Karin Lundin gillar att processa. Ett arbete där det gäller att vara både kreativ och analytisk. Hon lägger upp sin talan redan från början, tänker igenom varje del. I fallet med civilekonomen, där en diagnos ledde till försämrade arbetsvillkor, valde hon att kräva ett separat belopp för varje händelse han varit utsatt för.

– Det är en pedagogisk fråga. Klumpar man ihop beloppen är risken att det som döms ut blir lägre. Man ska inte få sin ersättning sänkt för att man utsatts för flera kränkningar.

Hennes strategi lyckades. Civilekonomen fick sammanlagt 175 000 kronor i diskrimineringsersättning uppdelat på olika poster: avbrutet utvecklingsprogram, försämrade förmåner, trakasserier och dåligt arbetsbetyg. Det är den högsta ersättning som dömts ut sedan den nya diskrimineringslagen kom.

Karin Lundin kom till Sveriges Ingenjörer efter att ha varit jurist hos diskrimineringsombudsmannen i sju år. Därför var det naturligt att hon fick bli civilekonomens ombud eftersom juristerna på Sveriges Ingenjörer servar även Civilekonomerna. Men först försökte en ombudsman förhandla med arbetsgivaren, och när det inte gick blev förbundets juristgrupp konsulterad.

– Vi rekommenderade Civilekonomerna att bevilja rättshjälp. Det gör vi bara om det finns en rimlig möjlighet till framgång. I det här fallet fanns det ingen tvekan.

Det fanns starka bevis, som e-postkorrespondens där chefen skrev att diagnosen gjorde att han ville avbryta civilekonomens utvecklingsprogram. Sedan kom det där med det dåliga arbetsbetyget in.

– Domstolen kom fram till att han varit duktig och uppskattad innan diagnosen blev känd. Det är första gången repressalier i ett tjänstgöringsbetyg prövats i ett diskrimineringsmål, säger Karin Lundin.

Fast framgången i målet berodde också på förhören, påpekar hon.

Karin Lundin är kritisk till Arbetsdomstolens senaste dom i ett mål om diskriminering på grund av funktionshinder. Att domstolen gav Coop rätt att säga upp ett arbetsskadat kassabiträde för att hon inte kunde arbetsrotera och också plocka tyngre varor anser hon är en tveksam bedömning.

– Arbetsrotation är ett arbetssätt som typiskt sätt utesluter funktionshindrade, som inte klarar alla moment i arbetet. Själva rotationssystemet kan alltså vara indirekt diskriminerande.

Karin Lundins intresse för diskrimineringsfrågor började tidigt. Med en mamma som jobbade med flyktingfrågor och med mycket politiska diskussioner hemma var det naturligt att hon i gymnasiet genomförde en undersökning om högstadieungdomars inställning till invandrare. Hon valde mellan att bli psykolog och jurist, satt ting, jobbade några år som skattekonsult på revisionsbyrå, men kom ihåg varför hon ville bli jurist när hon såg DO:s annons.

– Det var utvecklande och roligt att jobba där. Jag kunde hjälpa människor som varit utsatta för kränkning att få upprättelse.

Men så ville hon vidga sitt perspektiv inom arbetsrätten.

– Jag trivs fantastiskt bra som förbundsjurist. Här finns en spännvidd på rättsfrågorna – alltifrån uppfinnarfrågor till mutbrott. Just nu sitter jag också med i Sacos referensgrupp till Las-utredningen som ska läggas fram i slutet av september. Det är dynamiskt här och inte lika formalistiskt som på en myndighet, säger Karin Lundin.n