SJ uttrycker förvåning över stämningsansökan. I svaromålet till Arbetsdomstolen redogör SJ allmänt för hur arbetet med rehabilitering bedrivs i skyddskommittéerna. Skyddsombuden får vara med, framhåller SJ. Företaget uppmanar också anställda att vid sjukdom ta kontakt med skyddsombud för att få råd och stöd. Sjukfrånvaron har halverats till 2 procent sedan 2006. Då drog företaget igång projektet ”Minskad sjukfrånvaro vid SJ”.

Mer specifikt, när det gäller huvudskyddsombudet Lennart Janssons begäran om information, hävdar SJ att den personliga integriteten väger tyngre än skyddsombudens rättigheter.

Hälsouppgifter är känsliga och skyddas av personuppgiftslagen (Pul). Att lämna listor på långtidssjuka till tredje man, i det här fallet ett skyddsombud, skulle strida mot Pul. Åtminstone så länge den sjuke inte själv lämnat sitt samtycke.

Den rätt till information som arbetsmiljölagen ger skyddsombuden, har sina gränser, menar SJ. Skyddsombuden har rätt till den information de ”behöver” för att vaka över arbetsmiljöarbetet och hur SJ uppfyller sina skyldigheter. I det här sammanhanget räcker det med statistik över sjukfrånvaron.

SJ har inte haft uppsåtet att hindra huvudskyddsombudet i hans arbete. I stället har företaget, enligt svaromålet, konstruktivt erbjudit Sekos skyddsombud detaljerad statistik och avidentifierade uppgifter om sjukfrånvaro. SJ anser att de lokala skyddsombuden, som företräder mellan 20 och 100 arbetstagare, borde ha så pass god lokalkännedom att de utan problem kan identifiera långtidssjuka. De borde därför kunna ta en personlig kontakt i de fall där det behövs, anser SJ.

Det var i december 2008 som huvudskyddsombudet Lennart Jansson begärde att få veta vilka arbetstagare som hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre. SJ avslog denna begäran. Efter sedvanliga tvisteförhandlingar stämde Seko SJ och Almega Tjänsteförbunden i Arbetsdomstolen.