Alla mår bättre av mindre lönegap

2011-09-21 23:00  
Ann Charlott Altstadt, frilansskribent och författare till bland annat "Liten ordbok för underklassen". Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Göran Arrius är förvisso ny Saco-ordförande men uttrycker samma gamla åsikt som sin företrädare - lönespridningen i Sverige måste öka.

<p>Det är hela den politiska och ekonomiska eliten överens om, men det är lite omtumlande att en fackföreningsordförande inte vill att medlemmarnas löner ska öka utan i stället ojämlikheten, det vill säga några ska tjäna mer medan andra mindre. </p> <p>Det är förstås utbildning, prestation och ansvar som ska premieras och en mer sammanpressad lönestruktur kan "bli förödande för Sverige", enligt Saco:s ordförande. Nu behöver Göran Arrius, Anders Borg och Jan Björklund och andra som förordar ökad lönespridning inte ligga vakna om nätterna och vrida sig av oro för Sveriges framtid.

I våras rapporterade SCB att skillnaderna växer, liksom de gör i hela OECD-området. Under 2000 -2009 har andelen ensamstående mammor med låg ekonomisk standard ökat från 11 till 27 procent, medan de som tjänar över 27 000 höjt sin inkomst. Argumenten för ökad lönespridning är att det måste löna sig att utbilda sig. Men det är knappast troligt att Arrius, Borg och Björklund skulle ha tappat sugen om de fått veta att deras framtida yrken inte var extremt välbetalda, att de därför skulle hoppat av plugget för att istället sätta sig i kassan på Ica. </p> <p>Arrius har rätt, lönesättningen kan bli förödande för Sverige. Men enligt all tillgänglig forskning så är det just den sammanpressade lönestrukturen som fortfarande gör Sverige till ett socialt stabilt välmående samhälle. Det är till och med så att i länder med sammanpressade löner mår högavlönade som Arrius bättre och lever längre än högavlönade i länder med större lönespridning (Jämlikhetsanden, Richard Wilkinson Kate Picket). </p> <p>Enligt forskaren Tommy Nilsson och journalisten Annbritt Ryman i "Individuell lön - lönar det sig?" så finns det heller inga entydiga samband mellan lönespridning och arbetsmotivation, effektivitet, produktivitet. </p> <p>Jag tror att löner för de flesta handlar om rättvisa, vilket är oerhört svårt att mäta med ord som utbildning, prestation och ansvar. 2006 gjorde SCB/LO en stor undersökning om våra attityder till löneskillnader och naturligtvis tyckte en överväldigande majoritet att de var på tok för stora. Många akademiker skulle få sänkt lön men den yrkesgrupp som de tillfrågade tyckte skulle ha minst i plånkan, det där kassabiträdet på Ica, skulle ändå få ett rejält lyft på tretusen i månaden. </p> <p>Men att du hamnat just där handlar om faktorer du har fått små chanser att påverka i det genetiska och sociala lotteriet. Född av andra föräldrar i en annan social miljö skulle Arrius ha blivit kassabiträde/butiksbiträde och därmed blivit lågavlönad. Skulle det ha varit rättvist? Kassa-/butiksbiträden har ofta arbetsskador eftersom arbetet är lika tungt som ett industrijobb. Dessutom distribuerar de vår livsnödvändiga mat, finns det något skäl varför inte det ska premieras? </p> <p>Stora löneskillnader kanske existerar för att vissa inflytelserika människor vill känna sig bekräftade och värdefulla men den känslan kan säkert även triggas igång i ett samhälle där det skulle skilja 100, 10 eller varför inte 1 spänn i månaden mellan Arrius och kassabiträdet.</p> <p></p> <p>Ann Charlott Altstadt</p> <p>Journalist och författare</p>

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen