LEDARE. Av hundra svenskar röstar blott fem på Vänsterpartiet. Ett litet parti utan större betydelse, men kongressen fick ändå ett massivt genomslag i media. Realisten Jonas Sjöstedt valdes till ny partiledare och han påstås locka medlemmar från både höger och vänster. Kanske blir det så.

Tidigare har Vänsterpartiet stått för visionerna, visat systemfelen genom att kräva orealistiska förändringar.

Väljarna vill inte ge ett sådant parti något inflytande, partiet har därför fått vänja sig vid att balansera på riksdagsspärren.

Men Jonas Sjöstedt vill annat. Han undertecknade det första uppropet för Vägval Vänster, bort skulle sektstämpel och de revolutionära ropen. 

Förmodligen var han nöjd med de sansade motionerna till kongressen, flera fanns inom arbetsrätten. En motion krävde förbud mot att bemanningsföretag ersätter uppsagd personal, så länge företrädesrätten gäller. En rimlig åsikt.

Men när kongressen skulle besluta tog traditionalisterna över. Hela bemanningsbranschen skulle minsann förbjudas. Nipprigt, förstås. En handfull skräckexempel skapar hat mot en hel bransch. Med samma logik borde hela restaurangbranschen förbjudas, eftersom oseriösa restauranger utnyttjar papperslösa.

I samma veva beslutade kongressen även att den allmänna visstidsanställningen ska raderas. Inte lika tokigt, men värt att granska lite närmare.

Alliansen införde den allmänna visstidsanställningen 2007. De otrygga anställningarna har därefter löpt amok, hävdar kritikerna. Men en koll med SCB visar annat. Samma år som den allmänna visstidsanställningen infördes, under tredje kvartalet, utgjorde de tidsbegränsade anställningarna 16,8 procent av de totalt 4,6 miljoner anställda. Under förra året – tredje kvartalet – hade inte mycket hänt. Då var 16,0 procent tidsbegränsat anställda, av totalt 4,7 miljoner anställda. En liten minskning, således.

I ett längre perspektiv är det ändå klart att de otrygga anställningarna ökat, en trend som tog fart med Göran Persson som statsminister. Redan 1997 infördes överenskommen visstidsanställning, alltså en möjlighet att anställa tidsbegränsat utan anledning.

Alliansen döpte om den möjligheten till allmän visstidsanställning. Socialdemokraterna och Alliansen tycks alltså vara eniga om samhällsnyttan med de tidsbegränsade anställningarna. Här finns utrymme för Vänsterpartiet att kräva en återgång till det svunna samhället. Av de tidsbegränsat anställda i åldern 25–54 år vill åtta av tio ha en fast anställning, konstaterar SCB i en rapport. Kanske lyssnar de på Jonas framöver.