- Generella lönesänkningar eller oförändrade löner för att föra Sverige ur den här krisen är en tveksam metod, säger KI:s generaldirektör Mats Dillén till Lag&Avtal.
Går det att säga när det är bra och när det är dåligt med löneökningar för ekonomin?
- För enskilda företag med kortsiktiga problem med lönsamhet eller likviditet som har livskraft på längre sikt kan både lönestopp och till och med lönesänkningar definitivt vara ett alternativ.
Men inte för samhällsekonomin?
- Ett enskilt företag kan tänka sig att kunna överleva eller förbättra sin situation genom att sänka lönerna, och så kan det vara. Men är det här en strategi som kan tillämpas av alla, och vad händer om alla företag beter sig likadant?
Vad händer?
- Då förändras en massa andra parametrar i ekonomin, bland annat prisutvecklingen, inflationen och penningpolitiken.
Varför?
- Därför att i ett mer vanligt konjunkturläge kan man svara på låga löneökningar eller till och med lönesänkningar genom att föra en mer expansiv penningpolitik och därigenom stimulera efterfrågan. Men nu är reporäntan redan nere runt noll procent. Och då finns det en risk att låga löneökningar bara leder till lägre inflation.
Är det inte bra?
- I värsta fall, och det är inget som jag tror på, kan man hamna i en situation liknande den som man haft i Japan där inflationen gått ner och parkerat sig på noll procent varaktigt. Och då förlorar penningpolitiken en del av sin kraft.
Hur ser den japanska ekonomin ut?
- Japan har inte kunnat stimulera sin ekonomi med hjälp av penningpolitiken. De har haft en ränta på noll procent men det har inte varit tillräckligt för att stimulera ekonomin, därför har de haft en väldigt långsam tillväxt.
Hur ska man tänka när det är bättre tider?
- I normala lägen brukar vi lyfta fram att en viss återhållsamhet i löneavtalen ger en låg inflation och då kan ekonomin stimuleras via penningpolitiken. Och man kan låta sysselsättningen öka till en ganska hög nivå innan vi får problem med löneökningar som leder till en allt för hög inflation.
Det är alltså ert budskap i högkonjunktur?
- Återhållsamhet i lönebildningen är bra för sysselsättningen och på sikt vinner alla på detta, men nu befinner vi oss i ett speciellt läge med en djup kris och en ränta som är nere på nästan noll procent.
Vad händer om riksbanken förlorar räntevapnet?
- Följden blir att låga löner i högre grad leder till lägre inflation och i värsta fallet urholkas förtroendet för inflationsmålen. I allra värsta fall hamnar man i ett deflationsscenario. Samtidigt vill jag understryka att det är en ny situation som vi inte har så stora erfarenheter av. Det är den bedömning vi gör. Man kan landa i andra bedömningar också.