Meningslöst prat om strukturell rasism

2016-04-27 23:00 Ann Charlott Altstadt  

KRÖNIKA. Att vara politiskt intresserad innebär att du tyvärr förväntas bete dig religiöst. Alltså det finns ett antal dogmer och trossatser du måste upprepa med en automatik som tillhör själva gudstjänstordningen för inte framstå som en otrogen. Är du exempelvis en viss typ av vänster måste du förklara hederskultur med fattigdom och utanförskap, trots att länder som Saudiarabien existerar.

Du måste förneka omvänd rasism, det vill säga att människor med mörk hud kan uppträda fördomsfullt mot dem med vit hud. Du måste också förneka eller bagatellisera att männi­skor med mörk hud kan hysa rasistiska åsikter gentemot varandra.

En av de mest inflytelserika trosföreställningarna lär oss att flytinginvandrare inte får jobb, då Sverige är strukturellt rasistiskt. Jag häpnar över hur snabbt och brett begreppet slog igenom i offentligheten och att vi i dag kan höra det ur var mans mun. För jag förstår faktiskt inte vad det betyder och vad det är för skillnad mellan strukturell rasism och rasism. Jag har inte hittat någon vedertagen definition av begreppet, så jag antar att det inte finns något land som inte är strukturellt rasistiskt med de öppna breda, ibland diffusa tolkningar som används. Men hur kan termen vara meningsfull om den inte skiljer ens på länder som Sydafrika under apartheid och Sverige, som enligt World Values Survey är ett av de minst rasistiska i världen?

Och för er som upprörs över att Sverige är strukturellt rasistiskt kom faktiskt regeringens Långtidsutredning i december 2015 med riktigt goda nyheter. Arbetsmarknaden som helhet präglas inte av etnisk diskriminering. Det vill säga: att över 50 procent av flyktinginvandrare inte har sysselsättning efter tio år i Sverige beror inte främst på färgen på deras hud eller på deras efternamn. Inte heller enbart på deras låga utbildning, som jag antog, utan på någonting som kallas låg färdighetsnivå.

Enligt data från PIAAC, som är vuxnas motsvarighet till Pisa-undersökningen, har utrikesfödda och inrikesfödda jobb i samma utsträckning till 87 procent, om man tar hänsyn till deras färdigheter i exempelvis läsning, skrivning, matematik och problemlösning.

Det är till och med så att utrikesfödda har större chans än inrikesfödda att få ett jobb som kräver högskoleexamen om de ligger på samma höga färdighetsnivå. En person med hög färdighetsnivå från exempelvis ett land i Afrika har jobb i högre utsträckning än en utrikesfödd från västvärlden med låg färdighetsnivå. Problemet är dock att många personer trots hög utbildning i hemlandet har låg färdighetsnivå och därför svårt att få jobb.

Det är ju fantastiska fakta, eftersom problemet faktiskt skulle kunna gå att fixa. Massiva omfattande insatser från grundskola upp till vuxenutbildning för att höja färdigheter både för utrikes- och inrikesfödda kan ge resultat. Om flyktinginvandrarnas höga arbetslöshet däremot beror på att vårt land är strukturellt rasistiskt.– skulle problemet alls gå att åtgärda?

Det är okej att ha olika trosuppfattningar, men jag hoppas att även politiken snart ska sekulariseras då dogmer av religiös natur riskerar att bidra till att samhällsproblem förblir olösta. Och jag är så mycket kättare att jag vill hävda att Sverige är strukturellt antirasistiskt.

 

Ann Charlott Altstadt

Frilansskribent och författare.

Ann Charlott Altstadt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer