Arbetsdomstolen
Forema-Slutarp har inte visat någon fordran för kvittning
Förutsättning för kvittning saknas
Personal felaktigt straffade för att en elev rymde
Ingenjör omplacerades i bestraffningssyfte
Uppsägningstvist avslutad
Expressengrafiker kan sägas upp
Föreningsrätt - Bygg-Lett i Örebro AB
Kollektivavtalstolkning - Piccolo Mondo HB
Kollektivavtalstolkning - Möbelteam AB
Föreningsrätt - Anovo Nordic AB
Turordning - Blekinge Tekniska Högskola
Uppsägning - AB Borås Bilfrakt
MBL- Spendrups Bryggeri AB
MBL - Ferruform AB
Lönetvist - Altro Nordic AB
Lönetvist - Anma Skog & Förvaltning
Ogiltigförklaring av uppsägning - Sollefteå kommun
Lönetvist - staten
Företagshemligheter - System-Text
Enskilt anställningsavtal - Länssjukhuset Ryhov
Anställningsskyddslagen - Ferring Läkemedel
Lönetvist - Tegelbacken
Regeringen
Inget prut på kraven för ensamarbete i 7-elevenbutiker

Arbetsdomstolen - stämningsansökningar

Forema-Slutarp har inte visat någon fordran för kvittning
Sif stämmer Forema-Slutarp i Örebro till Arbetsdomstolen. Sif yrkar att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att betala en medlem 3030 kronor i lön för tiden 26 mar-1 april 2005, 16 094 kronor i semesterersättning, 8 703 kronor i bilersättning och 53 947 kronor i provisionslön för mars 2005. Dessutom kräver Sif 15 000 kronor i skadestånd till mannen för brott mot kvittningslagen.
Mannen fick inte ut sina innestående fordringar när han slutade sitt jobb som säljare i bolaget den 1 april. Bolaget som tillverkar, säljer och monterar köksluckor, anser att säljaren över huvud taget inte har rätt att få någon provisionslön då hans anställning upphört. Dessutom hävdar bolaget att det har en motfordran som det kvittat mot hans ersättningsanspråk, eftersom han lämnat vilseledande uppgifter om givna rabatter.
Säljaren har följt bolagets interna regler och praxis vid rabatterbjudanden, menar hans ombud Sifs förbundsjurist Lars Åström i stämningsansökan. Lars Åström konstaterar att bolaget inte kunnat presentera någon fordran, att säljaren inte gått med på någon kvittning och att det därför inte finns någon förutsättning för kvittning.
5 december, Mål A 249/05

Förutsättning för kvittning saknas
Sif stämmer Forema-Slutarp i Örebro i ytterligare ett fall. Det här gäller en försäljningsansvarig som sagt upp sig och slutat i företaget den 20 december 2004. Sif yrkar att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att betala 20 128 kronor till mannen för utlägg i tjänsten, 16 047 kronor i semesterersättning, 1 540 kronor för utebliven löneökning, 5 510 kronor i traktamente och 32 488 kronor i milersättning. Dessutom yrkar Sif 15 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Bolaget har kvittat hans fordringar mot en påstådd fordran, anser ombudet förbundsjurist Lars Åström. Det finns ingen förutsättning för kvittning.
5 december, Mål A 250/05

Personal felaktigt straffade för att en elev rymde
Fackförbundet ST stämmer Staten genom Statens institutionsstyrelse till Arbetsdomstolen. Facket kräver att domstolen ska undanröja arbetsgivarens beslut om disciplinpåföljd enligt paragraf 14 i LOA för två anställda på det ungdomshem som en elev rymde ifrån den 30 augusti.
Enligt ungdomshemmets utredning kunde eleven rymma därför att två dörrar och ett fönster var öppna fast de borde ha varit låsta. Vem som öppnat dem vet man dock inte och inte heller exakt vid vilken tidpunkt rymningen skedde, men klart är att de två anställda var i tjänst då. Disciplinpåföljden innebär fem löneavdrag för den ena och varning för den andra. De båda har brutit mot säkerhetsföreskrifterna och hade inte tillräcklig uppsikt över eleverna, menade arbetsgivaren. Den ene hade dessutom använt Internet för privat bruk, hävdade arbetsgivaren. Fackförbundet bestrider detta på alla punkter och kräver att beslutet om disciplinpåföljd undanröjs för de båda männen. För att en arbetstagare ska kunna åläggas disciplinansvar enligt LOA måste kunna krävas att dennes ansvar är tydligt utpekat. Någon sådan ansvarsfördelning finns inte i det aktuella regelverket, menar männens ombud förbundsjurist Åsa Tillberg.
5 december, Mål A 251/05

Ingenjör omplacerades i bestraffningssyfte
Sif stämmer St. Jude Medical AB och Teknikarbetsgivarna till Arbetsdomstolen.
St. Jude Medical AB har omplacerat en komponentingenjör till en tjänst som fastighetstekniker, ett vaktmästarjobb, i bestraffningssyfte. Bolaget höll ingenjören ansvarig för att det uppstått problem i produktionen på grund av en felaktig komponent.
Sif stämmer därför bolaget och Teknikarbetsgivarna till Arbetsdomstolen. Omplaceringen är detsamma som att han skilts från sin anställning och kan likställas med ett avsked eller en uppsägning, hävdar Sif.
Förbundet yrkar 100 000 kronor i allmänt skadstånd till ingenjören och att Arbetsdomstolen ska ogiltigförklara avskedet/uppsägningen. I andra hand kräver förbundet 50 000 kronor i allmänt skadestånd till honom för brott mot kollektivavtalet.
Sifs förbundsjurist Nina Johansson påminner i stämningsansökan om Arbetsdomstolens dom i Bastubadarmålet. I det målet innebar dock omplaceringen från det kvalificerade till det okvalificerade arbetet också en lönesänkning. Så är inte fallet här, ingenjören har fått behålla sin lön men hans nya arbetsuppgifter är inte en tjänstemans, och han riskerar att förlora den yrkesskicklighet och erfarenhet han förvärvat. Dessutom verkar det inte finnas något behov av hans tjänster, menar ingenjörens ombud.
6 december, Mål A 252/05

Arbetsdomstolen - domar

Uppsägningstvist avslutad
En anställd vid företaget Centrecourt Partner AB som förlorat en uppsägningstvist vid Lunds tingsrätt överklagade den domen. Han yrkade också att han bara skulle behöva betala sina egna rättegångskostnader eftersom han hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Arbetsdomstolen fastställer först tingsrättens dom. Därefter beskriver domstolen att kvittningsreglerna ska användas när rättsfrågor eller bevisfrågor har varit osäkra. I det här fallet har det inte varit fråga om några svårbedömda rättsfrågor, anser domstolen. Därför får en före detta anställda betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.
Domen var enhällig och kommer inte att refereras.
7 december, Dom 120/05, Mål B 85/04

Expressengrafiker kan sägas upp
1985 träffade grafikerklubben på Expressen ett avtal med Dagens Nyheter AB som skyddade dem mot uppsägningar på grund av arbetsbrist. Avtalet slöts i samband med att ny teknik infördes på tidningen. 1992 träffades ett nytt avtal med i sak samma innehåll därför att Dagens Nyheter AB hade delats upp i flera bolag.
Expressen sade upp avtalen i mars 2003. Grafiska Fackförbundet Mediafacket och grafikerklubben hävdade att det i första hand inte gick att säga upp den delen av avtalen som gav de anställda en garanti mot att bli uppsagda på grund av arbetsbrist.. I andra hand menade arbetstagarsidan att anställningstryggheten hade flutit in de anställdas enskilda anställningsavtal (se Nyhetsbrevet den 12 januari).
Arbetsdomstolen anser för det första att avtalen i sin helhet var möjliga att säga upp. Domstolen slår också fast att avtalen inte i det här fallet har en så kallad efterverkan, utan att det i stället är reglerna om anställningsskydd i det centrala kollektivavtalet som ska gälla.
Domen var enhällig.
7 december, Dom 121/05, Mål A 297/04

Arbetsdomstolen - tredskodom

Föreningsrätt - Bygg-Lett i Örebro AB
Byggnadsarbetareförbundet hade stämt Bygg-Lett i Örebro AB för föreningsrättskränkning sedan företaget avskedat två byggnadsarbetare från Lettland på grund av att de tagit kontakt med en av förbundets avdelningar. (Se Nyhetsbrevet den 5 oktober under rubriken "Lettiska byggnadsarbetares föreningsrätt kränkt".) Arbetsdomstolen bifaller Byggnads yrkanden genom en så kallad tredskodom. Motparten har nu en månad på sig att söka återvinning i målet.
7 december, Dom 119/05, Mål A 206/05

Arbetsdomstolen - förlikningar, återkallanden

Kollektivavtalstolkning - Piccolo Mondo HB
Hotell och Restaurang Facket hade stämt Piccolo Mondo HB (se Nyhetsbrevet den 24 november 2004 under rubriken "Vägrade skicka anställningsbevis").
6 december avskrev Arbetsdomstolen Mål A 249/04

Kollektivavtalstolkning - Möbelteam AB
Skogs- och Träfacket hade stämt Möbelteam AB och Trä- och Möbelindustriförbundet (se Nyhetsbrevet den 22 december 2004 under rubriken "Strid om kompetenskonton").
30 november avskrev Arbetsdomstolen Mål A 285/04

Föreningsrätt - Anovo Nordic AB
Sif hade stämt Anovo Nordic AB och Almega IT-företagens Arbetsgivarorganisation (se Nyhetsbrevet den 16 mars under rubriken "Alla skulle bli metallare").
1 december avskrev Arbetsdomstolen Mål A 52/05

Turordning - Blekinge Tekniska Högskola
Lärarförbundet och Offentliganställdas förhandlingsråds förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet hade stämt Staten genom Blekinge Tekniska Högskola (se Nyhetsbrevet den 16 mars under rubriken "Staten kan inte räkna").
5 december avskrev Arbetsdomstolen Mål A 53/05

Uppsägning - AB Borås Bilfrakt
Transportarbetareförbundet hade stämt AB Borås Bilfrakt och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (se Nyhetsbrevet den 6 april under rubriken "Chaufför kunde ha omplacerats efter fängelsetiden"). Parterna har förlikts.
1 december avskrev Arbetsdomstolen Mål A 71/05

MBL- Spendrups Bryggeri AB
Livsmedelsarbetareförbundet hade stämt Spendrups Bryggeri AB och Livsmedelsföretagen (se Nyhetsbrevet den 27 april under rubriken "Det var inte en bomb, det var en spårsändare").
30 november avskrev Arbetsdomstolen Mål A 85/05

MBL - Ferruform AB
Metallindustriarbetareförbundet hade stämt Ferruform AB och Teknikföretagen (se Nyhetsbrevet den 10 augusti under rubriken "Anställde två arbetsledare utan att MBL-förhandla").
Parterna har förlikts.
1 december avskrev Arbetsdomstolen Mål A 131/05

Lönetvist - Altro Nordic AB
Sif hade stämt Altro Nordic AB och Industri- och KemiGruppen (se Nyhetsbrevet den 10 augusti under rubriken "Fordran på bonuslön").
Parterna har förlikts.
29 november avskrev Arbetsdomstolen Mål A 163/05

Lönetvist - Anma Skog & Förvaltning
Anma Skog & Förvaltning hade klagat över Södertälje tingsrätts dom den 24 februari 2005 i en lönetvist, Mål T745-04 (se Nyhetsbrevet den 2 november).
5 december avslutade Arbetsdomstolen Mål B 94/05

Arbetsdomstolen - överklagade mål

Ogiltigförklaring av uppsägning - Sollefteå kommun
En person i Graninge har klagat över Stockholms tingsrätts dom den 1 november i mål T13115-03.
Motpart är Sollefteå kommun.
30 november, Mål B 105/05

Lönetvist - Staten
En person i Karlshamn har klagat över Stockholms tingsrätts dom den 2 november i mål T14819-04.
Motpart är Staten genom Arbetsmarknadsverket/Arbetsmarknadsstyrelsen.
1 december, Mål B 106/05

Företagshemligheter - System-Text
Parterna i målet - System-Text AB med ombud, advokat Nils Petersen, och en person i Bromma med ombud, advokat Mats Ljungqvist - har båda klagat över Nacka tingsrätts dom den 9 november i mål T 1369-04.
2 december, Mål B 107/05

Enskilt anställningsavtal - Länssjukhuset Ryhov
En person i Stockholm har klagat över Stockholms tingsrätts dom den 3 november i mål T 22888-05.
Motpart är Länssjukhuset Ryhov, Psykiatriska kliniken i Jönköping.
2 december, Mål B 108/05

Anställningsskyddslagen - Ferring Läkemedel
Parterna i målet - en person i Helsingborg och Ferring Läkemedel AB med ombud, advokat Jörgen Rexö - har båda klagat över Helsingborgs tingsrätts dom den 11 november i målen T1721-05 och T4398-05.
5 december, Mål B 109/05

Lönetvist - Tegelbacken
En person i Bålsta har klagat över Stockholms tingsrätts dom den 10 november i mål FT11865-04.
Motpart är Förvaltningsaktiebolaget Tegelbacken med ombud, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares förbundsjurist Stefan Lundin.
5 december, Mål B 110/05

Regeringen - arbetsmiljö

Inget prut på kraven för ensamarbete i 7-elevenbutiker
Arbetsmiljöverket, distriktet i Stockholm, hade ställt krav på nio olika 7-eleven-butiker. Eftersom det fanns en dokumenterad risk för hot och rån ställde verket vissa krav för ensamarbete i butikerna på kvällar och nätter. Det skulle finnas ett slutet kontanthanteringssystem som omfattade butikens samtliga kassor och det skulle finnas skyltar som talade om att personalen inte hade tillgång till pengar. Dessutom ställdes krav på nattlucka i åtta av de nio butikerna. Kravet på nattlucka och låst entrédörr gällde dock bara i de fall ensamarbete förekom mellan klockan 23.00 och 06.00.
Om inte verkets krav var uppfyllda senast den 3 januari 2005 förbjöds de nio olika bolagen att bedriva ensamarbete på natten mot ett vite på 200 000 kronor. De nio överklagade, med i stort sett likalydande argument. Att Arbetsmiljöverket saknade grund för sitt beslut, att bolaget redan hade ett kontanthanteringssystem och att statistiken inte sa något om att just bolagets butik skulle utsättas för rån.
I ett av de nio fallen, Kasskawo restaurangs ABs överklagande, avskriver regeringen ärendet eftersom bolaget upphört.
1 december, Ärende N2004/8360/ARM
Regeringen avslår samtliga övriga åtta överklaganden - Robert Flodquist AB, XM Chou AB, Gollum AB, Slaatten & Rydelius AB, F. Chahin restaurang AB, Cornery Lukic AB, Gergis JP AB och A. och L. Lindberg AB (det sistnämnda fallet var det där verket inte ställt något krav på nattlucka.)
1 december, Ärendena N2004/8340/ARM, N2004/8345/ARM, N2004/8347/ARM, N2004/8352/ARM, N2004/8354/ ARM, N2004/8358, N2004/8365 och N2005/8344/ARM