å dagens arbetsmarknad har yrkesgrupper som domineras av kvinnor klart sämre situation än yrkesgrupper som domineras av män. Ju större andel kvinnor desto lägre lön, fler deltider, otryggare anställningar och större arbetsrelaterad ohälsa. Dessa fakta är ingen nyhet utan är väl kända av alla som är intresserade.

Därför är det är en skam för det moderna Sverige att dessa kraftiga ojämlikheter i arbetslivet tillåts leva kvar. För det är ingen naturlag utan resultatet av val och beslut som gör att kvinnodominerade gruppers arbete värderas lägre och behandlas sämre än mansdominerade.

Alltför ofta har kvinnorna inom lo-yrkena inte fått den uppmärksamhet som de borde ha i jämställdhetsdebatten. I avtalsrörelsen 2010 kommer Kommunal därför att driva jämställdhetsfrågan med kraft. Vi är stolta över att lo-förbunden inför avtalsrörelsen 2010 gjort den mest kraftfulla gemensamma prioriteringen av jämställdhet som vi hittills sett på svensk arbetsmarknad.

Ett sådant krav är rätten till heltid. Heltid ska vara normen, men det ska vara möjligt att välja sysselsättningsgrad. Arbetstagarna måste få ökad valfrihet att kunna arbeta heltid. Rätt till heltid är en fråga om rätten till egen försörjning och ekonomiskt oberoende.

Ofrivilligt deltidsarbete ger både lägre lön i dag och sämre levnadsstandard i framtiden. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är arbetsgivarens bristande förmåga att planera och organisera arbetet.

Fler arbetstagare som är tillsvidareanställda på heltid leder till ökat engagemang, utvecklad yrkeskompetens, effektivare rutiner och dessutom förstärkt konkurrenskraft för arbetsgivaren.

Inom Kommunal är omkring fyra av fem medlemmar kvinnor, samtidigt som andelen som jobbar heltid inom förbundet uppgår till 47 procent enligt lo:s rapport "Arbetstider år 2009". 66 procent uppger att deltiden är ofrivillig och att viljan till att jobba fullt ut är utbredd.

Medlemmar i Kommunal hade 2008 en genomsnittslön för heltid på 20 000 kronor. Det är ingen hög lön. Men i genomsnitt arbetar medlemmarna 83 procent av heltid. Genast krymper månadslönen till 16 600 kronor. Före skatt.

Då är det inte särskilt konstigt att 44 procent av de deltidsarbetande inom Kommunal anser att de inte kan leva på sin lön. Enbart 40 procent av de deltidsarbetande kan få fram 5 000 kronor till en oförutsedd utgift på 14 dagar.

En heltidsanställning ger inte bara bättre ekonomi utan innebär också en tryggare anställning. Den högre lön heltid ger påverkar direkt nivån på den ersättning man har rätt att få om man blir förälder, sjuk eller arbetslös. Den faktiska lönen styr dessutom nivån på den framtida pensionen. Rätt till heltid är med andra ord en fråga om rätten till egen försörjning och ekonomiskt oberoende.

Det är inte deltidsarbetet i sig vi vänder oss emot. Men valet att arbeta deltid ska vara en rättighet som man har som anställd. Därför ska heltid vara normen. Det kräver Kommunal i denna avtalsrörelse. Kommunals mål är att alla som arbetar deltid ska ha en heltid i botten, för att kunna öka sin arbetstid när de själva vill. Då blir heltidsarbete en rättighet och deltid en möjlighet. Rätten till heltid är ett led i att skapa trygga jobb.

Det är dags att arbetsgivarna slutar se problemen och i stället upptäcker möjligheterna!