Tobias Krantz skriver idag på DN Debatt att den högre utbildningen ska ”i allt väsentligt styras av ett renodlat kunskapsideal”.  Förra året var andelen kvinnor 95 procent av dem som blev bortkvoterade från utbildningar. Fenomenet inträffar då konkurrensen om platserna är hög och alla sökanden har likvärdiga höga betyg och lärosätena vill uppnå könsbalans. Mest uppmärksammat är fallet med de kvinnor som i hovrätten nyligen vann mot Sveriges Lantbruksuniversitet efter att ha blivit bortkvoterade på grund av kön.

Bakgrunden till att könskvoteringen drabbar främst kvinnor är att dessa överlag har bättre studieresultat än män. Fler kvinnor än män söker till attraktiva akademiska utbildningar. Tobias Krantz berör detta jämställdhetsproblem och menar att kvotering aldrig kan komma till rätta med det. Trots att kvinnor presterar bättre är endast 18 procent av professorerna kvinnor. Krantz lösning är att satsa pengar på att ge fler kvinnor tjänster på universiteten. Män har hittills haft en större benägenhet än kvinnor att hoppa på ofta osäkra jobb, jobb som ändå verkar ha gett avstamp för en akademisk karriär.

Några nya öronmärkta pengar nämner han inte i artikeln men den summa som förra året betalades ut av Delegationen för jämställdhet på högskolan slutade på 25 miljoner kronor. Inom ramen för forskningspropositionen från 2008 ska pengar komma till nya tjänster till vilka kvinnor kan lockas.