Tipsa en vän om en artikel

”Låga löner ger fler chansen att jobba”

DEBATT. Påverkar avtalens minimilöner eller lägstalöner sysselsättningen? Grundtanken i ekonomisk teoribildning säger att om minimilönerna höjs stiger arbetslösheten, skriver arbetsmarknadsexperten Kjell Frykhammar på Svenskt Näringsliv.

Annons
”Låga löner ger fler chansen att jobba”

Kjell Frykhammar. Foto: Svenskt näringsliv

Taggar

I den nya rapporten Minimilönerna och servicesektorn (2012) refererar Svenskt Näringsliv till en forskningsöversikt som de amerikanska forskarna Neumark och Wascher gjorde 2007. Översikten innefattar ett stort antal studier av minimilöners påverkan på sysselsättningen, på såväl amerikansk som övriga länders arbetsmarknad. Översikten visar att en klar majoritet av studierna pekar på negativa sysselsättningseffekter.

Översikten slår också fast att i studier som koncentrerat sig på grupper med lägre kvalifikationer finns det överväldigande bevis på negativa sysselsättningseffekter för just dessa grupper vid höjda lägstalöner.

 De flesta av forskningsstudierna gäller länder med lagstiftade minimilöner. I Sverige sätts lägstalönerna genom kollektivavtal mellan arbetsgivar- och fackföreningar. Men inget talar för att effekterna skulle vara annorlunda i Sverige. Däremot skulle de kunna bli mer negativa eftersom minimilönerna i Sverige är högre i förhållande till medianlönerna.

Resultatet i den mest aktuella studien av svenska förhållanden bekräftar sådana effekter. Det är Per Skedinger som i ett Working Paper för Instititutet för Näringslivsforskning, IFN, (No 869/2011) behandlar detaljhandeln under första halvan av 2000-talet. Under den undersökta perioden höjdes lägstalönerna i kollektivavtalen kraftigt i flera steg. Det innebar att minimilönerna närmade sig medianlönenivån. Resultaten av studien är att ungdomarnas arbetsmarknadssituation försämrades betydligt av dessa höjningar och att de förlorade sina jobb i betydligt högre utsträckning än andra.

 De flesta instegsjobb för unga och oerfarna skapas av arbetsgivarna inom hotell- och restaurangbranschen samt inom handeln i Sverige. Professor Magnus Henrekson vid IFN har visat att den svenska servicesektorn haft en sämre tillväxt än den i USA. De största effekterna ses inom detaljhandeln. Under åren 1974 till 1990 ökade antalet personer anställda i detaljhandeln i USA med 47 procent medan den minskade med 14 procent under samma period i Sverige.

 Svenskt Näringsliv har i rapporten Minimilönerna och servicesektorn undersökt sambandet mellan storleken på servicesektorn i Sverige och minimilönernas nivå. Genomgången visar att Sverige har en liten servicesektor i förhållande till såväl omsättning som population. Sveriges detaljhandelsbransch har färre anställda per omsatt krona än de flesta andra länder inom EU. Samma trend ses inom hotell- och restaurangbranschen.

 Vi kan också se att i förhållande till totalbefolkningen har Sverige den näst minsta servicesektorn bland drygt 30 jämförbara länder. I Sverige är cirka 4,5 procent av totalbefolkningen sysselsatta inom detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Bland EU:s länder arbetar cirka 6 procent av totalbefolkningen i genomsnitt inom de två branscherna. Om Sverige skulle komma upp till EU-snittet skulle det innebära 130 000 fler arbetstillfällen.

Slutligen görs i rapporten en analys av minimilönebettet (minimilönen i relation till medianlönen) och 16 OECD-länders sysselsättningsandel inom servicesektorn. Ett tydligt samband framkommer. Ju högre minimilönebett desto mindre servicesektor i förhållande till populationen. Sambandet är signifikant. Det är alltså troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige.

Servicesektorn har stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt och vår livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb här och de skaffar sig på detta sätt värdefull arbetslivserfarenhet. Storleken på servicesektorn är därför ofta avgörande för hur många instegsjobb det finns på arbetsmarknaden.

I avtalsrörelsen har flera fackliga organisationer krävt höjda lägstalöner. Risken är – om vi får tro forskningen – att det kommer att leda till färre jobb i de här branscherna.

Kjell Frykhammar, Svenskt näringsliv

Gillade du artikeln? Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Nyheter

”Svårt att se vinningen med
att chefer söker om jobben”

Experter avråder starkt från att låta chefer söka om sina jobb.
– Det är att lägga över bördan på de anställda, säger Setterwalls vd.

Polisförbundet: Många mår dåligt i dag

Polisförbundet: Många mår dåligt i dag

Det är den största reformen på 50 år enligt rikspolischefen Dan Eliasson.
– Minst 50 procent av de högre polischeferna ska inte få chefsuppdrag, vad kan det finnas för jobb för dem? säger Anders Westlund på Polisförbundet. 1 kommentar

”Vi är mitt i torktumlaren”

”Vi är mitt i torktumlaren”

– Det är en djärv arbetsgivare som törs bestämma vart vi ska utan att veta hur det ska gå till, säger Emma Cronberg, polisens nya nationella huvudskyddsombud.

Pontus Lindahl/TT

Ett år innan bärplockares
arbetsgivare kontrolleras

Ansökningarna att få jobba som bärplockare är 25 procent fler än förra året.
– De ska vara garanterade den lön som står i anställningserbjudandet, säger Robert Kollberg på Migrationsverket. Men en dom från AD kan säga det motsatta. 1 kommentar

Bärplockare fick regering att agera

En delegation från det thailändska arbetsmarknadsdepartementet besökte Sverige för att reda ut begreppen.

Försvaret anmäls för skippad kartläggning

Försvaret har inte gjort lönekartläggning sedan 2008 – trots att lagen säger att det ska göras minst vart tredje år. Nu har Försvarsförbundet tröttnat.

Ingen arbetsgivare har ådömts vite

En stor del av arbetsgivarna struntar i lagen. Och de klarar sig utan bestraffning, visar vår granskning.

Fånga orden – få rättvisare löner

Fånga orden – få rättvisare löner

Fånga orden – få rättvisare löner

Lönen är den mest infekterade frågan på en arbetsplats.
– Grogrund för en konflikthärd, konstaterar löneexperten Jaime Aleite.

12 frågor och svar om sommarens arbetsrätt

Sommar och semester för de flesta. Men vilka regler gäller egentligen under ledigheten? Kan jag stänga av jobbtelefonen? Vad händer om jag blir sjuk? Läs experternas svar här.

”Den franska traditionen 
bygger på konfrontation”

”Den franska traditionen
bygger på konfrontation”

I den allra centralaste delen av Paris finns världens största advokatbyrå specialiserad på arbetsrätt.
– Klienterna behöver hjälp med snåriga franska regler, säger chefen.

Lag om medling på gång

Arbetsrätten i Frankrike i 5 punkter.

Följ arbetsrätten i världen

Följ arbetsrätten i världen

Som prenumerant kan du logga in och läsa Lag & Avtals utblickar i omvärlden.

Läs fler artiklar här
Flaggor

Har du koll på utländsk arbetsrätt?

QUIZ. Vet du mer än kollegorna om vad som gäller? Till quizet

TURORDNINGSKRETSAR
Sveriges tre system

Sveriges tre system

Turordningskretsarna avgör vem som får stanna eller gå vid nedskärningar. Lag & Avtal granskar hur kretsarna skiljer sig åt mellan kommun, stat och det privata näringslivet.

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

Företagen inom elbranschen kan numera placera in sina anställda i turordningskretsar. Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen, är nöjd med möjligheten.

”Varje individ har egen kompetens”

Statens turordningskretsar kan vara många och små. Ibland består en krets av bara en person.
– Specialiseringen har gått så långt.

Bakgrund: 70-talets tankar förnyas i avtal i dag

Om turordningskretsar kan fungera som drivkraft för företagen får framtiden utvisa.

Arbetsrättens skilda världar

Arbetsrättens skilda världar

LEDARE. Att riva upp turordningsreglerna i lagen är knappast möjligt. En politisk majoritet för ett sådant beslut verkar osannolikt, särskilt i dagens parlamentariska kaos.

Skyddsombud anklagat
för sexuella trakasserier

Personalen var missnöjd med företagets arbetsmiljöundersökning, så facket gjorde en egen. Då anklagade företaget skyddsombudet för att ha kladdat på ägarens dotter och avskedade honom.

Piloten la sig naken i sängen – 4 AD-fall

Sexuella trakasserier prövas sällan i Arbetsdomstolen. Bara fyra domar har kommit de senaste tre åren.

LENNART KRIISA MÖTER
”Vi behöver ett bättre 
system för omställning”

”Vi behöver ett bättre
system för omställning”

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef för TCO, behöver inte kompromissa med sina egna åsikter. Att företräda Saco eller LO skulle däremot bli svårt.
– Jag skulle aldrig kunna debattera för att ransonera utbildning.

Få koll på makthavarna!

I varje nummer av Lag & Avtal träffar chefredaktör Kriisa arbetsrättens makthavare. Här hittar du samtliga intervjuer.

Läs mer

Tre vill bli ordförande i AD

Här är de tre män som har ansökt om att få efterträda Carina Gunnarsson på ordförandestolen i Gamla stan.

Carina Gunnarsson

Från Arbetsdomstolen till Medlingsinstitutet

Carina Gunnarsson blir generaldirektör för Medlingsinstitutet. Hon lämnar därmed Arbetsdomstolen.

Först uppsagd - sen avskedad

Först blev kafebiträdet uppsagd. Sedan blev hon avskedad. Nu kräver facket dubbla skadestånd till kafébiträdet.

Fritt val för arbetsgivaren?

Fritt val för arbetsgivaren?

EXPERTFRÅGAN: Kan arbetsgivaren fritt välja mellan uppsägning och avskedande vid misskötsamhet?

Dags att skriva en kampsång för rut

Dags att skriva en
kampsång för rut

KRÖNIKA. Vänstern lär inte skriva några klatschiga kampsånger om Hemfrids grundare. Men historien handlar också om de anställda som fått vita jobb, anställningstrygghet och pension.

4 frågor till Jakob Stenberg...

...Lag & Avtals nya krönikör, Rut-kramare som är skeptisk till skattehöjningar.

SVT talade om för lite
- får betala skadestånd

Sveriges Television förhandlade med Musikerförbundet om att lägga ut jobbet med Så ska det låta. Men det räckte inte att facket fick veta vilket produktionsbolag som skulle göra programmet. SVT får betala 50 000 kronor i skadestånd.

Fel av SVT att runda facket

AD: Företaget skulle ha förhandlat med Musikerförbundet innan beslutet att lägga ut Dansbandskampen på produktionsbolaget fattades.

Kostymen styr hjärnan

Kostymen styr hjärnan

Kläderna får oss att tänka annorlunda, visar forskning.

Planera för maximal njutning

Planera för maximal njutning

Hälsoeffekten av semestern varar högst två veckor.

Trötta hjärnor får bästa idéerna

Trötta hjärnor får bästa idéerna

Därför är du på topp när du minst anar det.

Experten Dan Holke, vd LO-TCO Rättsskydd, svarar på detta nummers expertfråga.

Kan jag nekas innestående lön?

EXPERTFRÅGAN. Är det verkligen möjligt? 1

Bli lönsam med grönt kontor

Bli lönsam med grönt kontor

Vi blir både glada och blir mer produktiva

Kliv fram ur chefens skugga

Kliv fram ur chefens skugga

Är du för bra för chefens ego?

Ann Charlott Altstadt, frilansskribent och författare till bland annat "Liten ordbok för underklassen".

”Jag vill tillåta allt”

KRÖNIKA. Vad är argumentet mot en keps eller snyggt sittande durkslag på jobbet? 1

Lyssna på ”de jobbiga”

Lyssna på ”de jobbiga”

– Utan dem sker ingen utveckling, säger arbetslivskonsulten.

Maria Eriksson, liberal frilansskribent och chefredaktör för Svensk Tidskrift. Tidigare ledarskribent i Svenska Dagbladet.

Lågavlönat jobb är eget val

KRÖNIKA. Även kvinnor har ett ansvar när de väljer en yrkesbana. 3

Kvinnor nobbar karriärstegen

Jobbet kvinnor vill ha

Fyra av svenskarnas tio drömyrken är chefsjobb.

Kent Brorsson, chefsjurist Energiföretagens Arbetsgivareförening (EFA), svarar på detta nummers expertfråga.

Hur mycket skit ska jag tåla?

EXPERTSVAR. Kan jag agera? Experterna på arbetsrätt ger besked.

Övertid överskattat

Övertid överskattat

Det är kontraproduktivt, enligt socialpsykologen.

Göm dig inte för chefen

Göm dig inte för chefen

Om chefen är arg på dig är det bättre att ta första steget. 1

Pia Attoff, advokat Attoff & Dahlgren, svarar på detta nummers expertfråga.

Måste jag kratta rabatten?

EXPERTSVAR. Är jag som cafébiträde skyldig att utföra arbetsuppgiften?

Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä

Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä

Här är nya tidens sjukdomar- och tips på hur du undviker dem.

”Var beredd på turbulens”

”Var beredd på turbulens”

Släpp kontrollbehovet, är psykologens budskap till framtidens chefer.

Böj dig inte för mobilen

Böj dig inte för mobilen

Stirrande i mobilen med nacken böjd motsvarar 27 kilos tyngd.

Varning för de nya härskarteknikerna

Varning för de nya härskarteknikerna

Komplimanger och att spela offer är också effektivt.

Sök efter Arbetsdomstolens domar

Hitta viktiga domar här

Prenumerant! Här kan du söka på ämne, dom eller målnummer.

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!
E-post

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Du missar väl inte ditt HR-verktyg?

Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration. Skaffa ditt lösenord här.