Jens Jacobsson, chefsjurist hos Sveriges ingenjörer, anser att oskäliga konkurrensklausuler är vanliga och ett tilltagande problem. Kollektivavtalet från 1969 tillåter endast företag "som är beroende av självständig produkt- och metodutveckling" att använda konkurrensklausuler. Men enligt Jens Jacobsson är klausulerna betydligt vanligare än så.

Arbetsgivare som kvalar in kan inte ha en konkurrensklausul i alla anställningsavtal. De måste fråga sig om just den här arbetstagaren har fått kännedom om företagshemligheter, annars tillämpar man avtalet fel.

Jens Jacobsson tycker att reglerna är relativt tydliga.

-Men det är klart att vad som är självständig produktutveckling kan vara en tolkningsfråga, medger han.

Även andra oskäligheter förekommer, enligt Jens Jacobsson, exempelvis att det inte utgår någon kompensation under bindningstiden. Sveriges Ingenjörer råder medlemmarna att inte acceptera oskäliga villkor.

-Medlemmen måste leva med att ha skrivit på. Man är bunden av klausulen tills något annat visas. Rent praktiskt går ingen arbetstagare till domstol med en fastställelsetalan, säger Jens Jacobsson.

Avtalet från 1969 är när det tillämpas på rätt sätt bra, tycker han och menar att det inte är kollektivavtalsparterna som missbrukar klausulerna. Någon lösning på vad man ska göra åt det som är oskäligt har han inte.

-Men det handlar väl om en ökad kännedom om att det är avtalet som är normen. Det ligger på oss parter, och i synnerhet på oss på förbundet, säger Jens Jacobsson.

Konkurrensklausuler finns även inom Juseks område. Förbundsjuristen Catharina Klåvus intryck är att de ökar.

-Arbetsgivare påtvingar våra medlemmar detta i onödan. Vår uppfattning är att lagen om företagshemligheter ger ett tillräckligt skydd, säger hon.

Jusek uppmanar medlemmarna att höra av sig när frågan om konkurrensklausul blir aktuell. Förbundet kan hjälpa till med argument för att undvika konkurrensklausuler, eller få dem utformade på ett relevant sätt, samt för att se till att medlemmen får ekonomisk kompensation för den tid han eller
hon är bunden av klausulen.

Ibland stöter Jusek på medlemmar som skrivit under i tron att klausulen saknar praktisk betydelse.

-En del har fått för sig att eftersom det råder fri konkurrens så kan aldrig arbetsgivaren kräva detta, men det är inte sant. En oskälig klausul kan endast domstol eller skiljenämnd ogiltigförklara. Och det tar tid, säger Catharina Klåvus.

En annan tendens som oroar henne är att arbetsgivare "bäddar in" konkurrensklausulen i anställningsavtalet utan att tydligt ange att den finns där. Det händer även att arbetsgivaren, när anställningsavtalet ingås, bagatelliserar innebörden av klausulen.

-När anställningen senare upphör åberopar givetvis arbetsgivaren klausulen. Men konkurrensklausuler gäller inte vid en uppsägning från arbetsgivarens sida på grund av arbetsbrist, säger hon.

Anders Weihe, chefsjurist och chefsförhandlare på Teknikföretagen, avfärdar påståenden om att konkurrensklausuler skulle bli vanligare.

-Nej, nej, facken ägnar sig åt den här typen av argumentation. Men frågar man dem hur mycket rådgivning de har
om konkurrensklausuler så svarar de "nästan ingen". Hur många tvister eller förhandlingar? "inga alls". Det här är en slags ryggmärgsreaktion där de ganska oövervägt utgår ifrån att konkurrensklausuler är till nackdel för arbetstagaren och därför tjoar och hojtar om att detta är ett stort och växande problem, säger han.

Det finns en skaplig förståelse, åtminstone inom industrin, för kollektivavtalet från 1969. Men Anders Weihe tycker att tiden är mogen för en omförhandling. Han vill se en generell överenskommelse där reglerna om tillämpningsområde, bindningstider, ersättningsregler och allt det andra är flexiblare.

Det nuvarande tillämpningsområdet är ganska strängt beskuret. Är det rimligt?
-Nej, man bör utvidga det så att exempelvis företag som inte sysslar med strikt teknisk produktutveckling också kan ha konkurrensklausuler, för de kan ha ett lika stort skyddsbehov, säger Anders Weihe.