Iskalla fakta: Invandrare stängs ute
Av: Johan Fock
Publicerad 27 januari 2010 15:04
Invandrare till Sverige integreras aldrig på arbetsmarknaden. Det är den korta versionen av Statistiska centralbyråns undersökning om arbetsmarknad och integration, beställd av Saco och Svenskt Näringsliv.
Organisationernas ståndpunkt är att invandring är nödvändig och bra – det är Sverige som är uselt på att ta fördelarna till vara. Rapporten presenterades på en konferens i veckan.
– Sverige är sämst i OECD på att ta emot invandrare, upprepade Svenskt Näringslivs Christer Ågren ett antal gånger.
Den statistik som visades var dock helsvensk. Den visar att kurvorna för sysselsättningsgraden mellan svenskar och invandrare aldrig möts. Efter 1989 ökade istället skillnaden i samband med flyktinginvandringen och det gapet ligger i stort sett kvar. Idag har svenskar en sysselsättningsgrad på cirka 80 procent, männen något högre än kvinnorna, medan de utrikes födda ligger på 60 procent.
I Sverige finns 943 038 personer som varken arbetar eller studerar. Av dessa är 314 580 födda utanför landet.
När siffrorna bryts ner på olika invandrargruppers integration över tid visar de att de som varit här i 20 år har en sysselsättningsgrad under 70 procent – med kortare tid i landet faller siffrorna kraftigt tillbaka. I intervallet för dem som bott i Sverige i upp till två år är sysselsättningsgraden under 30 procent. Det är samtidigt stor skillnad mellan dem med högre utbildning, idag framför allt folk från Polen och Iran, och dem som endast har gymnasium eller liknande. Afrikanerna har just nu det sämsta läget. De är den senast invandrade gruppen och deras utbildningsnivå är låg.
Frågan till Statistiska Centralbyråns experter, Karin Lundström och Jan Andersson, blev vad man tror om framtidsutsikterna för dem som idag gjort sina två första sämsta år – var kommer de att vara då 20 år har gått?
Det finns inget statistiskt svar på den frågan. Den fick Anna Ekström, Saco, och Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, ta itu med.
Anna Ekström tryckte på att arbetsmarknaden för akademiker är internationell.
– Världen är vår marknad och Sverige måsta vara öppet.
Vi ska sluta bry oss om brytning, det räcker med att kunna yrkessvenska. Arbetsförmedlingen måste ske nationellt, gärna vid de olyckligt nedlagda specialistförmedlingarna, enligt Anna Ekström.
En ingenjör i Malmö blev erbjuden omöjliga it-jobb på den lokala arbetsmarknaden och kom ingen vart. När han fick träffa sina riktiga kolleger – brobyggarna – räckte det med en lunch. Jobbet fixat.
– Nätverk där kolleger i samma profession möts har Saco provat och det har fungerat bra. Det är dyrt, men bra.
Christer Ågren ville, i likhet med Anna Ekström, se en större lönespridning. Men fortsättningen hamnade inom Svenskt Näringslivs eget politikområde: Sverige har genom politiska beslut gjort det omöjligt att driva små tjänsteföretag. Den sektor där invandrare till Storbritannien får jobb finns inte i Sverige därför att medelklasskonsumenterna, serviceföretagens marknad, är för högt beskattade. De invandrarvänliga undantagen är få:
– Den servicesektorn finns faktiskt bara på Östermalm, förtydligade Christer Ågren.
Nolltolerans mot diskriminering, ökad lönespridning, ”yrkessvenska” samt nationell och yrkesinriktad arbetsförmedling – om detta var Saco och Svenskt Näringsliv eniga. Las var inte oväntat alltjämt ett stridsäpple.
Bloggar som länkar hit
Kommentarer
Skriv ny kommentar