Googlade på Las.
Svenska sidor: 7 100 000 träffar.
Kombinationen Las – problem: 2 570 000 träffar.
Las – inlåsningseffekter: 3 490 träffar.

Debatten om anställningsskyddets inlåsnings­effekter är uppenbarligen ny med tanke på de relativt få träffarna.

Debatten om anställningsskyddet fick oväntat ny fart när Nya Moderaterna ändrade sin inställning från anti-Las till kärleksfulla Las-kramare.

Den inställningen och insikten att Alliansen inte skulle genomföra ändringar av lagen, vässade och piggade upp anställningsskyddets kritiker. Både inom det moderata partiet och utanför.

Svenskt Näringsliv har intensifierat sin kampanj. Centerpartiet poppar upp med förslag ungefär var tredje vecka. Folkpartiet har hakat på.

Och även inom det socialdemokratiska partiet finns, om än inte kritiker, så åtminstone gråmelerade pragmatiker. Johan Lundberg, ordförande i Näringsliv (s) Politik skriver i en krönika i Lag & Avtal, att speciella regler behövs i anställningsskyddslagen om vi ska komma till rätta med Sveriges skyhöga ungdomsarbetslöshet.

Lars Gellner, Svenskt Näringsliv debatterar också nackdelarna med Las. Det handlar inte om makt, (vilket fackförbunden däremot är säkra på) utan om att stärka konkurrenskraften, skriver han.

Det märkliga är att det, trots alla diskussioner, finns så väldigt lite fakta att ta på om anställningsskyddets effekter. Det tycks, försäkras, tros, antas och dras slutsatser.

En hel del är säkert relevant och sant. Men varför gör ingen en ordentlig utredning om i vilken utsträckning turordningsavtalen tillämpas? I vilka branscher är fackens möjligheter att påverka turordningen ett reellt problem? Och hur allvarlig/kostsam är konsekvensen?

Just nu, i lågkonjunkturen, vore tillfället väl valt att utreda hur fack och arbetsgivare hanterar Las.

Det är allvarligt om ungdomar stängs ute. Det är lika allvarligt om företagen förlorar kompetens. Men det vore också allvarligt om arbetslösheten bara flyttades, från ungdomar till femtioplussare. I synnerhet om det är som flera akademikerfack vittnar om – att avtalen om kompetensutveckling inte fungerar på det lokala planet.

Det är hög tid att effekterna i grunden utreds. Det skulle gagna parterna och politikerna med ett rejält underlag i debatten. Och göra den mer begriplig för både företagare och anställda.