Lagrådet yttrade sig utan att gå igenom förslaget paragraf för paragraf som det brukar göra då en begäran om vilandeförklaring kommit upp vid en riksdagsbehandling. Rätten till vilandeförklaring av ett lagförslag infördes 1980 och har använts vid nio tillfällen, vid tre av dessa frågade konstitutionsutskottet lagrådet.
– Om KU tänker säga nej måste det alltid höra med lagrådet, förklarade Berit Andnor.
Men i stället för att vänta till riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen begärde arbetsmarknadsutskottet i förväg att KU skulle bedöma om det finns grund för vilandeförklaring. Det svarade lagrådet på i måndags, som vilken myndighet som helst ska svara på ett riksdagsutskott. Regeringsformens strejkrätt ingår inte i föreningsfriheten. För en vilandeförklaring krävs att lagförslaget kan tänkas komma i konflikt med föreningsfriheten.
– I dag fattade KU beslut utifrån lagrådets yttrande att vilandeförklaring inte är tillämplig.
Utskottets oppositionspartier meddelade avvikande mening.
– Det mest lämpliga hade varit att KU gått tillbaka till AU och sagt att vi inte kan yttra oss förrän frågan väckts i kammaren.
Berit Andnor pekade på att det finns en möjlighet till, som inte gäller strejkrätten, att få förslaget vilandeförklarat. Förslaget i Lex Laval att facket ska lämna in vilka löner de tänker kräva till Arbetsmiljöverket är väl om något ett intrång i föreningsfriheten, menade hon.

Nu går frågan tillbaka till arbetsmarknadsutskottet, som enligt planerna ska justera sitt Lex Lavalbetänkande den 18 februari, riksdagsbehandlingen är planerad till den 4 mars.