Enklare semesterlag med avtalen som förebild

Semesterlagen har varit krånglig allt sedan den kom till 1974, förklarar utredaren Kurt Eriksson. Hans uppdrag var att förenkla den. Men att förenkla så långt att inga beräkningar behövs är omöjligt, slår han fast i betänkandet "Enklare semesterregler", SOU 2008:95. Eftersom kollektivavtalens sätt att räkna betraktas som enklare än lagens så bygger utredningens förslag till viss del på avtalens. Det gör att de föreslagna reglerna ska bli lika lätta att tillämpa för företag som inte har kollektivavtal, som för dem som har det.
Hämtade du inspiration från kollektivavtalen?
- Ja, så är det. Vad som har skett under de 30 år som lagen varit i kraft är en förändring av löneformerna. Då var prestationslön vanlig. Nu har alltfler månadslön. Procentregeln får bli en reservregel för den som fortfarande har rörlig lön och i vissa knepiga fall, säger Kurt Eriksson.
Den nya regeln för hur semesterlönen ska beräknas som han föreslår bygger på att arbetstagaren ska ha samma lön under semestern som annars, plus ett tillägg. Semestertillägget ska vara 1,82 procent av veckolönen, eller 0,43 procent av månadslönen.
Den nuvarande procentregeln ska alltså fortsätta tillämpas om arbetstagaren har timlön eller rörlig lön. Men den förenklas så att ingen semesterlön - vare sig för sparad eller ordinarie semester - ingår i beräkningsunderlaget. Semesterlön för sparad semester ska enligt betänkandet beräknas på samma sätt som semesterlön för ordinarie semester.
Även i fortsättningen ska arbetsmarknadens parter kunna ersätta lagens regler med kollektivavtal förutsatt att arbetstagaren då får bättre förmåner. De föreslagna reglerna om semesterlönegrundande frånvaro kan dock inte avtalas bort, varför de väntas få genomslag på hela arbetsmarknaden. Enligt betänkandet ska all semesterlönegrundande frånvaro med undantag för arbetsskada summeras och ge rätt till semesterintjänande under sammanlagt högst 180 dagar per intjänandeår. De olika tidsgränserna knutna till de olika ledighetsorsakerna avskaffas.
Arbetstagare med mycket korta anställningar får rätt till semester genom att det tidigare undantaget för den kategorin upphävs och antagandet att semesterersättningen i så fall ingår i lönen avskaffas. Liksom den nya regeln att endast de betalda semesterdagar som överstiger 25 ska kunna ersättas kontant om semestern inte har kunnat läggas ut under året är det en anpassning till EG-rätten. Syftet med semester är ju vila och rekreation.