Skyddsombuden agerar allt oftare
Av: Mattias Davidsson
Publicerad 15 oktober 2010 16:12
Skyddsombuden använder allt oftare arbetsmiljölagens hänvändelserätt så att Arbetsmiljöverket måste ingripa.
Läs mer
Enligt Lag & Avtals systertidning Arbetarskydd har antalet registrerade ärenden ökat från under 100 per år i början av 1990-talet till över 350 årligen numera.
Hänvändelserätten finns i lagens kapitel 6, paragraf 6a. Skyddsombudet kan begära en åtgärd av sin arbetsgivare, eller en undersökning. I de flesta fallen löser de båda parterna problemet på egen hand, vilket är meningen. Men om det misslyckas kan skyddsombudet kalla in Arbetsmiljöverket som måste komma.
Utvecklingen är glädjande, tycker Gunnel Crona som är avdelningschef på Arbetsmiljöverket.
- Det är bra, för vi vill att parterna ska prata med varandra om arbetsmiljön, säger hon.
Även Ragnar Kristensson, arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, är nöjd med hur rättigheten i arbetsmiljölagen fungerar.
- På SKL ser vi gärna mer av samverkan; det är vad vi kämpar för. Paragrafen är en ventil för frågor där man inte blir enig, säger Ragnar Kristensson.
Skyddsombudens rätt att få besked av arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor lagstadgades första gången 1931. Hänvändelserätten fördes över från arbetsmiljöförordningen in i arbetsmiljölagen först 1991. Avsikten med förändringen var att skyddsombuden lättare skulle upptäcka hänvändelserätten och använda den hellre än stopprätten.
Stopprätten gäller vid ”omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa”. Hänvändelserätten saknar motsvarande trösklar.
Fakta
Skyddsombudens rättigheter finns i arbetsmiljölagens sjätte kapitel som handlar om samverkan. Hänvändelserättens placering i paragraf 6 är ingen slump. Lagstiftaren ville signalera att det är en åtgärd att tillgripa om inte skyddsombudsstoppet i nästa paragraf, nummer 7, inte är absolut nödvändigt.


Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.