Avtalsrörelsen

Nu bevakar hon avtalsrörelsen från parkett

Elisabet Örnerborg är reporter på Lag & Avtal. 2004-års avtalsrörelse var den första hon bevakade. Foto: Jörgen Appelgren

– Avtalsrörelserna är lite som en pjäs av Shakespeare. Man har sett den förut, men den spelas på lite olika sätt varje gång, säger reportern Elisabet Örnerborg, 67 år. Efter sex avtalsrörelser för Lag & Avtals räkning lämnar hon över nyhetsbrevet till nya krafter när utgivningen om 2017 års förhandlingar startar denna vecka.

Publicerad

Hon liknar förhandlingarna vid en spännande teaterpjäs.

– De har sin egen dramaturgi och följer ett visst mönster.

Förutom dramaturgin finns många sakfrågor som fångat hennes intresse under åren.

– När något förändras inom arbetsrätten och resulterar i lagar och domar kommer frågan upp i avtalsrörelserna. Då försöker parterna hitta lösningar i avtalen. Själva samspelet tycker jag är intressant.

Under dessa år har flera förhandlingar varit minnesvärda milstolpar.

– Först tänker jag på hur byggavtalet blev till år 2010 (som var en sammanslagning av byggnads- och anläggningsavtalen). Byggnads hade en ny avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som senare blev LO:s avtalssekreterare. Hos arbetsgivaren satt också nytt folk.

Kvinnopotterna är också milstolpar, som skapat mycket debatt och splittring inom LO. I 2016 års avtalsrörelse testades en ny metod med satsning på en kvinnodominerad yrkesgrupp.

– Ja, Kommunals satsning på undersköterskorna är lite speciell. Jag undrar vilken effekt den får på sikt.

Elisabet Örnerborg nämner också Elektrikerna och EIO:s lösning när de skrev in arbetsmiljölagen i avtalet. Det innebär att brott mot lagen kan prövas i AD som en kollektivavtalsfråga. En fördel för facket, medan arbetsgivarna med lösningen kan ha fått ett bättre fungerande arbetsmiljöarbete.

– En annan intressant fråga var slopandet av granskningsarvodena på byggena, som är ett exempel på hur lag och avtal kan samspela.

Är det främst LO-frågor som satt spår i minnet?

– Egentligen inte. Det är intressant hur tjänstemän inom stat och kommuner fått sifferlösa tillsvidareavtal. I staten är det Saco-grupperingen, medan i kommunerna omfattar de även TCO-medlemmarna. Intressanta frågor är vilken betydelse dessa avtal kommer att få och hur parterna kommer att förhålla sig till industrinormen.

När Elisabet ska räkna upp profiler hon mött blir listan med färgstarka förhandlare lång. Teknikföretagens Anders Weihe, Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius och IF Metalls Veli-Pekka Siäkkälä inleder den. Så småningom säger hon:

– Och Åsa Erba-Stenhammar, ST:s förhandlingschef som också leder OFR:s förhandlingar. Hon är en riktig eldsjäl. Hon tycker att avtal är jätteviktiga och ska föredras framför lagstiftning.

Frågan är om Elisabet Örnerborg kan släppa intresset för avtalsrörelsen när hon går i delpension och bara kommer att hoppa in på redaktionen några dagar i veckan. Knappast troligt. Om inte annat tvingas hon hålla sig uppdaterad inför sina hundpromenader.

– Jag brukar möta Anders Sandgren, 78 år och tidigare chefjurist på det som nu heter Teknikföretagen, som också rastar hunden. Han är fortfarande helt inne i avtalsrörelserna. Då kommer jag få diskutera vad som händer och hur det möjligen slutar.

Här beställer du: nyhetsbrevet om avtalsrörelsen.