Valfrågan som drivs i smyg
Av: Mattias Davidsson
Publicerad 25 augusti 2010 22:00
Riksdagspolitikerna hyllar officiellt den svenska modellen där parterna själva träffar kollektivavtal.Ändå är valrörelsen full av utspel - om arbetsrättslagstiftningen.
Läs mer
Ladda ner
Politikerna gillar den svenska modellen. De främsta argumenten är att parterna tar mer ansvar för överenskommelser de själva träffat samt att modellen är flexibel för en mångfacetterad arbetsmarknad.
Civilrätten måste alltså få ett så fritt spelrum som möjligt. Men politik är att vilja. Centerpartiet påpekar att "förhållandena mellan arbetsmarknadens parter måste bli jämnare och arbetsrätten flexiblare". Det ska förstås som att partiet vill ge arbetsgivarna råg i ryggen.
Socialdemokraterna "slår vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka, självständiga parter med kraft att teckna heltäckande kollektivavtal". Betoningen på "starka parter" ska tolkas som att partiet vill stärka arbetstagarsidan.
- Arbetsgivarna är jag ärligt talat mindre bekymrad över, säger Berit Högman (s) som är vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
Vänsterpartiet är kanske det riksdagsparti som minst predikar kollektivavtal framför lagstiftning. För Josefin Brink, som är partiets ledamot i arbetsmarknadsutskottet, är det självklart att arbetsrätten hör hemma i valrörelsen.
-?I praktiken finns det inget parti som lämnar över allting till parterna. Alla lägger sig i detta och riggar systemen på olika sätt som gynnar endera arbetsgivarsidan eller löntagarsidan. Att påstå något annat är att lägga ut dimridåer, säger Josefin Brink.
Ulf Holm, Miljöpartiets ledamot i arbetsmarknadsutskottet, tycker att politikerna lägger sig i för mycket. Men det är delvis parternas eget fel, hävdar han.
- När man försökte träffa ett nytt Saltsjöbadsavtal och det inte gick, spred sig en viss besvikelse i riksdagen. Det sände en signal till oss politiker att nej, arbetsmarknadens parter kan inte längre ta det ansvar som den svenska modellen bygger på.
Enligt Ulf Holm är politikerinblandningen en tilltagande tendens.
- Det tilltar lite. En del partier tycker att det går för sakta; att det inte händer tillräckligt i avtalen. Centern tycker att turordningsreglerna är ett jätteproblem i småföretagen. Vänstern tycker att bemanningsföretagen är ett jätteproblem som man måste lagstifta emot. Det finns en otålighet, men de stora partierna är mer återhållsamma.
Moderaterna är kanske det parti som tydligast säger sig vara återhållsamt. Men det är vad man säger. De rödgröna tror inte på det och framhåller att den gångna mandatperioden präglats av så stora förändringar av a-kassa och visstidsanställningar, att moderaterna nu mätta kan luta sig tillbaka.
Inför valdagen den 19 september har Moderaterna ett antal arbetsrättsfrågor som man vill "titta närmare på" eller "överväga". Exempelvis förlängd tid för provanställningar, lärlingskontrakt och en begränsning av de små arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägningar.
Men allt detta är småsaker, enligt Hillevi Engström (m) som är arbetsmarknadsutskottets ordförande. Hon tycker att Alliansregeringen skiljer sig från tidigare s-märkta regeringar i sitt sätt att hantera parterna.
- Den nuvarande regeringen har inte något partsintresse utan håller sig neutral. Ingen part har en fri access till regeringskansliet, säger Hillevi Engström.
Men de mindre borgerliga partierna hänvisar alla till småföretagarna i de egna leden, när de exempelvis lanserar det nödvändiga i att luckra upp anställningsskyddet.
- Vi vill ha starka parter, men om de inte tar ansvar för företagens behov av flexibilitet i marknadens upp- och nedgångar, måste vi överväga lagstiftning, säger exempelvis Eva Flyborg som sitter i arbetsmarknadsutskottet för Folkpartiet.
- Vårt långsiktiga mål är att arbetsrätten inte ska vara en valfråga. Vi är partiet som vill flytta makten ur anställningsskyddslagen och in i kollektivavtalen, säger Annie Johansson som är Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.
Men Centerpartiet har samtidigt en lång rad konkreta förslag - fler än de övriga borgerliga partierna - som ytterligare försvagar anställningsskyddet.
TCO:s ordförande Sture Nordh tycker inte att partierna lever som de lär.
- Det bästa de kan göra är att låta bli arbetsrätten. En del måste förstås lagstiftaren göra som att hantera eu-rätten, men annars är det så att varje gång partierna sätter i gång sina diskussioner tar de bort incitamenten från parterna.
Sture Nordh tycker inte riktigt att de borgerliga partier som nu ropar efter mer undantag från turordningsreglerna besinnar att en valförlust kan innebära återställande politik längre fram.
- Och då hamnar vi så lätt i ett pingpongspel som sätter parterna vid sidan av.
Fakta Läs mer:
Författaren Svante Nycander skrev i förra numret att han inte gillar politikerinblandningen, att den berövar parterna initiativet. I sin bok "Sist in, först ut " hävdar han att politikerna tröttnat på parternas antagonism. Det hände under 1990-talet. "Förändringar i anställningsskyddet avgörs sedan dess av olika allianser i riksdagen".
