Inte ens lagstiftarna är förskonade från diskriminering i arbetslivet. Nedsättande attityd, kränkande frågor och spydiga kommentarer förekommer även i riksdagshuset. Riksdagsledamoten Maryam Yazdanfar är en av de drabbade.
Lag & Avtal har frågat samtliga riksdagsledamöter om de någon gång under sin yrkeskarriär upplevt sig diskriminerade på jobbet. Mer än var femte, eller 40 av de sammanlagt 183 ledamöter som svarade, uppgav att de hade det.
Och bland dessa 40 berättade 15 att de hade blivit utsatta för diskriminering under sin tid som ledamot i riksdagen.
De allra flesta säger att de blivit diskriminerade på grund av kön, framför allt kvinnor. Men många, även ett flertal män, har också känt sig kränkta på grund av sin ålder och/eller sin etniska tillhörighet och religion.
En som blivit utsatt för alla dessa tre diskrimineringsgrunder - i riksdagshuset - är socialdemokraten Maryam Yazdanfar. Hon har under sina snart två år som ordinarie ledamot haft en rad olika uppdrag, bland annat i EU-nämnden och justitieutskottet. Men under den tiden har hon också ständigt blivit påmind om sin ålder, sitt kön och sitt ursprung. Vare sig hon velat det eller inte. Ja, hon har sett de där blickarna och hört tungorna: en 27 år ung kvinna, invandrad från Iran och med rötterna i den muslimska kultursfären - vad gör hon här?
- Folk kan häva ur sig allt möjligt. En ledamot frågade mig till exempel vilket alibi jag uppfyller.
Hur upplevde du det? - Oerhört kränkande! Han tyckte förstås att han var skitrolig och sa att han bara frågade på skämt. Men även om hans avsikt med frågan inte var att diskriminera mig, vilket jag hoppas, så kändes det ändå fruktansvärt för mig att höra det.
Anmälde du det? - Nej, eftersom det är nästan omöjligt att bevisa att man blivit diskriminerad och därför är det också så svårt att lagstifta om sådana här frågor. Och när man inte blir trodd, utan bara anses som lättkränkt, så känner man sig dubbelt diskriminerad.
Oftast tar sig diskrimineringen i små subtila uttryck, berättar Maryam Yazdanfar. Bland annat har hon noterat hur hennes äldre manliga kollegor brukar hälsa på varandra. Kamratligt, glatt och kors och tvärs över alla partigränser. Men aldrig att de är tjenis med henne.
- Den gemenskapen kommer jag aldrig någonsin att få tillhöra. Jag kommer att bli äldre, men mitt kön och min etnska tillhörighet kommer jag inte ifrån.
Desto mer kränkande tycker hon emellertid att det är när hon till exempel får frågan om hon är gift, följt av: "jaha, vadå, är du bortgift med en iranier, då?"
- Jag tror att det är väldigt få andra ledamöter som får frågan om sin egen eller ens partners etniska tillhörighet, eller vilken religion man tillhör och i vilken grad man utövar den.
Hur reagerar du på sådana frågor? - Först blir jag arg, sedan lite sur och därefter släpper jag det. Men nu har jag i alla fall lärt mig och blivit ganska bra på att identifera vilka som är goda och vilka som är onda, vilka man ska undvika. Och de två kategorierna finns i alla partier.
Fakta Fakta
Har du blivit diskriminerad? Ja: 40 Nej: 131 Avstår: 12 Ej svarat: 166
Så många riksdagsledamöter har någon gång upplevt sig diskriminerad på jobbet på grund av… - kön: 25 kvinnor, 3 män - sexuell läggning: 1 kvinna - funktionshinder: 1 kvinna - etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: 6 kvinnor, 2 män - ålder*: 8 kvinnor, 6 män - könsidentitet*: 0 * = Nya diskrimineringsgrunder från och med 1 januari 2009. Ett flertal ledamöter uppger att de diskriminerats på fler än en diskrimineringsgrund, oftast kön i kombination med ålder.
Så många… - anmälde det: 0 - uppger att det inträffat under tiden som ledamot: 15 (8 kvinnor, 7 män)
Så gjorde vi Med start i mitten av februari mejlade Lag & Avtal till samtilga riksdagsledamöter och frågade om de någon gång under sitt yrkesliv upplevt sig diskriminerade på jobbet. Svaren mejlade tillbaka till oss.
Riksdagspolitikerna hyllar officiellt den svenska modellen där parterna själva träffar kollektivavtal. Ändå är valrörelsen full av utspel - om arbetsrättslagstiftningen.
Valpropagandan vållar problem för brevbärarna. Elva brevbärare i Södertälje som inte delade ut Nationaldemokraternas propaganda direkt blev varnade av sin arbetsgivare.
Efter valet kommer en ny utredning om lagen om anställningsskydd, Las – oavsett vem som vinner. Det hävdar juristen och föreläsaren Tommy Iseskog som på onsdagen höll sin arbetsrättsliga nyhetspresentation inför 600 personer i Folkets hus. Talentum HR arrangerade.
Hovrätten anser att bara brott mot föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat går att bestraffa. Detta är en ny tolkning som Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva.
Regeringen står på sig i striden med EU-kommissionen och TCO. Saken gäller de möjligheter som Las ger arbetsgivare att stapla visstidsanställningar. Riktningen förefaller att vara inställd på en uppgörelse i EU-domstolen.
Säg upp avtalet, kräver ett 30 klubbordförande på olika lager i ett protestbrev till Handels förbundsstyrelse. De är främst missnöjda med hur den så kallade bemanningsfrågan löstes. 1kommentar
LO blåser till strid mot den lönepress som den fria rörlighetens tillämpning i Sverige har lett till. I en rapport kritiseras lagen om offentlig upphandling. LO har granskat villkoren i tre statliga, lönepressade, infrastrukturprojekt med stor andel utländska arbetare.
Högsta domstolen avslog fackens resningsansökan den 6 juli. Nu när Lavalmålet slutligen är avgjort, föreslår professor Tore Sigeman att staten som medansvarig betalar det utdömda skadeståndet.
– Vi är förstås besvikna över Högsta domstolens avslag, men vi visste att det är väldigt svårt att få resning, säger Dan Holke, chef för LO-TCO rättsskydd.
Centrum för rättvisa går vidare med trädgårdsarbetarnas krav på återbetalning av granskningsavgifterna. I juni lämnades en stämning mot Kommunal och SLA in vid Helsingborgs tingsrätt.
Efter den omskrivna chocken vid årsskiftet då de utförsäkrade överfördes till Arbetsförmedlingens program en masse, har systemets in- och utflöden nu börjat komma i balans. Men liksom tidigare är det få som går till vanligt arbete. Andelen är runt 2 procent av dem som lämnar arbetslivsintroduktionen.
En kvinnlig sjöman som opererade sina bröst blev sedan sjukskriven. Rederiet nekade henne sjuklön. Nu får Arbetsdomstolen avgöra om hon hade rätt till det.
I går strejkade piloterna på grund av ”bemanningsfrågan”. Avia Express måste riskbedöma uppsagda piloter, kräver Arbetsmiljöverket. I dag torsdag förhandlar Flygarbetsgivarna och Svensk Pilotförening igen.
Byggnads varslade i går, på tisdagen, bolaget Byggpartner 5 B om blockad. Förbundet har under en längre tid förgäves försökt få teckna kollektivavtal med företaget.
De arbetsrättsliga ledighetslagarna skulle ha minskat från åtta till fem stycken den 1 augusti var det tänkt. Men regeringen lägger inte fram någon proposition före sommaren.
Vi fick en mer långtgående jämställdhetslag än till och med vad EUs regler förespråkade. Tack vare att Jämo Lena Svenaeus aktivt utnyttjade skillnaden mellan EUs lag och den svenska, enligt en doktorsavhandling i statsvetenskap som läggs fram i dag, fredag.
ILO:s expertkommitté har tidigare riktat kritik mot brittisk tillämpning av utstationeringsdirektivet. I ett fall som rörde de brittiska pilotfacket, hävdade ILO att föreningsrätten kränkts. LO driver nu ILO-spåret vidare. Man vill att ILO ska granska den svenska Lavallagen.
När de anställda inte fick någon lön och tiden gick, då började de troppa av. Enligt norsk lag borde de stannat kvar. Till slut var callcenterföretaget Smart1 i Karlstad tomt och tyst.
Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration.
Skaffa ditt lösenord här.
