- När man pratar med någon för första gången skapar man sig en mental bild av den man pratar med. Det jag har kikat på är vad det har för inverkan om talaren har en utländsk brytning, säger Niklas Torstenson som nyligen lagt fram avhandlingen Att döma invandraren: Accenter och attityder.

Hur har du gått tillväga i din forskning?

- Från början har jag undersökt vad svenskar har för generell attityd till invandring och invandrare. De är generellt väldigt positiva, särskilt jämfört med andra länder. Däremot fanns en syn att invandring skulle bidra till ökad brottslighet.

Sedan gjorde jag en till studie där försökspersoner fick lyssna på inspelningar med olika typer av brytning. Resultaten visar att värderingar angående en persons sätt att tala intimt kan sammankopplas med föreställningar om personens intelligens, sociala kompetens och andra egenskaper. Dessa iakttagelser gör försökspersonerna enbart baserat på den brytning personen på inspelningen har.

- Sedan gjorde jag samma undersökning på personer som sitter i en domstol. De gör samma omedvetna bedömningar som alla andra. Om det då från början lutar åt något håll på grund av hur någon talar har man redan där en jävsproblematik.

Hur gick du tillväga för att nå de resultaten?

- Det jag har gjort är att titta på förhandlingar som förts med tolk, vilket utgör cirka tio procent av alla förhandlingar som utförs, vilket är ungefär 13 000 tingsrättförhandlingar per år. I 99 fall av 100 har även tolken en brytning vilket ytterligare bidrar till att bedömningen som man mer eller mindre omedvetet gör påverkar det som egentligen sägs.

När du säger man, utgår du då från att det är en helsvensk person?

- Ja, det är det i allmänhet. Det finns inte många utländska rådmän, åklagare, nämndemän eller advokater.

Vad får det för betydelse om en förhandling sker med tolk?

- Om en förhandling sker med tolk är det lätt att den personen som tolkas uppfattas negativt och som krånglig. För det fungerar inte som man är van att det ska fungera. Ofta blir därför attityden mot den här personen väldigt negativ.

Kognitions- och språkvetaren Niklas Torstensson är noga med att understryka att han inte undersökt påföljderna utan endast tittat på attityder.

- Det här har betydelse för hur någon blir bedömd. Men det vore även intressant att titta på hur någon blir dömd på grund av tolk.

Han har genom sin undersökande forskning kunnat iaktta en misstro riktad mot tolken från rättens sida.

- De svensktalande ledamöterna har en rätt dimmig syn på tolkning. De tror att det är någon slags översättningsmaskin. Men tolkning är mer komplicerat än så. Det som ställer till det ytterligare är de kulturella skillnaderna om hur man förväntas uppträda i en domstol. Det finns rätt gott om exempel på en rak fråga som; gjorde du det här? Rätten förväntar sig då svaret ja eller nej. Men den som svarar börjar ofta med en lång berättelse. Då blir åklagarens omedelbara reaktion att han ljuger eller slingrar sig. Men syftet från den som svarar är att det här är en mycket allvarlig situation och därför tar sig tid att ge ett seriöst svar.

Ett annat problem är när den som ska tolkas inte direkt säger något av värde.

- Den tilltalade är sällan den mest verbala personen. Då han får en fråga, till exempel "vad hände den där eftermiddagen?" så börjar dennne att prata och prata. Men ingen översättning kommer. Då blir rådmannen irriterad och säger till tolken att översätta. Varpå tolken säger; men han har inte sagt något. Jag har tagit in andra tolkar och lyssnat på inspelningar och nästan alltid har tolken rätt. Det vill säga den tilltalade säger ingenting.

Tolkningen tar även en del tid i anspråk. Ofta fortsätter rådmannen rättegången utan att tolken har fått en chans att översätta allt. Då måste tolken avbryta och be om att få tolka. Särskilt knöligt blir det vid förhör över telefon. Då glöms tolken bort efter tio sekunder, berättar Niklas Torstensson.

Men han identifierar även ett juridiskt problem som hänför sig till processrätten.

- Det är muntlighetsprincipen som är problemet. Allt som ligger till grund för tingsrättens dom är det som sägs där och då. Det gör det hela ännu viktigare att det faktiskt fungerar. Det är otroligt viktigt att det funkar, säger han och kan genom sin avhandling visa att så är inte fallet.

Ett av målen med avhandlingen är att sätta ljus på det här och medvetengöra folk om den här problematiken. Torstensson tror att man genom ett sådant medvetengörande kan komma till rätta med en stor del av problemet. Han vill vidare att det här blir en del av juristutbildningen.

- Man påverkas av hur folk pratar. Så är det bara. Men om man vet att man påverkas har man kommit runt en stor del av problemet. Där i någon mening har det betydelse för rättsäkerheten.