Hur många liv måste offras?

Arbetsgivarna måste ges rätten att drogtesta arbetstagare utifrån misstanke om missbruk – hur ska de annars kunna hjälpa?, undrar Lars Sydolf och Fredrik Ljung, som är kritiska till Integritetsutredningens krav på startad rehabilitering för testning. Ett moment 22, anser skribenterna: Tester tillåts om man fått igång en rehabiliteringsprocess men utan tester och undersökningar får man i praktiken inte igång någon sådan process.

Integritetsutredningen föreslår att en arbetsgivare bara ska kunna begära att anställda genomgår medicinsk undersökning eller alkohol-/drogtest om arbetet innebär stora och konkreta risker för liv, hälsa eller egendom. Utredaren vill göra undantag för fall där rehabilitering pågår. Då skulle tester kunna begäras som ett led i rehabiliteringen. Men hur ska man över huvud taget kunna hitta och fånga upp de individer som behöver behandling, om man inte ens kan föreslå en kontroll? Därom säger utredaren ingenting.

Låt oss först etablera ett faktum; alkohol- och drogberoende är en sjukdom som dödar tusentals människor varje år, trasar sönder familjer, skadar barn för livet, leder till olyckor och våldsbrott och kostar samhället enorma belopp.

Att konstatera alkohol- eller droganvändning på arbetsplatsen kan vara mycket svårt. Ibland kan vissa misstankar uppstå på grund av frånvaromönster, beteende eller annat. Om inga tester görs får emellertid cheferna sina eventuella misstankar varken bekräftade eller motbevisade. Och alla som arbetat med alkohol- och drogproblem vet att individen själv förnekar sitt problem i det längsta. Alkoholisten och narkomanen klamrar sig – ofta ända in i döden - fast vid illusionen att han/hon har situationen ”under kontroll” och inte ”gör något fel”. Med alla tänkbara former av lögn och manipulation gör vederbörande allt för att dölja problemet för omgivningen.

Om inga bevis finns och medarbetaren ifråga förnekar finns knappast några praktiska möjligheter att inleda en rehabilitering.

Vi menar att det är helt uppenbart att medicinska undersökningar och alkohol- och drogtest måste kunna begäras även innan en rehabilitering har inletts då detta i realiteten fungerar som själva inkörsporten för hela rehabiliteringsprocessen. Utredarens förslag innebär i praktiken att man – lagstiftningsvägen – stänger dörren för rehabilitering av medarbetare med alkohol- och drogproblem.

På åtskilliga större arbetsplatser inom industrin, ofta med riskfyllda arbeten, tillämpas också slumpvisa alkohol- och drogtester. Företagens erfarenheter från införandet av sådana tester är att de ofta har en klart avhållande effekt på olika former av missbruk. Att alla löper risk att bli testade – såväl VD som vaktmästare – gör att anställda och fack på många arbetsplatser accepterat detta system. Alla inser att det är ett effektivt sätt att nå det gemensamma målet; en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Men även sådana slumpvisa tester riskerar att bli olagliga med utredningens förslag. Endast om säkerhetsskäl kan åberopas skulle det vara tillåtet. Men säkerhetsskäl i detta fall måste enligt utredningen innebära att arbetstagaren har arbetsuppgifter där alkohol- narkotika eller annan drogpåverkan medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller betydande skador på miljö och egendom.

I många stora industriföretag finns givetvis arbetsuppgifter av sådan karaktär men nästan all industrimiljö innebär i vart fall vissa säkerhetsrisker. Dessutom har så gott som alla större industriföretag även kontorsanställda tjänstemän – till exempel ingenjörer - som har arbetsuppgifter som är avgörande för såväl övriga medarbetares som tredje mans säkerhet och dessutom är kritiska för både egendom och betydande ekonomiska intressen.

För att kunna nå målet en alkohol- och drogfri arbetsplats måste man således ha möjlighet att testa alla personer som arbetar på arbetsplatsen. Endast då kan man upprätthålla respekten för detta mål.

Utredaren vill tillåta en speciell form av drogtester, nämligen alkolås i fordon. Det är visserligen bra att utandningstester tillåts i samband med bilkörning, men det är märkligt att utredaren inte vill tillåta tester av utandningsluften i andra sammanhang. Utredaren konstaterar ju själv att ”sådana prov utgör enligt många alkoholpolicys ett av de första stegen som vidtas vid misstanke om att någon är onykter på arbetsplatsen.” Den rimliga slutsatsen av detta borde då bli att tester för att mäta alkohol i utandningsluften bör tillåtas generellt.

Vad har arbetsgivaren över huvud taget med de anställdas alkohol- och droganvändning att göra, kanske någon frågar. Jo, det är givetvis fullständigt oacceptabelt att ha personer som är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatsen. Förutom att det strider mot grundläggande normer för hur man utför sitt arbete så leder det till drastiskt ökade risker för arbetsplatsolyckor eller skador på utomstående personer och till att betydande ekonomiska intressen äventyras.

Man måste dessutom komma ihåg att vad gäller narkotika så är all hantering straffbar. Den som använder narkotika på arbetstid begår därmed brott på arbetstid.

De flesta arbetsgivare både vill och kan hjälpa medarbetare med alkohol- och drogproblem, något som hela samhället vinner på.  Ändå är det ett känt faktum att arbetsgivare ofta väntar länge innan de ingriper. Det finns otaliga exempel på att medarbetare har supit och knarkat ihjäl sig trots att hela arbetsplatsen varit medveten om problemet. Varför? Därför att chefer och kolleger är rädda för att ”ha fel” i sin oro och dessutom är överdrivet ovilliga att kliva över gränsen till vad man ser som den privata sfären.

Missriktad hänsyn av detta slag kostar redan idag – bokstavligt talat - människoliv.

Det gäller därför att få chefer att inse att man har en rättighet såväl som en skyldighet att ingripa tidigt, både som medmänniska och arbetsgivare. När chefer och kolleger väl misstänker alkohol- och drogproblem så har de i de allra flesta fall rätt och dessutom har det vanligtvis gått långt. Och om de vid något enstaka tillfälle råkar ha fel så är det väl bara bra att misstankarna undanröjs via medicinska undersökningar och tester.

Slutsatsen blir att alla insatser som bidrar till att vi gemensamt upptäcker och tar tag i alkohol- och drogproblem på våra arbetsplatser är av godo eftersom konsekvenserna av dessa problem är så allvarliga och långtgående. Utredningens förslag verkar i rakt motsatt riktning och kommer att medföra att arbetsgivare står handfallna trots att problemen är uppenbara för var och en utom alkoholisten och narkomanen. Återigen, oskyldiga människor skadas, arbetskamrater påverkas negativt, anhöriga och barn lider och ekonomiska intressen går förlorade.

Den enda utväg utredaren föreslår för den arbetsgivare som vill genomföra tester i andra situationer än vad lagtexten medger är kollektivavtal med en central facklig organisation. Det räcker alltså inte med lokala kollektivavtal eller väl förankrade lokala policys, vilket hittills varit det vanliga. Utredaren tycker nämligen inte att de lokala klubbarna bör anförtros denna uppgift utan menar att endast de centrala fackliga organisationerna har sådant omdöme och sådana insikter i hur det ser ut ute på företagen att de kan bedöma när det är motiverat med drogtester eller läkarundersökningar. Detta är enligt vår uppfattning att vända upp och ner på allt vad sunt förnuft heter.

Man kan inte utgå från att de centrala organisationerna utan vidare kommer att skriva på alla lokala avtal och policys som finns i dag. Diverse förhandlingstaktiska överväganden kan komma att spela in. Resultatet skulle mycket väl kunna bli att huvuddelen av de lokala överenskommelser som finns i dag helt enkelt blir ogiltiga och att hos fack och företagshälsovård väl förankrade policys inte kan fortsätta tillämpas

Detta skulle vara oerhört negativt. Då skulle företagen exempelvis inte kunna genomföra slumpvis tester av alla anställda. Med stöd av sådana avtal eller en sådan lokal praxis kan man i dag testa även kontorspersonal, chefer och andra. Alla behandlas lika. Ingen individ eller kategori behöver få sin integritet kränkt genom att pekas ut särskilt och ändå får företaget den inkörsport till individuell rehabilitering som behövs. En lösning som tillgodoser både integritetskrav och rehabiliteringsbehov. En lösning som kan rädda liv och som samtidigt innebär minsta möjliga obehag för de anställda. Alltså precis den typ av genomtänkta avvägningar som man förgäves letar efter i denna del av integritetsutredningens förslag.

Hur många människoliv är det rimligt att offra för att ingen kontorsanställd eller processoperatör i en normal fabriksmiljö ska behöva bli utsatt för obehaget att få ett förslag från sin chef om att göra en enkel drogtest? Vårt svar är att inget enda människoliv är värt att offras på grund av en sådan tveksam princip.

Fredrik Ljung, civilekonom och nykter/drogfri alkoholist och VD för Ljung & Sjöberg, ett företag för alkohol- och drogrelaterade problem i näringslivet.

Lars Sydolf, chefsjurist vid Industriarbetsgivarna.

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!

E-post

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Alf Ahlstedt 8 oktober 2009 11:04 Sortera: Äldsta överst

De kärva tiderna som tvingar folk..

Givetvis håller jag med om det mesta. Men dagligen läser man ju om männsikor som tvingas ut i arbetslivet, detta trots svåra smärtor etc. Jag vet att i många fall, så måste dessa människor äta värktabletter som är narkotikaklassade! Det behöver givetvis inte vara ren morfin i värktabl, men substanser där antingen morfinliknande, eller annat narkotikalassat ingår.
Hur skall dessa behandlas??? Man tvingas alltså jobba och för att klara av att jobba måste man ta smärtstillande om ger utslag vid test!

Hur kan då detta få förekomma??

Jo, för politikerna inte ens fattar den biten, heller inte Försäkringskassor & Arbetsförmedlingar. Bedrövligt!

Anmäl

Svar till Niels Carlstedt

Att tvingas äta mediciner för behandling eller rehabilitering är INTE ett missbruk, om det är preparat föreskrivet av läkare. Varje provtagning föregås av en kort intervju där aktuell medicinering kartläggs just för att förebygga utpekande av oskyldiga. De svar som lämnas av provlämnaren hanteras under sedvanlig sjukvårdssekretess. Det är däremot olyckligt om någons kropp förstörs av dålig arbetsmiljö, bristfällig lyftteknik ed, och den personen fortsätter med samma uppgifter med hjälp av stark värkmedicin.

Anmäl

samhällskonsekvens

Instämmer helt i ovanstående. Förvånande att SKL stöttar utredningens förslag trots att det stora ansvar, även ekonomiskt, som arbetsgivarna avlastar kommuner och landsting. Om ca 1200 missbrukare identifieras och rehabiliteras av arbetsgivare sker det ofta i ett tidigt skede. Om lika många avstår eller själva avslutar missbruk av oro för avslöjande i slumpmässig drogtest är det stora pengar. Vid ett eskalerat missbruk kostar det ca 1miljon kronor för kommunerna att rehabilltera varje missbrukare. Vi talar då om ca 1,2 miljarder kronor som kunde använts till viktig samhällsservice. Jag tvivlar på att SKL tckat nej till ett staligt stöd för sina medlemmar om samma summa att dela på.

Anmäl

Arbetsmiljö

Fel att avskeda för olycka

Det var fel att avskeda truckföraren som fick skulden för en arbetsplatsolycka på Mondi Dynäs.

Hovrätten straffar inte regelbrott

Hovrätten anser att bara brott mot föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat går att bestraffa. Detta är en ny tolkning som Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva.

IF Metall anser att det gjorde sitt bästa för mobbad

- Vi har gjort vad som var möjligt. Det säger Anders Ferbe på IF Metall som har gått tillbaka och granskat hur förbundet hjälpte en medlem som kände sig kränkt och diskriminerad.

Artikellista - Arbetsmiljö

Skyddskommittén kan samordnas med MBL

Regeringen vill uppmuntra fler att slå ihop skyddskommitténs arbete med den samverkan på arbetsplatsen som följer av medbestämmandelagen.

Låt oss göra jobbet

Låt oss göra jobbet

Prenumerera på nyheter, gratis och enkelt med RSS.

Fel avskeda för olycka

Fel avskeda för olycka

Det var fel att avskeda truckföraren som fick skulden för en olycka på Mondi Dynäs.

Svalt skörde-intresse

Svalt skörde-intresse

Migrationsverket vittnar om ett rekordlågt intresse för tillstånd.

Öppen lönesättning gillas

Öppen lönesättning gillas

Individuella löner är ok. Men det krävs att alla vet vad som påverkar lönen.

Hur är du på jobbet?

Hur är du på jobbet?

Vissa höjer halsen andra höjer rösten. Lär dig din typ.

Det är inte klokt

Det är inte klokt

Olika moms på samma mat! Eva Östling Ollén tar över SHR efter Mats Hulth.

Dyr diskriminering i USA

Dyr diskriminering i USA

Novartis fälldes för könsdiskriminering. Får betala cirka 1,93 miljarder kronor.

Spegel, spegel...

Spegel, spegel...

... får jag jobbet? Räkna med att rekryteraren rankar ditt utseende. 2

Parterna betalar för skydd

Parterna betalar för skydd

Arbetsmarknadens parter satsar på utbildning av skyddsombuden.

Varning: Känslig fråga

Varning: Känslig fråga

Usel arbetsmiljö på Byggnads eget bygge. Kommentera!

Arbetsmiljöverkets Lavallåda ekar ännu tom

Arbetsmiljöverkets Lavallåda ekar ännu tom

Facken hängde inte på låset när Lex Laval trädde i kraft.

Tintins Syldavien  är Martin Agells modell

Tintins Syldavien
är Martin Agells modell

Det lettiska företaget Lavals ombud advokat Martin Agell förklarar hur ett land ska ta emot gästande företag: Som i Tintins Syldavien.

Norrman kör efter norsk lag

Norrman kör efter norsk lag

När de anställda inte fick någon lön och tiden gick, då började de troppa av. Enligt norsk lag borde de stannat kvar. Till slut var callcenterföretaget Smart1 i Karlstad tomt och tyst.

Ingemar Hamskär.

Ministern måste svara om visstiden

TCO-debattörerna Ingemar Hamskär och Samuel Engblom efterlyser samråd med parterna.

Pingisproffset Årets jurist

Pingisproffset Årets jurist

Torgny Håstad är Årets jurist. Igen. Hemligheten är att hålla sig borta från media, säger justitierådet och före detta elitspelaren i bordtennis.

SJ: Pul väger tyngre

SJ: Pul väger tyngre

Integritetsskyddet för sjuka i går före skyddsombudens rätt till information, anser SJ.

Sverige utan incitament för utbildning

Sverige utan incitament för utbildning

25 procent anser att de inte är tillräckligt kvalificerade för sitt jobb.

"Nyförälskade parter"

"Nyförälskade parter"

Grattis byggbranschen!, skriver Byggvärldens chefredaktör.

Svartfötter redo - men i fel bransch

Svartfötter redo - men i fel bransch

Fria Moderata Studentförbundet är redo att stå i butikerna om det blir strejk. Men varslet gäller lagerarbete. 4

Så mycket tjänade byråerna

Så mycket tjänade byråerna

Affärsvärlden juridik listar advokatbyråerna. Mannheimer Swartling drog in mest.

Premiär för Lag & Avtal LAS-kurs

Med Lag & Avtals webbkurs bestämmer du själv när du vill gå din kurs.

Personalfrågor direkt

Personalfrågor direkt

Talentum HR:s direktlinje till våra experter. Ring 0900-202 20 20 och betala per minut.

Till Personalfrågor direkt

Registrera dig och få vårt kostnadsfria nyhetsbrev!
E-post

Du missar väl inte ditt HR-verktyg?

Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration. Skaffa ditt lösenord här.

Framtidens arbetsrätt  bör byggas på fakta

Framtidens arbetsrätt
bör byggas på fakta

Ingemar Hamskär, Stig Gustafsson