Tipsa en vän om en artikel

Varför ska man vara med i facket?

FRÅGA: På vår arbetsplats diskuterar vi ibland vilka fördelarna är med att vara med i facket. Det kostar ju en slant men det känns tryggt och schysst att vara med. Jag undrar vilka skillnaderna egentligen är rent juridiskt om man är medlem eller inte?

Annons

EXPERTSVAR: En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal är normalt skyldig att tilllämpa det på alla anställda som utför arbete inom avtalets tilllämpningsområde. Därför kan man tro att det inte spelar så stor roll om man är medlem i facket eller inte, men juridiskt finns det stora skillnader.

Den som är medlem i den fackliga organisationen blir automatiskt bunden av kollektivavtalet och kan själv göra gällande sina rättigheter enligt kollektivavtalet. Den som inte är medlem kan inte åberopa kollektivavtalet som sådant för att kräva att få ut exempelvis den lön och övrig ersättning som följer av avtalet. Har man kommit överens om en lägre lön än vad som följer av kollektivavtalet gäller alltså den lönen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som inte är medlem.

Kollektivavtalet kan ändå ha betydelse för den oorganiserade när det gäller frågor som man inte reglerat i det enskilda anställningsavtalet. Då kan kollektivavtalets regler utgöra en del av det enskilda anställningsavtalet och ge den enskilde rätt till vissa ersättningar. Det normala är också att arbetsgivaren vid sin bedömning av vilken lön som ska utgå inte gör någon skillnad på om de anställda är medlemmar i en facklig organisation eller är oorganiserade

De kollektivavtalsreglerade försäkringarna på arbetsplatsen gäller för alla anställda. Därutöver har facket ofta egna medlemsförsäkringar som naturligtvis bara gäller för medlemmar.

Om arbetsgivaren vill sänka lönerna kan arbetsgivaren säga upp de anställda och sedan erbjuda återanställning på en ny, lägre lön. En sådan uppsägning kan undantagsvis prövas enligt reglerna i lagen om anställningsskydd. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan lönesänkningar strida mot avtalet och därför vara otilllåtna, vilket skyddar den som är medlem.

Den som är medlem har också helt andra möjligheter att påverka arbetsgivarens beslut eftersom inflytandereglerna ofta är kopplade till att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och utövas genom facket. Arbetsgivaren måste förhandla med facket inför viktigare förändringar av verksamheten men även inför viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena för den som är medlem i facket, paragraf 11 i mbl.

Facket har också möjlighet att göra gällande tolkningsföreträde när det är fråga om arbetsskyldigheten för medlemmar, paragraf 34 i mbl, och arbetstagaren har ett bättre läge vid eventuella tvister om lön och annan ersättning om man är med i facket och facket driver tvisten, paragraf 35 i mbl.

Uppstår det tvister på arbetsplatsen företräds den som är medlem normalt av sin fackliga organisation medan den som inte är medlem får förhandla själv eller skaffa ett ombud.

Facket har också möjlighet att stämma direkt inför Arbetsdomstolen, medan den som inte är medlem får börja i tingsrätten och sedan eventuellt överklaga och, om prövningstillstånd beviljas, få sin sak prövad i ad.

Slutligen kan nämnas att man som medlem, förutom förhandlingshjälp, också kan få facklig rättshjälp. Det innebär att facket ersätter alla rättegångskostnader om man måste gå till domstol, både de egna och, om man förlorar, motpartens.

Den allmänna rättshjälpen, som efter behovsprövning kan medges oorganiserad vid tvist, betalar bara delar av de egna advokatkostnaderna och inte eventuella motpartskostnader vid förlust. Den allmänna rättshjälpen är därtill maximerad och räcker därför ofta bara till prövning i tingsrätten och inte för ett överklagande till Arbetsdomstolen.

Gillade du artikeln? Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Nyheter
Utbränd eller utmattad?

Utbränd eller utmattad?

TEST. Faran med att aldrig säger nej. Stressforskare Marie Åsberg reder ut begreppen, vad som är skillnaden mellan utmattad och utbränd..

Kent Brorsson, chefsjurist Energiföretagens Arbetsgivareförening (EFA), svarar på detta nummers expertfråga.

Måste jag arbeta trots att jag är sjukskriven?

EXPERTSVAR. Arbetsgivaren tvingar mig att börja jobba, trots att jag är sjukskriven i ytterligare två månader.

”Svårt att se vinningen med
att chefer söker om jobben”

Experter avråder starkt från att låta chefer söka om sina jobb.
– Det är att lägga över bördan på de anställda, säger Setterwalls vd.

Polisförbundet: Många mår dåligt i dag

Polisförbundet: Många mår dåligt i dag

Det är den största reformen på 50 år enligt rikspolischefen Dan Eliasson.
– Minst 50 procent av de högre polischeferna ska inte få chefsuppdrag, vad kan det finnas för jobb för dem? säger Anders Westlund på Polisförbundet. 1 kommentar

”Vi är mitt i torktumlaren”

”Vi är mitt i torktumlaren”

– Det är en djärv arbetsgivare som törs bestämma vart vi ska utan att veta hur det ska gå till, säger Emma Cronberg, polisens nya nationella huvudskyddsombud.

Pontus Lindahl/TT

Ett år innan bärplockares
arbetsgivare kontrolleras

Ansökningarna att få jobba som bärplockare är 25 procent fler än förra året.
– De ska vara garanterade den lön som står i anställningserbjudandet, säger Robert Kollberg på Migrationsverket. Men en dom från AD kan säga det motsatta. 1 kommentar

Bärplockare fick regering att agera

En delegation från det thailändska arbetsmarknadsdepartementet besökte Sverige för att reda ut begreppen.

Försvaret anmäls för skippad kartläggning

Försvaret har inte gjort lönekartläggning sedan 2008 – trots att lagen säger att det ska göras minst vart tredje år. Nu har Försvarsförbundet tröttnat.

Ingen arbetsgivare har ådömts vite

En stor del av arbetsgivarna struntar i lagen. Och de klarar sig utan bestraffning, visar vår granskning.

Fånga orden – få rättvisare löner

Fånga orden – få rättvisare löner

Fånga orden – få rättvisare löner

Lönen är den mest infekterade frågan på en arbetsplats.
– Grogrund för en konflikthärd, konstaterar löneexperten Jaime Aleite.

12 frågor och svar om sommarens arbetsrätt

Sommar och semester för de flesta. Men vilka regler gäller egentligen under ledigheten? Kan jag stänga av jobbtelefonen? Vad händer om jag blir sjuk? Läs experternas svar här.

”Den franska traditionen 
bygger på konfrontation”

”Den franska traditionen
bygger på konfrontation”

I den allra centralaste delen av Paris finns världens största advokatbyrå specialiserad på arbetsrätt.
– Klienterna behöver hjälp med snåriga franska regler, säger chefen.

Lag om medling på gång

Arbetsrätten i Frankrike i 5 punkter.

Följ arbetsrätten i världen

Följ arbetsrätten i världen

Som prenumerant kan du logga in och läsa Lag & Avtals utblickar i omvärlden.

Läs fler artiklar här
Flaggor

Har du koll på utländsk arbetsrätt?

QUIZ. Vet du mer än kollegorna om vad som gäller? Till quizet

TURORDNINGSKRETSAR
Sveriges tre system

Sveriges tre system

Turordningskretsarna avgör vem som får stanna eller gå vid nedskärningar. Lag & Avtal granskar hur kretsarna skiljer sig åt mellan kommun, stat och det privata näringslivet.

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

”Arbetsbristen hamnar där den hör hemma”

Företagen inom elbranschen kan numera placera in sina anställda i turordningskretsar. Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen, är nöjd med möjligheten.

”Varje individ har egen kompetens”

Statens turordningskretsar kan vara många och små. Ibland består en krets av bara en person.
– Specialiseringen har gått så långt.

Bakgrund: 70-talets tankar förnyas i avtal i dag

Om turordningskretsar kan fungera som drivkraft för företagen får framtiden utvisa.

Arbetsrättens skilda världar

Arbetsrättens skilda världar

LEDARE. Att riva upp turordningsreglerna i lagen är knappast möjligt. En politisk majoritet för ett sådant beslut verkar osannolikt, särskilt i dagens parlamentariska kaos.

Skyddsombud anklagat
för sexuella trakasserier

Personalen var missnöjd med företagets arbetsmiljöundersökning, så facket gjorde en egen. Då anklagade företaget skyddsombudet för att ha kladdat på ägarens dotter och avskedade honom.

Piloten la sig naken i sängen – 4 AD-fall

Sexuella trakasserier prövas sällan i Arbetsdomstolen. Bara fyra domar har kommit de senaste tre åren.

LENNART KRIISA MÖTER
”Vi behöver ett bättre 
system för omställning”

”Vi behöver ett bättre
system för omställning”

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef för TCO, behöver inte kompromissa med sina egna åsikter. Att företräda Saco eller LO skulle däremot bli svårt.
– Jag skulle aldrig kunna debattera för att ransonera utbildning.

Få koll på makthavarna!

I varje nummer av Lag & Avtal träffar chefredaktör Kriisa arbetsrättens makthavare. Här hittar du samtliga intervjuer.

Läs mer

Tre vill bli ordförande i AD

Här är de tre män som har ansökt om att få efterträda Carina Gunnarsson på ordförandestolen i Gamla stan.

Carina Gunnarsson

Från Arbetsdomstolen till Medlingsinstitutet

Carina Gunnarsson blir generaldirektör för Medlingsinstitutet. Hon lämnar därmed Arbetsdomstolen.

Först uppsagd - sen avskedad

Först blev kafebiträdet uppsagd. Sedan blev hon avskedad. Nu kräver facket dubbla skadestånd till kafébiträdet.

Fritt val för arbetsgivaren?

Fritt val för arbetsgivaren?

EXPERTFRÅGAN: Kan arbetsgivaren fritt välja mellan uppsägning och avskedande vid misskötsamhet?

Dags att skriva en kampsång för rut

Dags att skriva en
kampsång för rut

KRÖNIKA. Vänstern lär inte skriva några klatschiga kampsånger om Hemfrids grundare. Men historien handlar också om de anställda som fått vita jobb, anställningstrygghet och pension.

4 frågor till Jakob Stenberg...

...Lag & Avtals nya krönikör, Rut-kramare som är skeptisk till skattehöjningar.

SVT talade om för lite
- får betala skadestånd

Sveriges Television förhandlade med Musikerförbundet om att lägga ut jobbet med Så ska det låta. Men det räckte inte att facket fick veta vilket produktionsbolag som skulle göra programmet. SVT får betala 50 000 kronor i skadestånd.

Fel av SVT att runda facket

AD: Företaget skulle ha förhandlat med Musikerförbundet innan beslutet att lägga ut Dansbandskampen på produktionsbolaget fattades.