Diskrimineringslagen från 2009 ska behållas intakt, men medan den i stort bygger på förbud syftar tilläggsförslagen till aktiva åtgärder mot diskriminering i arbetslivet.

Morhed föreslår att alla företag med fler än 25 anställda ska ha ett systematiskt arbete mot diskriminering. Alla lagens sju grunder (se nedan) ska ingå men de fält man föreslår för tillämpning är arbetslivet, utbildningen och försvarsutbildningen.

 Företagen ska bedriva ett systematiskt arbete mot diskriminering vilket ska redovisas vart tredje år. Här fastställs inga krav eller nivåer, detta ska avgöras lokalt. Tillsynsmyndigheten ska vara ett stöd.

Vad är då ett systematiskt arbete mot diskriminering?

Utredningen lämnar vissa definitioner. På en arbetsplats handlar det om arbetsförhållanden, rekrytering och löner – saker som måste bedömas på stället genom inventering och analys.

Men i det fall ett företag deklarerar och befinns ha en snedrekrytering, ur till exempel etnisk synpunkt, ska inte staten ta över personalchefens jobb och bestämma att en person med rätt ursprung ska anställas.

– Det handlar om att verka för – främja, sa utredningens sekreterare Tomas Agdalen på presskonferensen.

Tillsynsmyndigheten för detta arbete, Diskrimineringsombudsmannen, ska enligt utredningen inte få mer pengar utan anpassa sitt arbete på lämpligt sätt.

En annan fråga som skuggat utredningen är vilket inflytande arbetsmarknadens parter ska ha.

– Här har det blivit en dragkamp mellan parterna och staten, sa Anne-Marie Morhed. Men nu har vi satt ner foten.

Hennes ståndpunkt är att diskrimineringsfrågan ska förbli ett rent arbetsgivaransvar och att avtal inte ska kunna ta över lag.

– Det är också viktigt att det finns en rågång mellan statens intresse av att motverka diskriminering och den fria lönebildningen som är arbetsmarknadsparternas domän. Det var till exempel fel av gamla JämO att under lönekartläggningar gå ner på detaljnivå och jämföra löner mellan individer.