EU ska inte lägga sig i hur lönerna sätts i medlemsländerna. Huvudprincipen är att löneförhållandena är undantagna från den kompetens att lagstifta på arbetsrättens område som medlemsländerna har gett EU.

- Men EU naggar hela tiden den nationella lönesättningen i kanten, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist hos Saco.

Redan i samband med sin doktorsavhandling 2000 konstaterade hon att EU kan påverka svenska löner.  Då kunde den påverkan till exempel komma via EUs antidiskrimineringsregler och likalöneprincip.

I en vänbok till arbetsrättsprofessor Ronnie Eklund som presenteras inom kort har Lena Maier Söderberg uppdaterat sin analys. Sedan sist har till exempel Lavaldomen visat att EU kan kräva att det måste finnas en preciserad minimilön i det land arbetstagare utstationeras till. Även om det är oklart vad som är en svensk minimilön.

Och nu finns bemanningsdirektivet med sin likabehandlingsprincip. Lena Maier Söderberg menar att när direktivet är genomfört kommer det säkert att påverka förhållandena i avtalsförhandlingar.

- Det är klart att likalöneprincipen på diskrimineringsområdet har stor betydelse vid lönesättning och lönerevision. Men med en saklig lönesättning kan man ha den modell man vill.

Likabehandlingsprincipen i bemanningsdirektivet däremot betyder att om det inte finns ett kollektivavtal så gäller regeln att de inhyrda ska ha samma villkor som de har som jobbar i kundföretaget. LOs bemanningsavtal tillämpar redan den principen. Men på tjänstemannasidan ser det inte ut så, där står lönerna hos bemanningsföretagens anställda inte i relation till kundföretagets anställda.

- När avtalen inom bemanningsbranschen ska omförhandlas så vet parterna att om de inte kan enas kommer direktivets regler att tillämpas.

Det gäller förstås också i de fall det inte finns kollektivavtal alls, påpekar hon. Arbetsgivarna vet i förväg att om de inte kommer överens med arbetstagarsidan i ett kollektivavtal då är det lagens princip som gäller, det vill säga då bestämmer inte arbetsgivaren själv.

- Bemanningsdirektivet kan skapa ett incitament för kollektivavtalad lönesättning. Och då har ju EU-rätten påverkat lönesättningen på ett principiellt helt nytt sätt, säger Lena Maier Söderberg.