Ansvaret låg hos cheferna
Hovrätt Mål:B 599/10 Avgörande:10 oktober 2011
Om det inte varit hål i betonggolvet eller om saxliften haft tippskydd hade inte en elektriker behövt falla sex meter och blivit svårt skadad. Platschefen för byggfirman och elektrikerns arbetsgivare är båda ansvariga för olyckan.
Olyckan inträffade sommaren 2007 på bygget av Coops stormarknad i Karlshamn. En elektriker, som använde en saxlift körde ner i ett hål i golvet. Liften tippade och elektrikern föll sex meter. Han bröt båda handlederna och skadade ansiktet. Han känner han fortfarande av skadorna.
Det fanns flera hål i golvet som inte var täckta, trots att en liknande olycka hänt på våren.
Åklagaren: Elektrikerns arbetsgivare borde ha riskbedömt arbetet bättre. Han borde också antingen sett till att saxliften var terränggående eller hade tippskydd eller att hålen i golvet var täckta. I annat fall skulle han ha förbjudit arbete från saxliftar.
Bygget samordningsansvarige borde ha samordnat riskbedömningen och tidsplanerat bygget bättre. Arbetsmiljöplanen skulle ha anpassats till riskerna. Han borde också sett till att skyddsanordningar sattes upp vid hålen och bara tillåtit terränggående eller tippskyddade saxliftar.
De två företagen ska betala 500 000 kronor var i företagsbot.
VD och platschef: De hade arbetsmiljöansvar men begick inga brott.
Blekinge tingsrätt: Både direktören och platschefen borde ha gjort det som åklagaren angivit. Genom att inte göra det orsakade de av oaktsamhet elektrikerns skador. Företagen ska betala företagsböter.
Domslut: De båda cheferna dömdes för arbetsmiljöbrott till 60 dagsböter var. Företagen dömdes att betala 300 000 kronor var i företagsbot.
Cheferna och företagen samt åklagaren överklagade domen.
Cheferna: De åsidosatte inte sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, i alla fall orsakade de inte olyckan. Platschefen hävdar också att olyckan berodde på att elektrikern tog en medveten risk.
Företagen: De ska i första hand helt slippa betala företagsbot, i andra hand ska boten vara lägre än tingsrätten bestämt.
Åklagaren: Cheferna ska dömas för arbetsmiljöbrott och företagen ska betala 500 000 kronor var i företagsbot.
Hovrätten: Platschefens åsikt, att elektrikern tog en medveten risk, saknar betydelse för ansvarsfrågan. Det är cheferna som i första hand bär arbetsmiljöansvaret, det krävs starka skäl för att detta ansvar ska minska på grund av vad en arbetstagare själv gjort. Sådana starka skäl fanns inte här.
Cheferna tog inte sitt ansvar för arbetsmiljön. Domstolen delar tingsrättens bedömning av vad de borde ha gjort.
Domslut: Platschefen och den verkställande direktören döms för arbetsmiljöbrott till 60 dagsböter var. Företagen ska betala 300 000 kronor var i företagsbot.
Domen kan överklagas senast den 7 november.
Fakta Expertens kommentar
Maria Steinberg, forskare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.
Hålen i golvet var orsaken till olyckan på bygget av Coops stormarknad.
I detta fall hade den samordningsansvarige för bygget både kunskap och befogenheter att förhindra olyckan, men avstod från att göra det. Han visste att hålen i golvet var en risk, eftersom en liknande olycka hade inträffat tidigare. Han var skyldig att kontinuerligt inventera och bedöma riskerna och att åtgärda dem. Han dömdes därför att han inte levde upp till arbetsmiljölagens krav.
VD:n på elbolaget gjorde inte heller en ordentlig skriftlig riskbedömning eller vidtog åtgärder vad gäller golven. Han visste att hålen fanns och han hade befogenheter att säkra arbeten omkring dem.
Båda fick 60 dagsböter. Det kan man tolka som att domstolen ansåg att båda var lika oaktsamma. Avvägningen av ansvar är rimlig.
Olyckan inträffade 2007. I dag gäller nya regler om byggarbetsmiljösamordnare. Frågan är om de kommer att känna ett mer aktivt ansvar för att inventera, bedöma och åtgärda risker? Det som slår mig, efter att ha studerat arbetsmiljödomar under 30 år, är hur ofta de ansvariga struntar i att vidta förebyggande åtgärder efter att en olycka inträffat. Måste det till ”dubbla olyckor” för att arbetsgivarna och samhället ska reagera?
