Senaste nytt om arbetsrätten, 8 juni 2005

Arbetsdomstolen
Rätt göra löneavdrag för mästarbrevet
Avskedet ska ogiltigförklaras
Drabbad av ätstörningar utmobbades av VD
Krav på 350 000 för framprovocerad uppsägning
JämO förlorade om sextrakasserier i försvaret
Avskedad muntligt
Otillåten tidsbegränsad anställning
Kammarrätten
Ingen livränta för tegelarbetare
Patientlyft gav arbetsskada
Oenighet kring tidningsbud
Tingsrätten
Dödad av timmerstock - VD fälldes
Avled efter fall på sju meter, platschefen fälldes
Arbetsdomstolen - stämningsansökningar
Rätt göra löneavdrag för mästarbrevet
Svets Mekaniska Arbetsgivareförbundet stämmer Metall till Arbetsdomstolen.
En låssmedsfirma betalade de omkostnader det innebar för en anställd att ansöka om mästarbrev mot att han stannade kvar i företaget i fem år. Kostnaden skulle avskrivas med en femtedel per år och för det fall han sade upp sig skulle resterande kostnad dras från hans slutlön.
Den nyblivna mästarbrevsinnehavaren sade upp sig efter ett år - han hade då jobbat åt företaget i cirka trettio år sammanlagt. Företaget drog av 80 procent av kostnaden för mästarbrevet från hans lön.
Metall anser att företaget inte har rätt att göra något löneavdrag. Parterna har inte kunnat komma överens lokalt eller centralt.
Företaget anser att det inte ska betala tillbaka löneavdraget.
2 juni, Mål A 105/05
Avskedet ska ogiltigförklaras
Fastighetsanställdas Förbund stämmer Sodexho AB och Almega Tjänsteförbunden till Arbetsdomstolen och kräver att avskedandet av en medlem ska ogiltigförklaras och att han ska få 120 000 kronor i allmänt skadestånd.
Mannen hade arbetat som städare i företaget i tio år, hela tiden i Astras lokaler, då han avskedades.
Företaget säger att han stulit vid upprepade tillfällen och använt Astras telefoner och datorer utan lov plus att han utfört sitt arbete dåligt.
Han har inte stulit, skriver förbundet i sin stämningsansökan. Städaren har dock använt Astras telefon för att beställa städmaterial och vid något tillfälle har han använt Astras datorer, han trodde att han hade rätt att göra det. Städaren upphörde att använda datorerna efter att han blivit tillsagd.
2 juni, Mål A 106/05
Drabbad av ätstörningar utmobbades av VD
Sif stämmer Scandorama AB för föreningsrättskränkning, brott mot förhandlingsskyldigheten, omplacering/skiljande från anställning plus provocerad uppsägning.
Problemen började när en anställd blev sjukskriven för sina ätstörningar i augusti 2004, hon hade då varit anställd i två år.
Bland annat anklagades hon för att inte passa in i gänget och omplacerades till olika arbetsplatser utan att där fanns det som behövdes för att hon skulle kunna arbeta.
Sifs ombud advokat Birgitta Lind yrkar 150 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan för brott mot anställningsskyddslagen och 50 000 kronor för brott mot föreningsrätten.
För Sifs del yrkar hon 50 000 kronor för brott mot förhandlingsskyldigheten och 50 000 kronor för brott mot föreningsrätten.
3 juni, Mål A 107/05
Krav på 350 000 för framprovocerad uppsägning
Elektrikerförbundet stämmer Elektriska Installatörsorganisationen och GEji Installation AB till Arbetsdomstolen.
Förbundet yrkar 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot LAS och 100 000 kronor för kollektivavtalsbrott till sin medlem. För egen del kräver Elektrikerförbundet 100 000 kronor för kollektivavtalsbrott.
Bolagets handlande står i strid med god sed på arbetsmarknaden, menar förbundet och hänvisar bland annat till att medlemmen beordrades lämna tillbaka företagets bil, verktyg, telefon och bensinkort varefter han lånades ut till ett annat företag dit han inte kunde ta sig eftersom han saknade just bil och verktyg.
8 juni, Mål A 108/05
Arbetsdomstolen - domar
JämO förlorade om sextrakasserier i försvaret
En ung kvinna fick en tillfällig anställning som ställföreträdande stabsgruppchef i den svenska kosovobataljonen.
Efter en tid lämnade hon bataljonen och åkte hem till Sverige. Hon gjorde sedan gällande att hennes uppsägning var framtvingad av Försvarsmakten.
Arbetsdomstolen anser att det är troligt att kvinnan verkligen utsattes för sexuella trakasserier och att det är under alla omständigheter står klart att hon själv kände sig utsatt.
Trakasserierna bestod bland annat av ett par stringtrosor som hängde som prydnad i bataljonens bar, en lista med sexistiska krav på hur en kvinna bör vara samt ovälkommet tafsande.
Vissa inblandade förnekar en del av trakasserierna. Annat åtgärdades av arbetsgivaren, till exempel listan som beordrades bort.
Men Försvarsmakten hävdar att kvinnans problem bestod av vanliga samarbetsproblem och att de övriga i gruppen inte litade på henne som chef. Därför fick hon också lämna över sin befattning till en man och jobbade sedan enbart som vanlig signalist.
AD menar att det klart framkommit i målet att kvinnan faktiskt inte berättade för sina överordnade att hon ansåg sig sexuellt trakasserad.
Ett samtal som den kvinnliga signalisten hade med sin närmaste chef uppfattades av henne som en framtvingad uppsägning. Biträdande plutonchef gav henne ett dygn på sig att bestämma om hon ville kvar eller åka hem.
Men domstolen ser ingen anledning att betvivla arbetsgivarens beskrivning, att det fanns skäl för plutonchefen att kräva ett besked av den anställda, eftersom hon själv uttryckte tvekan om sin fortsatta anställning.
Först en vecka efter det att kvinnan kommit hem till Sverige fick Försvarsmakten veta att hon ansåg sig sexuellt trakasserad. Händelserna utreddes då.
AD anser att det då inte fanns anledning att låta kvinnan återgå i anställning, bland annat för att hon själv inte bad om det.
JämOs talan avslogs. Domstolen var enig.
8 juni, Dom 63/05, Mål 64/04
Hon ljög under anställningsintervjun
Hade arbetsgivaren A haft rätt att befria sig från anställningsavtalet med arbetstagaren B? Det är den väsentliga tvistefrågan i det här målet, anser Arbetsdomstolen.
Båda kvinnorna hade överklagat tingsrättens dom och båda har lämnat motstridiga uppgifter om vad som egentligen sades under den där anställningsintervjun. Arbetsgivaren menar att arbetstagaren sagt att hon hade en pågående anställning som redovisningskonsult.
Arbetstagaren menar att hon sagt att hon var arbetslös.
Arbetsdomstolen ger arbetsgivaren rätt. Dels ger arbetstagarens CV intrycket av att hon har en pågående anställning, dels skulle arbetsgivaren ha kontaktat hennes tidigare arbetsgivare om hon varit arbetslös. Nu gjorde hon inte det av hänsyn till den arbetssökande, en inställning som inte torde vara ovanlig bland arbetsgivare, menar domstolen.
Arbetsdomstolen instämmer i tingsrättens bedömning.
Den arbetssökande ljög vid anställningsintervjun och förledde svikligen sin blivande arbetsgivare att ingå anställningsavtalet och har därför inte rätt till något skadestånd på grund av avskedande. Avtalet är alltså ogiltigt enligt paragraf 30 i avtalslagen, avgör AD och fastställer tingsrättens domslut.
Domen som inte kommer att refereras var enhällig.
8 juni, Dom 64/05, Mål B 123/04
Arbetsdomstolen - tredskodom
Avskedad muntligt
Fastighetsanställdas Förbund hade stämt Almega Tjänsteförbunden och Actament Fastighetsservice AB (se Nyhetsbrevet den 23 februari).
Almega Tjänsteförbunden har förklarat att de inte vill föra talan i målet och bolaget har inte lämnat in något svaromål. Därför bifalls förbundets talan genom tredskodom, vilket innebär att bolaget nu har en månad på sig att söka återvinning.
Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet av Fastighets medlem. Domstolen dömer också bolaget att betala ekonomiskt skadestånd samt 150 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och 50 000 kronor till förbundet. Bolaget ska också stå för rättegångskostnaderna.
Domen kommer inte att refereras.
8 juni, Dom 62/05, Mål A 30/05
Arbetsdomstolen - överklagat mål
Otillåten tidsbegränsad anställning
En enskild har överklagat Lunds tingsrätts dom den 3 maj i mål T2201-04 angående otillåten tidsbegränsad anställning enligt LAS. Motpart är staten genom Lunds universitet.
2 juni, Mål B 50/05
Kammarrätten - livränta
Ingen livränta för tegelarbetare
28 års extremt tungt arbete i bland annat ett tegelbruk och som skogsarbetare. Räcker det för få ryggbesvär klassade som arbetsskada?
Nej, menar Försäkringskassan. Ja, menar Länsrätten i Västerbottens Län.
Nu har Kammarrätten i Sundsvall också sagt nej. Rätten menar att det inte finns ett klarlagt samband med ryggsmärtorna som gav den i dag 65-årige mannen förtidspension 1995 och hans tunga arbeten. I och med domen får inte mannen någon livränta.
Domen i Kammarrätten var inte enig. De två nämndemännen ansåg att mannens ryggproblem ska betraktas som arbetsskada
23 maj. Kammarrätten i Sundsvall. Mål nr 3121-04
Patientlyft gav arbetsskada
En undersköterska fick ett så kallat traumatiskt diskbråck när hon skadade sig då hon lyfte en patient.
Sedan händelsen, 1997, har kvinnan haft svårt att arbeta och har under de senaste åren beviljats sjukbidrag.
Varken Försäkringskassan eller Länsrätten i Västernorrlands Län har godkänt skadan som arbetsskada.
Kammarrätten gör en annan bedömning och menar att det är "hög grad av sannolikhet att lyftet utlöst diskbråcket". Arbetsskada, ja, men inte nödvändigtvis livränta. Frågan om kvinnan ska ha livränta återförvisas till Försäkringskassan, som tidigare inte tagit ställning till det.
23 maj. Kammarrätten i Sundsvall. Mål nr 64-03
Kammarrätten - a-kassa
Oenighet kring tidningsbud
En verkstadsarbetare vid Ericsson delade ut tidningar som extrajobb. När han blev arbetslös i början av 2002 ville han att båda jobben skulle ligga till grund för a-kassan. Men Metallarbetarnas a-kassa sa nej. Kassan menade att han inte jobbat som tidningsbud på nästan ett år, eftersom han råkat ut för en olycka och skadat knäet när han delade ut tidningar.
Länsrätten i Gävleborg höll med i a-kassans bedömning.
Nu ändrar Kammarrätten i Sundsvall beslutet. De menar att olyckan inte påverkar hans rätt att också få räkna in lönen som tidningsbud i a-kasseunderlaget.
Rätten var inte enig. En nämndeman och lagmannen ville gå på länsrättens beslut.
3 maj. Kammarrätten i Sundsvall. Mål nr 1208-03
Tingsrätten - arbetsmiljö
Dödad av timmerstock - VD fälldes
När timmersorteringsanläggningen vid AB Karl Hedin Sågverk startade den 5 december 2000 föll en 700 kilos stock av banan och träffade en person som kommit till anläggningen därför att han skulle gjuta en plattform i anslutning till timmerbanan. Sågverkets verkställande direktör, som då varit sex veckor på posten, har nu dömts som ansvarig för dödsolyckan. Han ska betala 80 dagsböter á 750 kronor.
Operatören kunde inte överblicka timmerbanan, vilket är ett krav menar tingsrätten, eftersom tekniska anordningar ska vara utformade så att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall.
Av AFS 1998:4 om användning av arbetsutrustning framgår det att operatören måste kunna förvissa sig om att ingen person uppehåller sig inom riskområdena och annars ska det finnas varningssystem. Och eftersom ingen delegering av arbetsmiljöansvaret skett är ansvaret kvar hos bolagets högste chef, VD.
Tingsrätten dömer också företaget att betala 600 000 kronor i företagsbot: Bolaget har grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten.
29 april, Västmanlands tingsrätt, Mål B 5047-03
Både AB Karl Hedin Sågverk och VD har överklagat domen till Svea hovrätt.
Avled efter fall på sju meter, platschefen fälldes
Den 14 oktober 2001 skulle två arbetstagare förbereda gjutningen av taket till en silo, som PEAB Sverige AB färdigställde, när en av dem ramlade ned och avled.
Platschefen borde åtminstone ha sett till att han och hans arbetskamrat haft fallselar på sig innan de påbörjade arbetet på sju meters höjd, anser tingsrätten.
Det var platschefens uppgift både enligt tingsrätten och enligt det till honom delegerade arbetsmiljöansvaret. Genom att han inte vidtagit nödvändiga säkerhetsåtgärder handlade han oaktsamt, vilket måste anses ha bidragit till dödsfallet. Platschefen döms därför att betala 80 dagsböter à 250 kronor.
Tingsrätten ogillar dock talan om företagsbot för PEAB.
Domen har vunnit laga kraft.
1 mars, Västmanlands läns tingsrätt, Mål B 4172-03