100 000-tals kan få kortare semester på grund av förbudet mot åldersdiskriminering, skriker en löpsedel. Men är det sant? Kan det bli följden av den nya diskrimineringslagen?
Den nya lagen som förbjuder åldersdiskriminering i arbetslivet trädde i kraft den 1 januari i år, och redan har diskrimineringsombudsmannen, DO, tagit emot sju anmälningar. En av dem kommer från en 28-årig arbetsförmedlare i Småland. Han tycker att han har lika stort behov av ledighet som 40-åringarna på arbetsplatsen som har en extra semestervecka. Därmed anser han att arbetsgivaren, staten, bryter mot nya lagen. Han har också uppmanat sitt fackförbund, ST, att agera mot den kollektivavtalade åldersförmånen. Men det är inte bara statsanställda 40-åringar som har en extra semestervecka. Förmånen finns i flera andra kollektivavtal. Därför kan den aktuella anmälan få en avgörande betydelse för hur den nya lagen ska tolkas. Det finns ingenting som säger att en 28-årig småbarnsförälder har mindre behov av ledighet än en 40-åring. Att det är reglerat i kollektivavtal har heller ingen betydelse. Lagen säger bara att en särbehandling på grund av ålder ska ha ett "berättigat syfte", samt vara "lämplig" och "nödvändig" för att uppnå syftet. En domstol kan lika gärna komma fram till det motsatta, att 28-åringen har mer behov av "vila" än sina äldre kollegor, om det nu är "vilan" som är arbetsgivarens "syfte". Men innebär det att 40-åringarna måste få kortare semester? Nej, knappast. Syftet med nya lagen är att människor i arbetslivet ska få bättre villkor - inte sämre. Ungefär på samma sätt som kravet på jämställda löner inte innebär sänkta löner för män. Eller att trapporna på en arbetsplats måste rivas ner om inte rullstolsbundna har tillgång till hiss. Enligt lagen måste dock en särbehandling på grund av ålder ha berättigade syften. I annat fall omfattas särbehandlingen av det nya förbudet. De övriga sex anmälningarna till DO ifrågasätter bland annat starta eget-bidraget som inte beviljas personer under 25 år och rekryteringen av yngre på ett företag. Två anmälare vill att DO ska granska behandlingen av äldre inom försvaret och politiken.
Exempel på tillåten särbehandling: -När äldre arbetstagare ges möjlighet att få eller behålla ett arbete. -När vissa typer av anställningar, exempelvis lärlingar eller trainees, förbehålls yngre arbetstagare. -Om åldersbaserade minimilöner är till för att motverka lönedumpning för unga. -Om en liten arbetsplats tar hänsyn till ålder för att undvika att hela arbetsstyrkan går i pension samtidigt. -Om en arbetssökande befinner sig nära pensionsåldern.
Exempel på otillåten särbehandling: -När syftet med en rekrytering är en homogen sammansättning av arbetsstyrkan, -Eller för att den arbetssökande ska smidigt "passa in gruppen". -När ett företag som vänder sig till en bred allmänhet ställer upp ålder som villkor för anställning. Exempelvis vid rekrytering av flygvärdinnor. -Men om ett företaget, exempelvis en klädbutik, har en avgränsad kundkrets kan det i undantagsfall vägas in. Utgångspunkten är att ålder inte får beaktas vid anställning.
Särbehandling som kan prövas i domstol: - Extra semesterdagar för vissa åldersgrupper. -De så kallade lönetrapporna som finns i en del avtal. Exempelvis när nyanställda unga får lägre lön än nyanställda äldre. - Förlängd semester eller uppsägningstid för att äldre ska orka jobba till pensionen. - Ålderspension eller liknande ersättning som erbjuds äldre arbetstagare vid nedskärningar, för att de yngre ska kunna behålla sina anställningar.
Läs mer om den nya diskrimineringslagen och den nya myndigheten DO i nästa nummer av Lag&Avtal. Ute bland läsarna den 15 januari.
Riksdagspolitikerna hyllar officiellt den svenska modellen där parterna själva träffar kollektivavtal. Ändå är valrörelsen full av utspel - om arbetsrättslagstiftningen.
Valpropagandan vållar problem för brevbärarna. Elva brevbärare i Södertälje som inte delade ut Nationaldemokraternas propaganda direkt blev varnade av sin arbetsgivare.
Efter valet kommer en ny utredning om lagen om anställningsskydd, Las – oavsett vem som vinner. Det hävdar juristen och föreläsaren Tommy Iseskog som på onsdagen höll sin arbetsrättsliga nyhetspresentation inför 600 personer i Folkets hus. Talentum HR arrangerade.
Hovrätten anser att bara brott mot föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat går att bestraffa. Detta är en ny tolkning som Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva.
Regeringen står på sig i striden med EU-kommissionen och TCO. Saken gäller de möjligheter som Las ger arbetsgivare att stapla visstidsanställningar. Riktningen förefaller att vara inställd på en uppgörelse i EU-domstolen.
Säg upp avtalet, kräver ett 30 klubbordförande på olika lager i ett protestbrev till Handels förbundsstyrelse. De är främst missnöjda med hur den så kallade bemanningsfrågan löstes. 1kommentar
LO blåser till strid mot den lönepress som den fria rörlighetens tillämpning i Sverige har lett till. I en rapport kritiseras lagen om offentlig upphandling. LO har granskat villkoren i tre statliga, lönepressade, infrastrukturprojekt med stor andel utländska arbetare.
Högsta domstolen avslog fackens resningsansökan den 6 juli. Nu när Lavalmålet slutligen är avgjort, föreslår professor Tore Sigeman att staten som medansvarig betalar det utdömda skadeståndet.
– Vi är förstås besvikna över Högsta domstolens avslag, men vi visste att det är väldigt svårt att få resning, säger Dan Holke, chef för LO-TCO rättsskydd.
Centrum för rättvisa går vidare med trädgårdsarbetarnas krav på återbetalning av granskningsavgifterna. I juni lämnades en stämning mot Kommunal och SLA in vid Helsingborgs tingsrätt.
Efter den omskrivna chocken vid årsskiftet då de utförsäkrade överfördes till Arbetsförmedlingens program en masse, har systemets in- och utflöden nu börjat komma i balans. Men liksom tidigare är det få som går till vanligt arbete. Andelen är runt 2 procent av dem som lämnar arbetslivsintroduktionen.
En kvinnlig sjöman som opererade sina bröst blev sedan sjukskriven. Rederiet nekade henne sjuklön. Nu får Arbetsdomstolen avgöra om hon hade rätt till det.
I går strejkade piloterna på grund av ”bemanningsfrågan”. Avia Express måste riskbedöma uppsagda piloter, kräver Arbetsmiljöverket. I dag torsdag förhandlar Flygarbetsgivarna och Svensk Pilotförening igen.
Byggnads varslade i går, på tisdagen, bolaget Byggpartner 5 B om blockad. Förbundet har under en längre tid förgäves försökt få teckna kollektivavtal med företaget.
De arbetsrättsliga ledighetslagarna skulle ha minskat från åtta till fem stycken den 1 augusti var det tänkt. Men regeringen lägger inte fram någon proposition före sommaren.
Vi fick en mer långtgående jämställdhetslag än till och med vad EUs regler förespråkade. Tack vare att Jämo Lena Svenaeus aktivt utnyttjade skillnaden mellan EUs lag och den svenska, enligt en doktorsavhandling i statsvetenskap som läggs fram i dag, fredag.
ILO:s expertkommitté har tidigare riktat kritik mot brittisk tillämpning av utstationeringsdirektivet. I ett fall som rörde de brittiska pilotfacket, hävdade ILO att föreningsrätten kränkts. LO driver nu ILO-spåret vidare. Man vill att ILO ska granska den svenska Lavallagen.
När de anställda inte fick någon lön och tiden gick, då började de troppa av. Enligt norsk lag borde de stannat kvar. Till slut var callcenterföretaget Smart1 i Karlstad tomt och tyst.
Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration.
Skaffa ditt lösenord här.
