Det konstaterade nya diskrimineringsombudsmannen Katri Linna när hon igår kväll fick svara på frågor om sitt jobb och Sveriges nya diskrimineringslag på Lag&Avtals första Zenitdebatt i år. I debatten deltog ett 70-tal personer, mestadels jurister, fackliga ombudsmän och egenföretagare. Utfrågare var tidningens chefredaktör Johanna Kronlid,
DO Katri Linna kom till Lag&Avtal bara några timmar efter två raka förluster i Arbetsdomstolen, AD. Något som snarare är regel än undantag. Den här gången gällde målen föräldraledigas rätt till bonus och pensionspremier under ledigheten.
Men förlusterna i AD sporrar Katri Linna. Hon lovade att komma tillbaka med ännu fler stämningar.
- Visst är förlusterna ett problem, medgav hon, utan att gå in på gårdagens domar.
- AD ställer för stora krav på bevisning. I allmänna domstolar har vi fått övervägande bifall.
Inte ens en sådan sak som en bokstavstrogen muslimsk mans vägran att ta en kvinnlig chef i hand tänker Katri Linna låta vara oprövad. Juridiken ensamt räcker inte för att förklara hur man blir bemött i samhället, menar hon.
- Den alltmer ökande islamofobin gör att vi i Sverige har svårt att förstå religionens roll i människors vardag.
Men även för DO finns gränser för vad som kan tolereras.
- Jobbar man i en gruva kan man verkligen inte gå ner med turban. Däremot har vi fått försvaret att tillåta religiös klädsel.
Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt, författarna till boken "Folkhemmets balkanisering - diskrimineringskulturens baksida", anser att DO bara ska ägna sig åt myndighetsutövning, inte opinionsbildning. De varnar också för en diskrimineringskultur där olika grupper hävdar sin särställning utifrån en offerroll. Som exempel nämner de bland annat "kvinnorna som ansåg det vara etnisk diskriminering att de inte fick bada fullt påklädda, från topp till tå, på det kommunala badhuset".
Katri Linna förstår inte hur man kan skriva "en hel bok" utifrån den tesen:
- Skyddet mot diskriminering handlar inte om särregler för några små grupper i samhället. Det är en av demokratins grundpelare.
Dessutom är exemplet med kvinnorna en ren konstruktion, påpekar DO.
- Det handlar inte om kvinnor som ville bada i burka, utan om föräldrar som bara ville följa med sina barn till simundervisningen, som vilka föräldrar som helst. Målet avgjordes i hovrätten, som gav kvinnorna rätt.
En ombudsman kan inte alltid skilja myndighetsutövning från opinionsbildning, menar Katri Linna. Enligt EU-rätten och de folkrättsliga principerna ska en ombudsman också ha ett "främjande uppdrag".
- Att jag är här och talar ikväll är opinionsbildning.
Johanna Kronlid undrade hur Katri Linna betett sig för att bli landets nya "super DO", och vad det faktum att hon inte fick prata sitt modersmål, finska, i en studentkorridor haft för betydelse.
- Som vanligt, svarade Katri Linna. Det vill säga man lämnar in sin jobbansökan sista kvällen. Men Jobbet som DO är ingen personlig hämnd för att jag inte fick prata finska, även om det kändes som en pil rakt in i hjärtat. Det fick mig att förstå vad diskriminering handlar om.
DO har sedan årsskiftet fått ett tiotal anmälningar om åldersdiskriminering. Och fler är på väg, gissar Katri Linna.
- Alla förmåner i kollektivavtal som har med ålder att göra kan ifrågasättas nu.
- Till skillnad från tidigare måste arbetsmarknadens parter nu kunna visa varför en 40-åring ska ha fler semesterdagar, konstaterar Katri Linna.