Den viktigaste orsaken till den kraftiga minskningen av sjukfrånvaron är attitydförändringar, säger Bertil Thorslund, analytiker på Försäkringskassan.
- Vi räknar med ännu lägre siffror mot slutet av 2009, men sedan kommer minskningen av sjukfrånvaron att plana ut och stanna vid en mer normal nivå, gissar han.
Det finns en rad förklaringar till den kraftiga minskningen. Exempelvis de nya tidsgränserna i den så kallade rehabiliteringskedjan som trädde i kraft den 1 juli förra året. Eller Socialstyrelsens nya rekommendationer för hur lång en person bör vara sjukskriven för en viss diagnos. Även dessa rekommendationer har nu gällt i drygt ett år. De nya och strängare reglerna kan ha spelat en viss roll, men det räcker inte som förklaring, menar Bertil Thorslund.
- De nya regler kan ha puffat på, men de är inte orsaken, säger han. Minskningen har pågått i många år. Uppgången i sjukfrånvaron speglade egentligen inte ett ohälsoproblem utan snarare en attitydförändring. Man unnade sig att använda sjukförsäkringen för att lösa alla möjliga problem.
Med andra ord fungerade inte sjukförsäkring som det var tänkt, nämligen som en försäkring mot arbetsoförmåga, menar Thorslund. - Det ledde till att politikerna så småningom sade ifrån. Och det fanns ingen politisk oenighet kring den frågan. Moderater och Socialdemokrater sade olika saker men drog åt samma håll. Det var helt enkelt inte rätt att använda sjukförsäkringen som en försäkring mot till exempel att man valt fel jobb.
I februari 2009 var antalet pågående sjukfall hela 23, 6 procent färre än i februari 2008. Minskningen bland långtidssjuka är ännu kraftigare. På ett år har antalet personer som varit sjuka ett år eller längre minskat med drygt 27 procent.
Under årets fyra första månader begärde cirka 184 000 personer, vilket innebär en minskning med drygt 45 000 personer jämfört med samma period 2006. Idag ligger antalet nystartade sjukfall per månad runt 40 000. Bertil Thorslund anser sig inte vara "rätt person" för att bedöma om det är en rimlig nivå.
- Jag är inte säker på var man ska lägga ribban, om 35 000 eller 25 000 kan betraktas som rätt nivå. Men däremot tror jag inte att vi ska förvänta oss en nivå runt 10 000. Sjukfrånvaron måste rimligen vara högre, säger han.
Vad är rätt nivå i en internationell jämförelse?
- Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna avvikit kraftigt från övriga Västeuropa. Norge har fortfarande en mycket hög sjukfrånvaro. I Sverige börjar vi närma oss en mera normal nivå för Europa.
Vad är det som har varit onormalt i Sverige?
- Att omfattningen av sjukskrivningarna gjort så kraftiga upp- och nedgångar. I Danmark och Tyskland till exempel har nivån varit rätt konstant över tiden.