Varför ska man vara med i facket?

FRÅGA: På vår arbetsplats diskuterar vi ibland vilka fördelarna är med att vara med i facket. Det kostar ju en slant men det känns tryggt och schysst att vara med. Jag undrar vilka skillnaderna egentligen är rent juridiskt om man är medlem eller inte?

Annons

EXPERTSVAR: En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal är normalt skyldig att tilllämpa det på alla anställda som utför arbete inom avtalets tilllämpningsområde. Därför kan man tro att det inte spelar så stor roll om man är medlem i facket eller inte, men juridiskt finns det stora skillnader.

Den som är medlem i den fackliga organisationen blir automatiskt bunden av kollektivavtalet och kan själv göra gällande sina rättigheter enligt kollektivavtalet. Den som inte är medlem kan inte åberopa kollektivavtalet som sådant för att kräva att få ut exempelvis den lön och övrig ersättning som följer av avtalet. Har man kommit överens om en lägre lön än vad som följer av kollektivavtalet gäller alltså den lönen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som inte är medlem.

Kollektivavtalet kan ändå ha betydelse för den oorganiserade när det gäller frågor som man inte reglerat i det enskilda anställningsavtalet. Då kan kollektivavtalets regler utgöra en del av det enskilda anställningsavtalet och ge den enskilde rätt till vissa ersättningar. Det normala är också att arbetsgivaren vid sin bedömning av vilken lön som ska utgå inte gör någon skillnad på om de anställda är medlemmar i en facklig organisation eller är oorganiserade

De kollektivavtalsreglerade försäkringarna på arbetsplatsen gäller för alla anställda. Därutöver har facket ofta egna medlemsförsäkringar som naturligtvis bara gäller för medlemmar.

Om arbetsgivaren vill sänka lönerna kan arbetsgivaren säga upp de anställda och sedan erbjuda återanställning på en ny, lägre lön. En sådan uppsägning kan undantagsvis prövas enligt reglerna i lagen om anställningsskydd. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan lönesänkningar strida mot avtalet och därför vara otilllåtna, vilket skyddar den som är medlem.

Den som är medlem har också helt andra möjligheter att påverka arbetsgivarens beslut eftersom inflytandereglerna ofta är kopplade till att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och utövas genom facket. Arbetsgivaren måste förhandla med facket inför viktigare förändringar av verksamheten men även inför viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena för den som är medlem i facket, paragraf 11 i mbl.

Facket har också möjlighet att göra gällande tolkningsföreträde när det är fråga om arbetsskyldigheten för medlemmar, paragraf 34 i mbl, och arbetstagaren har ett bättre läge vid eventuella tvister om lön och annan ersättning om man är med i facket och facket driver tvisten, paragraf 35 i mbl.

Uppstår det tvister på arbetsplatsen företräds den som är medlem normalt av sin fackliga organisation medan den som inte är medlem får förhandla själv eller skaffa ett ombud.

Facket har också möjlighet att stämma direkt inför Arbetsdomstolen, medan den som inte är medlem får börja i tingsrätten och sedan eventuellt överklaga och, om prövningstillstånd beviljas, få sin sak prövad i ad.

Slutligen kan nämnas att man som medlem, förutom förhandlingshjälp, också kan få facklig rättshjälp. Det innebär att facket ersätter alla rättegångskostnader om man måste gå till domstol, både de egna och, om man förlorar, motpartens.

Den allmänna rättshjälpen, som efter behovsprövning kan medges oorganiserad vid tvist, betalar bara delar av de egna advokatkostnaderna och inte eventuella motpartskostnader vid förlust. Den allmänna rättshjälpen är därtill maximerad och räcker därför ofta bara till prövning i tingsrätten och inte för ett överklagande till Arbetsdomstolen.

Gillade du artikeln? Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Nyheter
DE SVÅRA UPPSÄGNINGARNA
Facken vinner oftast

Facken vinner oftast

Facket har för första gången på tio år fått mer gehör i AD än arbetsgivarna i tvisterna om avskedanden och uppsägningar.
– Trevligt att vi vinner mer än vi brukar, säger Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd.

Brott på ledig tid kan ge sparken

Officeren, busschauffören, piloten, undersköterskan och kaptenen - att de här fem blev av med jobbet var rätt och riktigt, ansåg AD.

Snabba ryck om du vill protestera

Den uppsagda eller avskedade har bara två veckor på sig att klaga.

Domar i Arbetsdomstolen

20 mars 2014–8 april 2015

Konsten att krympa med värdighet

Konsten att krympa med värdighet

LEDARE. I arbetsrättens ankdamm råder en gemensam uppfattning: Arbetsgivarna ska oftast vinna i Arbetsdomstolen.

Varnade polisbefälet
stämmer arbetsgivaren

Polisbefälet glömde vapnet i omklädningsrummet. Han fick en varning. Nu stämmer Polisförbundet arbetsgivaren.

”Det blir så mycket kackel”

”Det blir så mycket kackel om det är mycket tjejer”. Det var butikschefens förklaring till varför kvinnan inte fick jobbet.

DO namnger alla företag

DO namnger alla företag

Namn offentliggörs innan ärendet är avgjort och namnet ligger kvar även i de fall företaget inte gjort något fel.

”Varumärket tar stryk”

DO:s namnpublicering upprör drabbade företag.

DO försvarar sig

Publiceringen av företagsnamn fortsätter.

OMPRÖVNING

Hälften får rätt i AD

Klubba och lagbok

GRANSKNING. Det kan löna sig att låta arbetsdomstolen pröva tingsrättens bedömning. Lag & Avtal har gått igenom AD:s bedömningar de senaste fem åren.

”Jag borde ha nöjt mig med tingsrättens dom”

Den som, likt Svenolof Edlund, driver sitt eget mål riskerar vid en förlust i AD att få betala flera hundra tusen kronor.

Regeringen vill ge
lärarna tre miljarder

Regeringen och arbetsmarknadsparterna diskuterar hur vårbudgetens tre extra miljarder ska fördelas.
- De eftersläpande lönerna är en av anledningarna bakom lärarbristen, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Uppdrag: Ena lärarkåren och få upp lönerna

Uppdrag: Ena lärarkåren och få upp lönerna

LENNART KRIISA MÖTER. Även i nästa avtalsrörelse kommer lärarna att kräva mest.
– Yrket måste uppvärderas, säger Johanna Jaara Åstrand, ny bas för Lärarförbundet.

Få koll på makthavarna!

I varje nummer av Lag & Avtal träffar chefredaktör Kriisa arbetsrättens makthavare. Här hittar du samtliga intervjuer.

Läs mer

Ingenjörerna närmare 17 miljoner

Volvo Personvagnar ville att tvisten om de två teknologernas uppfinning skulle avgöras i skiljenämnd, utan de allmänna domstolarnas offentlighet. Göteborgs tingsrätt har beslutat tvärtom.

Lagerarbetare beskylls för fusk

IF Metall hävdar att de avskedade inte har lurat till sig friskvårdsbidrag.

Sjuk av orättvis behandling

Känslan av att bli orättvist behandlad på jobbet kan göra att både chefer och medarbetare blir sjuka. Det visar en svensk avhandling.

Nytt sätt klaga på AD-dom

Nytt sätt klaga på AD-dom

För första gången har en svensk testat en ny väg att klaga över en dom från Arbetsdomstolen.
– Jag är glad över att fallet faktiskt kom upp, säger den tidigare socialministern Bengt Lindqvist.

Förslaget gav en halv miljon

Med de nya skraporna gick det åt mindre av de dyra ingredienserna i astmamedicinen. Det var värt 500 000 kronor, anser AD. 1 kommentar

”En sådan förbättring skulle vara guld värd”

”En sådan förbättring skulle vara guld värd”

PÅ PLATS I AD. Han vill ha drygt fem miljoner för sin del av det Astra Zeneca vann på förslaget under första året.
– Förslaget var inte beräkningsbart, säger bolagets ombud.

KROKOMDOMEN ÖVERKLAGAS
”RÅ missar halva juridiken”

”RÅ missar halva juridiken”

Erik Danhard

Frågan om arbetsgivaren hade berättigade synpunkter på den anställdas arbetsinsatser analyseras varken i domarna eller i överklagandet, skriver advokat Erik Danhard om överklagandet. 2 kommentarer

Riksåklagaren: Brotten är grova

Riksåklagaren överklagar den friande hovrättsdomen mot två chefer i Krokoms kommun. Åklagaren anser att deras brott är grova. 1 kommentar

Lars Persson

Lars Persson tog sitt liv 2010

Samma dag var han kallad till den förhandling där varslet om hans avskedande skulle tas upp.

Norska LO ser Sverige 
som ett skräckexempel

Norska LO ser Sverige
som ett skräckexempel

De norska facken varnar för att Norge riskerar att få en ”svensk situation” på arbetsmarknaden. En ny lag som bland annat tillåter fler tillfälliga jobb har just klubbats.

Förslaget: Möjlighet att jobba till 72 år i Norge

Gynnar långpendlare som kan ”packa” arbetstiden för att sedan vara ledig längre.

Ryanairs besked: Danska
modellen gäller inte oss

Danska arbetsdomstolen skjuter ännu en gång på beslutet i frågan om Ryanairs vägran att teckna kollektivavtal. Under tiden fortsätter flygningarna från Kastrup 1 kommentar

Fall för danska arbetsdomstol

Fall för danska arbetsdomstol

Ryanairs etablering av flygbas på Kastrup tas upp av danska arbetsdomstolen.

Tre piloter berättar om sin arbetssituation

Ryanairpiloten: Man vet aldrig vad man kommer att tjäna under nästa månad.

Lockande trixa med arbetstiden

Lockande trixa med arbetstiden

Fabrikssirener och stämpelklockor var en gång i tiden vardag på våra arbetsplatser. I dag är bilden mer splittrad. För vissa råder minutkontroll, för andra frihet under ansvar. – Ansvaret har ökat för de enskilda. 1 kommentar

Stämpelklockan har gamla anor

Nya varianterna har utvecklats - för att förhindra fusk.

Här räknas varje minut

Här räknas varje minut

- Du får betalt för den tid du arbetar. Det är väl inget konstigt med det? säger Jeanette Sjödin, vd på Ica Ringen i Stockholm.

Så ser AD på arbetstiderna

Flygvärdinnan kom för sent två gånge. Läs domarna i Arbetsdomstolen.

”Friheten passar vissa”

Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsbördan är rimlig.

Chefredaktör Lennart Kriisa.

Fria arbetstider bara en kort dröm

”Klart vi har fria arbetstider”, sa min kompis, tillika vd för ett it-företag. På hans företag är alla unga, de förflyttar sig via skateboards.

”Enskilda hamnade i kläm”

”Enskilda hamnade i kläm”

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski besvarar kritiken mot behandlingen av personalen. Det gör han i den egna tidningen efter massiv kritik.

Paradis blev ”frysbox” på DN

Att göra sig av med övertaliga kan vara en knepig process. Ledningen för Dagens Nyheter valde en ovanlig och kostsam väg, enligt Journalisten.

Experterna: Kent Brorsson, Dan Holke, Pia Attoff

Riskfyllt provocera fram uppsägning?

EXPERTERNA: Vilka rättsliga risker tar en arbetsgivare som försöker svälta ut en anställd?

”Arbetsgivare som följer Las straffas”

”Arbetsgivare som följer Las straffas”

- Arbetsgivare som följer Las och gör en korrekt uppsägning riskerar att straffas hårdare än de som eventuellt väljer avskedande, säger Henrik Vincent som analyserat AD-domar. 2 kommentarer

Utredaren: Försök att runda Las är sällsynt

Inhyrningar när det finns uppsagda arbetstagare som har företrädesrätt är sällsynta, konstaterar utredaren Eskil Wadensjö.

Trygghet för miljarder
Trygghet för miljarder

Trygghet för miljarder

Trygghetsstiftelserna anses utklassa Arbetsförmedlingen i sin förmåga att matcha uppsagda till ny sysselsättning. Arbetsgivarna kräver större frihet vid uppsägningar.

Drogtest väntar elever

Efter påsklovet ska gymnasieeleverna vid yrkesprogrammen på en skola i Ystad drogtestas.
– De arbetar i miljöer, där drogpåverkan kan vara direkt farligt säger rektor Kerstin Persson.

Arbetsgivaren kan få veta vilka mediciner eller droger som du har tagit de senaste månaderna. Allt som krävs är några hårstrån, som skickas till laboratorier i USA.

Läkaren avbröt drogtest

Den kvinnliga SVT-anställda skickades till en drogklinik för provtagningar under en månads tid. Till sist var det läkaren som reagerade – kvinnan hade ju inget där att göra.

”Gå med på test eller förlora jobbet”

Programledaren tvingades göra tester för droger och alkohol inom 24 timmar, efter ultimatum från arbetsgivaren. 1 kommentar

Experten: Behov ska vägas mot integriteten

Pia Attoff

Kontroller kan i vissa fall omfattas av arbetsledningsrätten.

Säkerhetsskäl gav arbetsgivaren rätt

I några fall har AD slagit fast att arbetsgivaren har haft rätt att kräva drogtester.

SKYDDSOMBUDET I AD

”Kände mig väldigt trängd”

Aggressiv, hotfull, skriker, ifrågasätter allt – så beskriver två trafikledare huvudskyddsombudet Reza Forghani. 1 kommentar

”Jag hade mardrömmar”

”Jag hade mardrömmar”

Arrivas försök att bli av med honom var kränkande, anser skyddsombudet Reza Forghani.

”Domen är avgörande för skyddsombuden”

Fem frågor till Reza Forghani vars fackförbund stämt arbetsgivaren.

Facebook-rektorn

”Lärarjobb inte att tänka på”

- Jag är misstänkliggjord. Folk tänker att något måste jag ha gjort, att jag är pervers eller har någon läggning, säger tidigare rektorn Anders Karlsson.
Han blev uppsagd för utmanande bilder på Facebook men fick rätt två gånger i AD.

Fullt skadestånd vid andra AD-rättegången

Den felaktigt uppsagde gymnasierektorn får 32 månadslöner i skadestånd. Han har inte begärt det för sent.

Experten: Skriv policy

Anställdas yttrandefrihet får inskränkas.

AD-mål om sociala medier

Så gick det för lokföraren och polisen.

Följ arbetsrätten i världen

Följ arbetsrätten i världen

Se arbetsrätten i ett internationellt perspektiv. Som prenumerant kan du logga in och läsa Lag & Avtals utblickar i omvärlden.

Läs fler artiklar här