Fråga Experten

Kan vi kräva återbetalning av fel lön?

Expertpanelen består av Kent Brorsson, Dan Holke och Pia Attoff.

FRÅGA TILL EXPERTERNA. Vi har betalat ut för mycket lön, totalt 60 000 kronor, till en anställd under de senaste tre åren. Kan vi kräva återbetalning?

Publicerad

EXPERTSVAR: En arbetsgivare får göra avdrag på lön för att kvitta en motfordran, men inte i vidare mån än vad som anges i kvittningslagen (SFS 1970:215).

Även om arbetstagaren inte uttryckligen medgett kvittning får arbetsgivaren ändå kvitta en klar och förfallen motfordran som uppkommit i samband med anställningen. En förutsättning är att kvittningen grundas på en tidigare överenskommelse med arbetstagaren eller har stöd i kollektivavtal eller ersätter skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten. I ett nyligen avgjort fall från AD (AD 2012 nr 1) ogillades arbetstagarnas talan då det ansågs att de träffat överenskommelse med arbetsgivaren om kvittning. Ett medgivande att kvitta kan alltid återkallas när som helst.

Arbetsgivarens rätt till kvittning kan även medges genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Arbetsgivare som är bunden av sådant kollektivavtal får tillämpa det även på arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande organisationen, men som arbetar inom avtalsområdet om det saknas annat tillämpligt kollektivavtal.

Om medgivande saknas från arbetstagaren får kvittning endast ske av den del av lönefordran som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans/hennes familjs försörjning och till fullgörande av arbetstagarens underhållsskyldighet. Arbetsgivaren ska i sådana fall inhämta besked från kronofogdemyndigheten om hur stor del av lönefordran som är skyddad mot kvittning. 

En vanligt förekommande fråga när arbetsgivaren inte betalat ut full lön till arbetstagaren är om arbetsgivaren genomfört en tillåten lönekorrigering eller om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Det är därför av vikt om lönekorrigeringen gjorts i nära samband med den felaktiga överkompensationen eller om man kan anse att arbetstagaren erhållit preliminär lön.

Enligt rättspraxis från AD uttalas att arbetsgivaren dröjt för länge med att korrigera en överkompensation av lönen när man dröjt mellan nio månader till drygt ett år (AD 1977 nr 27 och AD 1977 nr 101).

Enligt AD 1980 nr 59 blev dock utgången den motsatta. Arbetsgivaren hade korrigerat en överkompensation mindre än fyra månader efter att överkompensationen uppkommit och korrigeringen skedde så snart som det kunde ske.

Om en arbetsgivare kvittar lönefordran i strid med kvittningslagen eller i strid med kronofogdemyndighetens beslut kan det grunda skadeståndsskyldighet.

I den aktuella frågan har arbetstagaren fått för mycket lön sedan april 2009. Arbetsgivaren har först nu påtalat detta för arbetstagaren. När det gäller belopp som ligger mer än någon månad tillbaka i tiden är det sannolikt inte frågan om justering av preliminär lön utan reglerna om kvittning slår till. 

Den första frågan är om arbetstagaren överhuvudtaget är skyldig att återbetala den felaktigt utbetalda lönen. Det måste kontrolleras om det finns någon särskild överenskommelse mellan parterna eller om tillämpligt kollektivavtal reglerar frågan. Om arbetstagaren vare sig insett eller bort inse att lönen var felaktig och inrättat sig efter betalningen genom att förbruka pengarna föreligger inte någon återbetalningsskyldighet alls. Vi kan inte bedöma om arbetstagaren borde ha märkt att lönen var felaktig i detta fall. Den omständigheten att arbetsgivaren använt sig av ett särskilt lönesystem är av betydelse för bedömningen om arbetstagaren bort inse att lönen var felaktig (AD 1989 nr 57).

Först om arbetstagaren är återbetalningsskyldig uppkommer frågan om arbetsgivaren kan kvitta sin fordran mot arbetstagarens lön. Då blir de regler i kvittningslagen som vi redogjort för ovan tillämpliga. Även om arbetsgivaren inte tvångsvis kan kvitta mot lönen kvarstår i denna situation ändå fordran gentemot den anställde. Arbetsgivaren har då möjlighet att driva in sin fordran på sedvanligt sätt.