Skadeståndet för Byggnads en fråga för HD

Byggnads gick ut i konflikt mot ett bolag som vägrade teckna kollektivavtal. Det då gällande byggnadsavtalet innehöll krav på arbetsgivaren att betala granskningsarvode, 1.5 procent av lönesumman till Byggnads. Den 22 juni 2006 utsattes företaget för blockad, då var tre personer anställda i företaget, ingen av dem var medlem i facket.

Granskningsarvodena togs året därpå bort i avtalet efter att de ifrågasatts av Europadomstolen. När det nya avtalet var på plats tecknade företaget ett hängavtal med Byggnads. Det var den 14 juni 2007. Fem dagar senare försattes företaget i konkurs, huvudsakligen beroende på blockaden.

Den förlust företaget gjorde på grund av blockade kräver nu företagaren i skadestånd från facket, 860 530 kronor. Han kräver också ett ideellt skadestånd på 200 000 kronor. Företagaren anser att Byggnads brutit mot Europakonventions regler om föreningsfrihet, artikel 11 och rätt till skydd för egendom, artikel 1. Företagaren, som företräds av juristen Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, och advokat Gunnar Strömmer anser att han har rätt till skadestånd med stöd av de artiklarna och konventionens artikel 13 och skadeståndsrättsliga principer.

Det är just mellandomsfrågan om skadestånd som nu är uppe i högsta instans. Högsta domstolen ska avgöra om det över huvud taget går att kräva någon annan än staten på skadestånd för påstått brott mot Europakonventionens regler.

Byggnads företräds av advokaterna Mats Borgström och Jonas Wiberg på DLA Nordic. Parterna träffas i det vita palatsets sessionssal klockan 09.30.

Läs mer i Lag & Avtal. En profil av Clarence Crafoord finns i nästa nummer, Lag & Avtal 10/15, som kommer på torsdag. Ett referat av rättegången i Högsta domstolen kommer i Lag & Avtal 11/15.