EU gav Jämo möjligheter -
som hon skickligt använde
Av: Elisabet Örnerborg
Publicerad 10 juni 2010 16:21
Vi fick en mer långtgående jämställdhetslag än till och med vad EUs regler förespråkade. Tack vare att Jämo Lena Svenaeus aktivt utnyttjade skillnaden mellan EUs lag och den svenska. Detta enligt en nyligen framlagd doktorsavhandling i statsvetenskap.
Lena Svenaeus.
Sveriges medlemskap i EU och den skillnad som fanns mellan
EUs regler för lika löner och den svenska öppnade en välkommen möjlighet för
Jämo. Den osäkerhet som uppstod runt vad EUs regler för lika löner egentligen
innebar gav Jämo, Lena Svenaeus, möjlighet att utöva inflytande. Det menar
statsvetaren Tanja Olsson Blandy, som i går på onsdagen lade fram sin doktorsavhandling
om jämställdhetens europeisering vid Uppsala universitet.
Tanja Olsson Blandy menar att Jämo kunde använda sig av fyra
olika strategier: skapa uppmärksamhet kring problem, skapa problem, med flit
agera olämpligt, och att rekommendera lösningar. Jämo använde alla fyra sätten
för att försöka stärka likalöneprincipen i Sverige. Och en ingrediens i varje
strategi var att citera EU-rätten.
För att skapa uppmärksamhet tog Jämo flera liknande fall
till Arbetsdomstolen och var beredd på att förlora dem alla (fast hon
naturligtvis hoppades att vinna). Lena Svenaeus skapade problem genom att
beskriva den relevanta EU-rätten som mer fullständig. Hon uppträdde också
olämpligt med tanke på den svenska modellen genom att påstå att
arbetsmarknadens parter inte kunde hantera löner och att AD inte kunde hantera
likalönemål.
Lösningen var att jämställdhetslagen skulle ändras. Här fick Lena Svenaeus nätverkshjälp;
jämställdhetsministern Margareta Winberg.
Inte för att ministern ingick i en socialdemokratisk regering, nej, det
var tidigare borgerliga regeringar som infört och ändrat jämställdhetslagen,
utan för att ministern också var feminist.
Tanja Olsson Blandy menar att Lena Svenaeus lyckades tack
vare EU, sina egna strategier och nätverkande. Trots att jämställdhetslagen
rätt nyligen hade ändrats ändrades den igen och likalöneprincipen stärktes.
Fakta Avhandlingen
"The
Europeanisation of gender equality, The unexpected case of Sweden”.
Tanja Olsson Blandy är departementssekreterare på
Integrationsdepartementet.
Av:
Elisabet Örnerborg
Bloggar som länkar hit
Tingsrätten har rätt att begära EU-domstolens syn på de svenska pensionsreglerna. Frågorna försenar inte tvisten på ett onödigt sätt, anser Arbetsdomstolen.
LEDARE. Lyftkranarna gnisslar och knakar i byråkratkvarteren i Bryssel. Vi behöver större kontorsytor, hävdar lobbyisten vi träffar från Kreab. Hon har ägnat sig åt lobbying i tio år och branschen bara växer, särskilt för miljöfrågorna.
DEBATT. Öppet brev om utstationeringsdirektivet:
Regeringen har ännu inte tillsatt någon utredning om lex Laval. Trots att riksdagen i våras beslutade att den skulle tillsättas skyndsamt.
Migrationsminister Tobias Billström vill skärpa kontrollen av arbetsgivare som vill anställa invandrade personer från länder utanför EU. Samarbete mellan Skatteverket och Migrationsverket ska underlätta jakten på oseriösa arbetsgivare.
Regeringens förslag att företag som utstationerar arbetskraft hit ska utse en kontaktperson i Sverige har varit ute på remiss. Svenskt Näringsliv tycker det räcker att kontakta företaget direkt med brev, e-post eller telefon.
Åkerierna anlitar billig arbetskraft från utländska bemanningsföretag för att kunna konkurrera med den illegala inrikestrafiken. Det menar riksdagsledamoten Monica Green, S.
– Stora grupper lever under närmast slavliknande förhållanden när de skickas runt på EU:s motorvägnät, säger hon.
Klåfingrig eller strikt neutral?
EU-domstolens utslag i arbetsrättsliga mål har fått kraftig facklig kritik under de senaste åren.
Arbetsgivarsidan ifrågasätter inte alls domstolen. Men oroas nu av en "löntagarvänlig" revidering av direktivet bakom flera kontroversiella domar.
- Arbetsrätten berörs i många mål i EU-domstolen. Men här utövas ingen som helst politisk verksamhet. Vi tolkar vad andra har bestämt.
Det säger domaren Pernilla Lindh. Efter 16 år i Luxemburg lämnar hon snart "ett av de mest intressanta arbetena".
Arbetsdomstolen har hittills bara begärt tolkningshjälp från EU-domstolen två gånger. Minst en gång till borde den svenska domstolen ha gjort det, anser professor Jonas Malmberg. I skadeståndsfrågan i Laval-målet borde AD ha begärt förhandsavgörande från EU-domstolen.
Svenska piloter hos SAS anser att de diskrimineras i förhållande till sina danska och norska kolleger. Pilotförbundet anmäler därför Sverige, Danmark och Norge till EU-kommissionen och Eftas övervakningsorgan.
Snart kan Lex Laval rivas upp. Sverigedemokraterna stöttar de rödgröna i arbetsmarknadsutskottet om krav på lagändringar.
EU-ledningen sätter nu siffror på hur mycket lönekostnaderna skall få stiga i medlemsländerna.
- Man vill sätta en grimma på parterna, säger LO:s Wanja Lundby-Wedin.
EU-kommissionen vill inskränka den fria lönebildningen. Så uppfattar de svenska facken och flera Europaparlamentariker ett förslag om hårdare ekonomisk styrning inom medlemsstaterna.
LEDARE. Morgonkaffe i mörker och becksvart när jag hämtar från dagis. Klart man är trött, cement i alla leder. Lösningen blev en biljett till Malaga och hyrbil ut till solkusten.
De nya reglerna om sanktioner mot arbetsgivare som anställer papperslösa döms ut som verkningslösa.
Inte ens utredaren Sten Heckscher tror på en förändring.
– Det blir inte någon rusning till domstolarna, säger han.
EU-kommissionens utsända kör över kollektivavtal i Irland och Grekland. Villkoren i de krislån som länderna tagit tycks ha givit EU-tjänstemän mandat att förändra villkoren på arbetsmarknaden. Det är i strid med EU:s sociala dialog, skriver EU-fackets ordförande John Monks.
Kommissionen har vänt sig till EUs arbetsmarknadsparter för att få in åsikter om jourtid, vilotid, arbetstid. De har till och med februari på sig att svara.
EU:s arbetsmarknadsministrar har sagt nej till EU-parlamentets påbyggda förslag om mammaledighet. Parlamentet ville ha 20 veckor med full lön.
EU-kommissionen föreslår en flexicuritymodell för arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att öka andelen fast anställda genom att tillämpa ”tillräckligt lång” provanställningstid. Anställningstryggheten ska öka gradvis och resultatet ska bli att skillnaden mellan visstids- och tillsvidareanställningar minskar.
Facket erbjuder flott regeringen juristhjälp: I snurren runt EU:s utstationeringsdirektiv, tjänstedirektiv, kommande bemanningsdirektiv och den svenska filiallagen vill facket bidra till att ett gammalt krav uppfylls: När utländska företag utstationerar folk till Sverige måste det finnas någon att förhandla med.
Tyska kommuner gjorde fel när de slöt avtal med vissa försäkringsbolag om kollektivavtalsreglerade pensioner utan föregående upphandling. Det avgjorde EU-domstolen i somras. Vad domen betyder för svenska förhållande diskuteras nu för fullt.
På torsdagen lämnade regeringen över det svenska lagförslaget om datalagring till lagrådet. Lagen inför EU:s datalagringsdirektiv i Sverige.
– Vi har valt den kortaste tiden, sex månader, för att skydda integriteten, säger justitieminister Beatrice Ask.
Följetongen om utstationeringsdirektivet och strejkrätten fortsätter. Efter att EU-kommissionen sagt nej till Montis förslag, som facket stödde, lovar den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet att ta strid.
Genomförandet av bemanningsdirektivet riskerar att bli försenat. Birgitta Nyström har begärt att utredningstiden ska förlängas ytterligare på grund av sjukskrivning.
Förslaget om att uttryckligen föra in strejkrätten i utstationeringsdirektivet – enligt en procedur som föreslagits av förre kommissionären Mario Monti – avvisades av EU-kommissionen i veckan.
Facket i Bryssel pekar ut den svenska regeringen som bromskloss när det gäller stärkta fackliga rättigheter i EU. Sveriges och Storbritanniens regeringar sägs vilja sätta stopp för ett förslag som skulle garantera strejkrätten vid utstationering i EU-lag.
När facket inte ställer upp är det lätt att hamna i kläm. Färre och färre jurister tar sig an arbetsrättsprocesser för vanliga löntagare.
Var pålitlig och odla kontakterna. Det är extra viktigt för en jurist som tänker starta eget.
Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker för KD, får uppdraget att utreda lagen om offentlig upphandling. Ett av spörsmålen gäller vilken vikt som kan läggas vid miljöhänsyn och etiska och sociala hänsyn.
