den fria uppsägningsrätten "till att metodiskt sparka äldre anställda, arbetare som inte var kärnfriska eller arbetare som inte ansågs högproduktiva". Han hävdar att lagen infördes för att stävja missbruket av uppsägningsrätten. "Lagen tvingade arbetsgivarna att motivera uppsägningar, och den gav facket förhandlingsrätt om vilka som skulle omfattas av uppsägningarna."

Här är det trångt mellan osanningarna. Uppsägningsrätten var inte fri 1973. Lagen föranleddes inte av rapporter om missbruk. Arbetsgivarna var genom avtal redan skyldiga att motivera uppsägningar. Förhandlingsrätt om vilka som skulle sägas upp hade funnits sedan 1938.

LO ger sken av att sjuttiotalets ensidiga arbetsrätt är den egentliga svenska modellen och att arbetarna dessförinnan saknade anställningsskydd. Man uppfinner ett förflutet efter dagens vindar. Sådan förljugenhet hindrar ett rationellt agerande och slår tillbaka mot en själv. Arbetsgivarna kommer nu att fortsätta att dra sig ur kollektiva relationer och gradvis underminera facket. En välberäknad eftergift från löntagarsidan om turordningen hade betytt mer än något annat för att bryta den onda spiralen.

Av: Svante Nycander

Gillade du artikeln? Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Nyheter
TURORDNINGSKRETSAR
Sveriges tre system

Sveriges tre system

Turordningskretsarna avgör vem som får stanna eller gå vid nedskärningar. Lag & Avtal granskar hur kretsarna skiljer sig åt mellan kommun, stat och det privata näringslivet.

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

Företagen inom elbranschen kan numera placera in sina anställda i turordningskretsar. Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen, är nöjd med möjligheten.

”Varje individ har egen kompetens”

Statens turordningskretsar kan vara många och små. Ibland består en krets av bara en person.
– Specialiseringen har gått så långt.

Bakgrund: 70-talets tankar förnyas i avtal i dag

Om turordningskretsar kan fungera som drivkraft för företagen får framtiden utvisa.

Arbetsrättens skilda världar

Arbetsrättens skilda världar

LEDARE. Att riva upp turordningsreglerna i lagen är knappast möjligt. En politisk majoritet för ett sådant beslut verkar osannolikt, särskilt i dagens parlamentariska kaos.

Skyddsombud anklagat
för sexuella trakasserier

Personalen var missnöjd med företagets arbetsmiljöundersökning, så facket gjorde en egen. Då anklagade företaget skyddsombudet för att ha kladdat på ägarens dotter och avskedade honom.

Piloten la sig naken i sängen – 4 AD-fall

Sexuella trakasserier prövas sällan i Arbetsdomstolen. Bara fyra domar har kommit de senaste tre åren.

LENNART KRIISA MÖTER
”Vi behöver ett bättre 
system för omställning”

”Vi behöver ett bättre
system för omställning”

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef för TCO, behöver inte kompromissa med sina egna åsikter. Att företräda Saco eller LO skulle däremot bli svårt.
– Jag skulle aldrig kunna debattera för att ransonera utbildning.

Få koll på makthavarna!

I varje nummer av Lag & Avtal träffar chefredaktör Kriisa arbetsrättens makthavare. Här hittar du samtliga intervjuer.

Läs mer

Tre vill bli ordförande i AD

Här är de tre män som har ansökt om att få efterträda Carina Gunnarsson på ordförandestolen i Gamla stan.

Carina Gunnarsson

Från Arbetsdomstolen till Medlingsinstitutet

Carina Gunnarsson blir generaldirektör för Medlingsinstitutet. Hon lämnar därmed Arbetsdomstolen.

Först uppsagd - sen avskedad

Först blev kafebiträdet uppsagd. Sedan blev hon avskedad. Nu kräver facket dubbla skadestånd till kafébiträdet.

Fritt val för arbetsgivaren?

Fritt val för arbetsgivaren?

EXPERTFRÅGAN: Kan arbetsgivaren fritt välja mellan uppsägning och avskedande vid misskötsamhet?

POLISENS OMORGANISATION
”Vi är mitt i torktumlaren”

”Vi är mitt i torktumlaren”

– Det är en djärv arbetsgivare som törs bestämma vart vi ska utan att veta hur det ska gå till, säger Emma Cronberg, polisens nya nationella huvudskyddsombud.

”Många mår dåligt i dag”

”Många mår dåligt i dag”

Det är den största reformen på 50 år enligt rikspolischefen Dan Eliasson.
– Minst 50 procent av de högre polischeferna ska inte få chefsuppdrag, vad kan det finnas för jobb för dem? säger Anders Westlund på Polisförbundet. 1 kommentar

Dags att skriva en kampsång för rut

Dags att skriva en
kampsång för rut

KRÖNIKA. Vänstern lär inte skriva några klatschiga kampsånger om Hemfrids grundare. Men historien handlar också om de anställda som fått vita jobb, anställningstrygghet och pension.

4 frågor till Jakob Stenberg...

...Lag & Avtals nya krönikör, Rut-kramare som är skeptisk till skattehöjningar.

SVT talade om för lite
- får betala skadestånd

Sveriges Television förhandlade med Musikerförbundet om att lägga ut jobbet med Så ska det låta. Men det räckte inte att facket fick veta vilket produktionsbolag som skulle göra programmet. SVT får betala 50 000 kronor i skadestånd.

Fel av SVT att runda facket

AD: Företaget skulle ha förhandlat med Musikerförbundet innan beslutet att lägga ut Dansbandskampen på produktionsbolaget fattades.

Sjuka nekas ersättning

Sjuka nekas ersättning

Var tredje person som drabbas av asbestrelaterad cancer får inte ersättning.
– Åldersgränsen måste bort, ingen blir mindre sjuk efter 75 år, säger Annika Nilsson, på IF Metall, till Dagens Arbete.

Sjuksköterskor säger upp sig i löneprotest

På Sundsvalls sjukhus har 25 anestesisjuksköterskor av 34 sagt upp sig i protest mot de låga lönerna.

Barnmorskorna som fick mest

Barnmorskorna som fick mest

Här är de som höjde sina löner mest inom Vårdförbundet.
- Ett steg i rätt riktning, säger ordförande Sineva Ribeiro.

Lågavlönat jobb i vården är eget val

Lågavlönat jobb i vården är eget val

KRÖNIKA. Det borde vara centralt att framhäva den enskilda personens rätt – och möjlighet – att gå sin egen väg, skriver Maria Eriksson. 3 kommentarer

BRANDMANNAKONFLIKTEN
”Ersättningen var för låg”

”Ersättningen var för låg”

Brandmännen avböjde medlarbudet. 10 000 deltidsbrandmän är nu ute i konflikt.
-Vi saknade en vilja till förändring hos arbetsgivarna, säger ombudsman Josefin Lundmark.

SJÄLVMORDSFALLET I KROKOM
Riksåklagaren överklagade Krokom-domen till Högsta domstolen. Han ansåg att de två cheferna på ett närmast flagrant sätt hade låtit bli att göra det som de är skyldiga att göra.

HD prövar inte domen

Högsta domstolen har bestämt att inte pröva hovrättens friande dom mot cheferna i Krokoms kommun. 4 kommentarer

RÅ: Viktigt att HD prövar ansvar

Om cheferna följt lagen så hade medarbetaren inte tagit sitt liv. Det anser riksåklagaren.

Lars Persson

Bakgrund: Lars Persson tog sitt liv 2010

Samma dag var han kallad till den förhandling där varslet om hans avskedande skulle tas upp.

Så löser parterna krisen efter domen

Så löser parterna
krisen efter domen

Arbetsgivaren vann i AD. Men segern ställde till det för både fack och arbetsgivare i byggbranschen. En ny modell är lösningen.

Skyddsombud förlorade i AD: Domen får stora följder

Skyddsombud måste väljas på rätt sätt för att få rättsligt skydd. Byggnads med sina splittrade arbetsplatser måste nu bli bättre på att definiera skyddsområde.

Trotsade skyddsstopp -
krävs på 250 000 kronor

Det var bara tre grader varmt i butiken när det regionala skyddsombudet la ett skyddsstopp. Men ändå stängde inte arbetsgivaren butiken.

Skatteverket vann över åkare

Tre transportföretag ska betala arbetsgivaravgift för de polska chaufförer som anlitades och kallades egenföretagare. Elva polska chaufförer döms också att betala skatt i Sverige.

En enda chaufför vågade vittna

En enda chaufför vågade vittna

Den motvillige egenföretagaren, lastbilschauffören Radoslaw Rostkowski, fick ensam vittna i AD.

Åkeriets vd: ”Domen gäller bara i det här enskilda fallet”

Andreassons åkeri förlorade i Arbetsdomstolen.

”Förslaget skjuter sönder systemet”

”Förslaget skjuter sönder systemet”

Om entreprenörsansvar införs i byggbranschen som berör hur utebliven lön ska betalas, så skulle det omkullkasta den svenska modellen, anser Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustriers vice vd.

Har vi rätt till jobb när vi läggs ner?

Experterna: Kent Brorsson, Dan Holke, Pia Attoff

EXPERTFRÅGA: It-avdelningen på vårt kontor kommer att läggas ut på entreprenad. Har vi rätt att få följa med till entreprenören? 1 kommentar

”Matchning är problemet”

”Matchning är problemet”

PROFILEN. Irene Wennemo bekrymrar sig i dag över de arbetsmarknadens ”insiders och outsiders” hon avfärdade på 1990-talet. Hon är arbetsmarknadsministern Ylva Johanssons högra hand.

Cirkus med dubbla kontrakt

Cirkus med dubbla kontrakt

Cirkus med dubbla kontrakt

Cirkus Scotts direktör Robert Bronett vilseleder myndigheter och fack genom att teckna dubbla kontrakt med utländska artister, skriver Expressen.

Kameruner stämmer svensk "slavdrivare"

Kameruner är starka och bra, ansåg skogsföretaget och tog hit 16 män för att plantera skog. Men de utlovade villkoren uteblev. Två krävde skadestånd tingsrätten.

AD: Var beroende av sin anställning

Snickaren vill ha betalt enligt den lön som angetts till Migrationsverket.
– Jag sa att jag inte kan ta någon med hög lön, säger företagaren.

Anställningsavtal var skenavtal

Avtalet var ett försök att ge en man arbetstillstånd. Det kom till på hans initiativ. Arbetsgivaren behövde inte följa avtalet, anser Arbetsdomstolen.

Efter åtta års fajt och två 
AD-ronder fick han rätt

Efter åtta års fajt och två
AD-ronder fick han rätt

Astra Zeneca vägrade ge mer än 20 000 för hans förslag – ända tills Arbetsdomstolen sa att det var värt 500 000 kronor.
– Pengarna har kommit in på mitt konto nu, säger processoperatören Stephen Reid.

Idéer kan ge ersättning – där det finns avtal

Arbetskamraterna på Astra Zeneca kan inte begära samma ersättning.

Spartipset var värt halv miljon

Förslagslämnaren har rätt till mer ersättning, anser AD.

Kostymen styr hjärnan

Kostymen styr hjärnan

Kläderna får oss att tänka annorlunda, visar forskning.

Planera för maximal njutning

Planera för maximal njutning

Hälsoeffekten av semestern varar högst två veckor.

Trötta hjärnor får bästa idéerna

Trötta hjärnor får bästa idéerna

Därför är du på topp när du minst anar det.

Experten Dan Holke, vd LO-TCO Rättsskydd, svarar på detta nummers expertfråga.

Kan jag nekas innestående lön?

EXPERTFRÅGAN. Är det verkligen möjligt? 1

Bli lönsam med grönt kontor

Bli lönsam med grönt kontor

Vi blir både glada och blir mer produktiva

Kliv fram ur chefens skugga

Kliv fram ur chefens skugga

Är du för bra för chefens ego?

Ann Charlott Altstadt, frilansskribent och författare till bland annat "Liten ordbok för underklassen".

”Jag vill tillåta allt”

KRÖNIKA. Vad är argumentet mot en keps eller snyggt sittande durkslag på jobbet? 1

Lyssna på ”de jobbiga”

Lyssna på ”de jobbiga”

– Utan dem sker ingen utveckling, säger arbetslivskonsulten.

Maria Eriksson, liberal frilansskribent och chefredaktör för Svensk Tidskrift. Tidigare ledarskribent i Svenska Dagbladet.

Lågavlönat jobb är eget val

KRÖNIKA. Även kvinnor har ett ansvar när de väljer en yrkesbana. 3 kommentarer

Kvinnor nobbar karriärstegen

Jobbet kvinnor vill ha

Fyra av svenskarnas tio drömyrken är chefsjobb.

Kent Brorsson, chefsjurist Energiföretagens Arbetsgivareförening (EFA), svarar på detta nummers expertfråga.

Hur mycket skit ska jag tåla?

EXPERTSVAR. Kan jag agera? Experterna på arbetsrätt ger besked.

Övertid överskattat

Övertid överskattat

Det är kontraproduktivt, enligt socialpsykologen.

Göm dig inte för chefen

Göm dig inte för chefen

Om chefen är arg på dig är det bättre att ta första steget. 1

Pia Attoff, advokat Attoff & Dahlgren, svarar på detta nummers expertfråga.

Måste jag kratta rabatten?

EXPERTSVAR. Är jag som cafébiträde skyldig att utföra arbetsuppgiften?

Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä

Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä

Här är nya tidens sjukdomar- och tips på hur du undviker dem.

”Var beredd på turbulens”

”Var beredd på turbulens”

Släpp kontrollbehovet, är psykologens budskap till framtidens chefer.

Böj dig inte för mobilen

Böj dig inte för mobilen

Stirrande i mobilen med nacken böjd motsvarar 27 kilos tyngd.

Varning för de nya härskarteknikerna

Varning för de nya härskarteknikerna

Komplimanger och att spela offer är också effektivt.

Sök efter Arbetsdomstolens domar

Hitta viktiga domar här

Prenumerant! Här kan du söka på ämne, dom eller målnummer.

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!
E-post

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Du missar väl inte ditt HR-verktyg?

Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration. Skaffa ditt lösenord här.