andelsanställdas förbund kräver i årets avtalsrörelse rätt till heltid. Deltidsanställningar ska endast kunna tillämpas i undantagsfall. Handelsanställdas förbund har stöd av lo men även av flera politiska partier som vill införa en ny lag med rätt till heltid. Svensk Handel anser att sådana regler skulle ställa till stora problem för våra medlemsföretag.

lo presenterade nyligen en rapport som till stor del ägnas åt heltidsfrågan. lo:s utgångspunkt är att alla som vill ska ha rätt att arbeta heltid.

Enligt rapporten arbetar 28 procent av lo-medlemmarna deltid, av dessa vill och kan var tredje arbeta heltid. En rätt till heltid skulle enligt lo ge sammanlagt 208 000 arbetare heltidsanställningar. Det nämns inte alls att en rätt till heltid skulle innebära stora konsekvenser för lo-medlemmarna i form av ändrade arbetstider och förlorade arbeten.

Skälet till att det inom handeln finns många deltidsanställningar är att verksamheten till stor del styrs av kunderna och deras vanor. Flertalet butiker har en övervägande del av sin försäljning förlagd till kvällar och helger.

Deltidsanställda är en nödvändighet för att kunna bemanna butikerna vid dessa försäljningstoppar. Svensk Handel är inte motståndare till heltidsanställningar, men det är inte möjligt att organisera allt arbete i branschen i form av heltidstjänster.

En rätt till heltid skulle leda till stora svårigheter för arbetsgivarna att bedriva och bemanna sina verksamheter. Att företagen är livskraftiga är en förutsättning för viljan att anställa personal.

Arbetsgivaren kommer att tvingas låta de anställda som så önskar gå upp till heltid. Personalkostnaderna höjs därmed kraftigt och uppsägningar måste genomföras för att anpassa utgifterna till den ekonomiska verkligheten. Behovet av arbetstimmar i en butik förändras inte om rätt till heltid införs. Samma antal timmar måste då fördelas på färre tjänster.

Deltidsarbete riskerar att bytas ut mot heltidsarbetslöshet. Handelns utredningsinstitut, hui, har i en studie konstaterat

att om 25 procent av de deltidsanställda väljer att gå upp till heltid förlorar i genomsnitt 15 procent av de anställda sina arbeten.

Kravet på heltid leder till försämrad service och växande köer i butikerna. Två deltidsanställda som bemannar var sin kassa vid kraftig kundgenomströmning kan inte ersättas av en heltidsanställd. Ofta behövs helt enkelt två personer på plats samtidigt i stället för en person som arbetar ett längre pass.

Arbetsmarknaden skulle dessutom påverkas av att arbetsgivarnas intresse för att nyanställa skulle minska. Många skulle avstå från att nyanställa om det inte är möjligt att expandera verksamheten i mindre steg än med en heltidstjänst i taget.

Även för de anställda som får behålla sina anställningar skulle införandet av rätt till heltid få stora konsekvenser. En hui-studie visar att de scheman som skulle krävas för att organisera heltidstjänster inom handeln skulle leda till mer kvälls- och helgarbete för samtliga anställda. Detta gäller alltså även de personer som inte vill ändra sin sysselsättningsgrad.

För att schematekniskt lösa bemanningen med färre anställda skulle dessutom dagens arbetstids- och arbetsmiljöregler behöva ändras.

Ytterligare en konsekvens av rätten till heltid är att många ungdomar skulle få det svårt att ta ett första steg in på arbetsmarknaden genom extraarbete under kvällar och helger. Extrajobben skulle försvinna i och med att timmarna behövs för att "fylla upp" till nya heltidstjänster. Något som skulle vara mycket negativt för den redan höga ungdomsarbetslösheten.

Studier visar att deltidsanställningar ofta pågår under kortare perioder och i samband med att människor studerar eller har små barn. Det vanliga är att personal som börjar arbeta deltid går över till att arbeta heltid efter en period.

Redan i dag har deltidsanställda företrädesrätt till utökad sysselsättningsgrad. Det är ute på varje enskild arbetsplats som de praktiska lösningarna går att hitta. Att 208 000 heltidsanställningar bara står och väntar är inget annat än en ren utopi.