Nyheter

Hr-konsulten: Föreskriften är en chans för arbetsgivarna

”Många säger att föreskriften är flummig, men jag håller inte med. Arbetsmiljöverket har tvärtom gjort det väldigt tydligt för arbetsgivaren vad den ska fokusera på”, säger hr-konsulten Ann Fagraeus.

Publicerad

”Många chefer, arbets­ledare och vd:ar är skeptiska till den nya föreskriften. Det finns en oro för att arbetet kommer att innebära krångel och administration. Det är naturligt att känna så. Många företag i dag är väldigt anorektiska. Färre personer ska göra fler saker. Samtidigt har inte arbetsgivaren något val. Den måste förhålla sig till att det är dennes ansvar att främja god hälsa. Och faktum är att det inte behöver vara så svårt. Det handlar om väldigt enkla rutiner.

Jag kommer framför allt i kontakt med företag som inte redan har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Hur långt de har kommit varierar. Vissa har knappt ett enda dokument, andra har i alla fall börjat jobba praktiskt. Jag försöker alltid få med cheferna och arbetsledarna i arbetet. Det är viktigt med delaktighet, även från anställda, skyddsombud och fackligt aktiva . Dokumenten ska inte bara vara hyllvärmare.

Forskning visar att människor som har det jobbigt privat, men som har en bra arbetssituation, klarar sin hälsa. De som däremot har en dålig arbetssituation, men ett välfungerande privatliv, brukar ta med sig det dåliga på jobbet in i privatlivet. En dålig arbetssituation påverkar alltså privatlivet i större utsträckning än vad ett dåligt privatliv påverkar arbets­livet. Så uttrycket att det är privatlivet som får folk att bli utbrända på jobbet är en myt. Däremot stämmer det att då människor har det jobbigt både hemma och på jobbet så ökar risken för utbrändhet.

Många säger att föreskriften är flummig, men jag håller inte med. Arbetsmiljöverket har tvärtom gjort det väldigt tydligt för arbetsgivaren vad den ska fokusera på. Det handlar framförallt om att kartlägga risk­faktorer. Arbetsgivaren måste ställa sig frågor som: Vilka avdelningar jobbar mycket? Vad har vi för rutiner runt sms och mejl? Vad har vi för rutiner runt kränkande särbehandling?

Vad gäller organisatorisk och social arbetsmiljö är advokater, journalister och den akademiska världen riskyrken. Inom dessa yrken finns det en kultur att jobba mycket, och många som söker sig till sådana jobb är a-personligheter som tycker om att prestera. Andra riskgrupper är arbeten med en stark psykisk påfrestning som till exempel socialsekreterare, vissa vårdyrken och kanske – i allt större utsträckning – lärare. Och hur har personalen på Migrationsverket mått de senaste åren?

Föreskriften är en chans för arbetsgivarna att jobba förebyggande, eller ännu hellre – hälsofrämjande. Hela företaget tjänar på en sund arbetsmiljö. Att ha ett produktionsbortfall i form av anställda som är sjukskrivna kostar mycket pengar.

Om 10 procent av personalens arbetstid går åt till att prata skit om varandra så innebär det ett produktionsbortfall. Effekterna av arbetet med den sociala arbetsmiljön går att se i lönsamheten.”

Berättat för Anna Wahlgren

Ann Fagraeus

Gör: Konsult inom hr.

Tycker om nya föreskriften: Att det var på tiden. Det har inte hänt något inom det här området på 30 år. Under tiden har arbetsmarknaden och förhållandena på arbetsplatsen förändrats rejält.

Tips till chefer: Gör inte föreskriften krångligare än vad den är. Jag förstår att det kan finnas ett motstånd att ta tag i arbetsmiljöfrågan. Att det alltid finns mer akuta frågor att hantera. Men det är inte särskilt svårt att upprätta ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Och syftet är ju gott: det handlar om att få ner sjuktalen.