Lavalmålet och huvudavtalsförhandlingarna satte sin prägel på arbetsrättsåret 2008. Därför är Claes Stråth förra årets arbetsrättare nummer ett. Det avslöjades på Lag & Avtals seminarium igår, tisdag.
Claes Stråth tar emot i sitt arbetsrum i Medlingsinstitutets charmiga lokaler i Gamla Stan i Stockholm. En bländande vårsol översköljer halva rummet bakom generaldirektören som sitter bekvämt tillbakalutad vid ett litet kaffebord. Han spekulerar i vad för slags inflytande han utövat som ordförande i den här mycket speciella utredningen. - Det kan bli så att man utövar ett slags inflytande för att omgivningen ger utredningen den rollen. Det har ju varit så tydligt att reaktionerna och engagemanget för den här frågan inte står i proportion till hur många som är berörda nu, utan det är den svenska modellen som står på spel, menar Claes Stråth. Är du en stark tillskyndare av kollektivavtal? - Ja jag är aktiv part i systemet sedan länge, men man kan väl fundera över hur pass hållbart systemet är i längden, men yrkesmässigt har jag ju varit med i alla år. Jag står för det som linje och det är väl därför jag fick utredningsuppdraget av Sven Otto Littorin. Nu har du lagt ditt betänkande och remissinstanserna har yttrat sig. Sedan då? Har du något inflytande längre? - Nej det har jag ju egentligen inte. Men jag har varit ute på väldigt många ställen och pratat om det här. Jag har inte fått mycket kritik. Eller så är jag lomhörd. Claes Stråth har en lågmäld humor, ofta kryddad med ett stänk självironi. Han är i en förtroendebransch där social kompetens har stor betydelse. Själv säger han enkelt att det handlar om att ha lätt för att umgås med folk. 1994 kom Claes Stråth in i det han kallar "medlarsvängen". Han har haft över 50 särskilda förordnanden; fler än någon annan. Dessutom var han opartisk ordförande inom industriavtalet 1998-2003. - Men industrins parter ville bestämma vad jag skulle göra utöver att vara OpO. Sådant kan man gå med på om man är 65 eller 70, men jag var så pass ung att i praktiken innebar det en begränsning av vad jag kunde göra i övrigt. Därför hoppade han av. Att stå mitt emellan parterna är vardag för Claes Stråth. Som medlare saknar man inte inflytande, menar han. - Konkret i en medlingssituation kan medlaren ha stort inflytande på vilka frågor som kommer med i medlingen. Man kan också med stor skicklighet eller oskicklighet hantera parterna så att det får konsekvenser. Däremot har man i formell mening inga maktmedel. Inflytandet handlar framför allt om att med kunskaper och kompetens resonera och påverka parterna, anser Claes Stråth. När han nu är Medlingsinstitutets generaldirektör styr han i viss mån genom att utse medlare. Skulle huvudavtalsförhandlingarna ha behövt en medlare? - Det vågar jag inte uttala mig om. Claes Stråth är socionom. Faktum är att han var den enda ickejuristen i Lavalutredningen. - Jag har ganska lätt för att se rättsliga samband, säger han. Efter studier i Göteborg och några år i Tranås kommun började Claes Stråth på Kommunförbundet 1975. Där hade han olika chefsjobb från 1981, bland annat förhandlingschef. 1993, i samband med flytten till Gränna, startade han egen firma som konsult. Året därpå tog han uppdraget som fast medlare i Stockholms län. Han har också varit utredningsman i flera utredningar på arbetsmarknadsdepartementets område. Claes Stråth bekymrar sig inte särskilt mycket över hur han ska upprätthålla sin neutrala position och sitt oberoende mellan parterna. - Vi är väl alla partiska. Alla har vi väl en åsikt. Man kan inte gå igenom hela livet och säga "vad tycker du själv?" Däremot finns det synpunkter på Medlingsinstitutets roll att verka för en fungerande lönebildning och främja den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. - Även statistik som är vårt ansvar diskuteras. Bland annat tog Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker upp på en av våra konferenser att vi hade räknat fel och han hade räknat rätt. Men då är det dessbättre så med statistik att det "beror på". Om han säger att lönerna ökar 5 procent och det är beräknat på identiska personer så kan det vara sant även om arbetsgivarens kostnader för verksamheten ökar med 3,5 procent. Det beror på omsättning av personal. De gamla hästarna får ett bra utfall och de nya kommer in lågt. Vi håller på att förbättra vår statistik. Vi satsar mycket på den.
Fakta Fakta
Claes Stråth Ålder: 62 år Boende: I villa i Gränna Familj: Fru och två utflugna barn Utbildning: Socionom Pendling: Förra året blev det extra mycket, nästan 260 resdagar till och från Gränna. Fritid: "Jag har det mycket lugnare när jag är i Stockholm än i Gränna". Förklaringen är diverse ideella föreningsuppdrag, bland annat som ordförande i Gais, Gränna allmänna idrottssällskap. Claes Stråth har också varit drivande i byggandet av flera sportanläggningar men försöker undvika att idrotta.
Fakta Mer fakta
Listan 1. Claes Stråth 2. Michaël Koch 3. Jan-Peter Duker 4. Lars-Bonny Ramstedt 5. Erland Olauson 6. Anders Weihe 7. Lars Gellner 8. Anna Ekström 9. Lars Viklund 10. Carina Gunnarsson
Tingsrätten har rätt att begära EU-domstolens syn på de svenska pensionsreglerna. Frågorna försenar inte tvisten på ett onödigt sätt, anser Arbetsdomstolen. 1kommentar
LEDARE. Lyftkranarna gnisslar och knakar i byråkratkvarteren i Bryssel. Vi behöver större kontorsytor, hävdar lobbyisten vi träffar från Kreab. Hon har ägnat sig åt lobbying i tio år och branschen bara växer, särskilt för miljöfrågorna.
Migrationsminister Tobias Billström vill skärpa kontrollen av arbetsgivare som vill anställa invandrade personer från länder utanför EU. Samarbete mellan Skatteverket och Migrationsverket ska underlätta jakten på oseriösa arbetsgivare.
Regeringens förslag att företag som utstationerar arbetskraft hit ska utse en kontaktperson i Sverige har varit ute på remiss. Svenskt Näringsliv tycker det räcker att kontakta företaget direkt med brev, e-post eller telefon.
Åkerierna anlitar billig arbetskraft från utländska bemanningsföretag för att kunna konkurrera med den illegala inrikestrafiken. Det menar riksdagsledamoten Monica Green, S.
– Stora grupper lever under närmast slavliknande förhållanden när de skickas runt på EU:s motorvägnät, säger hon. 1kommentar
- Arbetsrätten berörs i många mål i EU-domstolen. Men här utövas ingen som helst politisk verksamhet. Vi tolkar vad andra har bestämt.
Det säger domaren Pernilla Lindh. Efter 16 år i Luxemburg lämnar hon snart "ett av de mest intressanta arbetena".
Arbetsdomstolen har hittills bara begärt tolkningshjälp från EU-domstolen två gånger. Minst en gång till borde den svenska domstolen ha gjort det, anser professor Jonas Malmberg. I skadeståndsfrågan i Laval-målet borde AD ha begärt förhandsavgörande från EU-domstolen.
Klåfingrig eller strikt neutral?
EU-domstolens utslag i arbetsrättsliga mål har fått kraftig facklig kritik under de senaste åren.
Arbetsgivarsidan ifrågasätter inte alls domstolen. Men oroas nu av en "löntagarvänlig" revidering av direktivet bakom flera kontroversiella domar.
Svenska piloter hos SAS anser att de diskrimineras i förhållande till sina danska och norska kolleger. Pilotförbundet anmäler därför Sverige, Danmark och Norge till EU-kommissionen och Eftas övervakningsorgan. 2kommentarer
EU-ledningen sätter nu siffror på hur mycket lönekostnaderna skall få stiga i medlemsländerna.
- Man vill sätta en grimma på parterna, säger LO:s Wanja Lundby-Wedin.
EU-kommissionen vill inskränka den fria lönebildningen. Så uppfattar de svenska facken och flera Europaparlamentariker ett förslag om hårdare ekonomisk styrning inom medlemsstaterna.
LEDARE. Morgonkaffe i mörker och becksvart när jag hämtar från dagis. Klart man är trött, cement i alla leder. Lösningen blev en biljett till Malaga och hyrbil ut till solkusten. 1kommentar
De nya reglerna om sanktioner mot arbetsgivare som anställer papperslösa döms ut som verkningslösa.
Inte ens utredaren Sten Heckscher tror på en förändring.
– Det blir inte någon rusning till domstolarna, säger han.
EU-kommissionens utsända kör över kollektivavtal i Irland och Grekland. Villkoren i de krislån som länderna tagit tycks ha givit EU-tjänstemän mandat att förändra villkoren på arbetsmarknaden. Det är i strid med EU:s sociala dialog, skriver EU-fackets ordförande John Monks.
Kommissionen har vänt sig till EUs arbetsmarknadsparter för att få in åsikter om jourtid, vilotid, arbetstid. De har till och med februari på sig att svara.
EU-kommissionen föreslår en flexicuritymodell för arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att öka andelen fast anställda genom att tillämpa ”tillräckligt lång” provanställningstid. Anställningstryggheten ska öka gradvis och resultatet ska bli att skillnaden mellan visstids- och tillsvidareanställningar minskar.
Facket erbjuder flott regeringen juristhjälp: I snurren runt EU:s utstationeringsdirektiv, tjänstedirektiv, kommande bemanningsdirektiv och den svenska filiallagen vill facket bidra till att ett gammalt krav uppfylls: När utländska företag utstationerar folk till Sverige måste det finnas någon att förhandla med.
Tyska kommuner gjorde fel när de slöt avtal med vissa försäkringsbolag om kollektivavtalsreglerade pensioner utan föregående upphandling. Det avgjorde EU-domstolen i somras. Vad domen betyder för svenska förhållande diskuteras nu för fullt.
På torsdagen lämnade regeringen över det svenska lagförslaget om datalagring till lagrådet. Lagen inför EU:s datalagringsdirektiv i Sverige.
– Vi har valt den kortaste tiden, sex månader, för att skydda integriteten, säger justitieminister Beatrice Ask.
Följetongen om utstationeringsdirektivet och strejkrätten fortsätter. Efter att EU-kommissionen sagt nej till Montis förslag, som facket stödde, lovar den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet att ta strid.
Genomförandet av bemanningsdirektivet riskerar att bli försenat. Birgitta Nyström har begärt att utredningstiden ska förlängas ytterligare på grund av sjukskrivning.
Förslaget om att uttryckligen föra in strejkrätten i utstationeringsdirektivet – enligt en procedur som föreslagits av förre kommissionären Mario Monti – avvisades av EU-kommissionen i veckan.
Facket i Bryssel pekar ut den svenska regeringen som bromskloss när det gäller stärkta fackliga rättigheter i EU. Sveriges och Storbritanniens regeringar sägs vilja sätta stopp för ett förslag som skulle garantera strejkrätten vid utstationering i EU-lag.
Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker för KD, får uppdraget att utreda lagen om offentlig upphandling. Ett av spörsmålen gäller vilken vikt som kan läggas vid miljöhänsyn och etiska och sociala hänsyn.
Med Lag & Avtal får du praktisk hjälp i det dagliga arbetet med dina medarbetare. Verktyget ingår i din tidningsprenumeration.
Skaffa ditt lösenord här.