Datorn, mejlen, telefonen, mobilen – allt kan arbetsgivaren övervaka. Det var också precis vad som skedde när tanken väcktes att säljaren fuskade med tidrapporteringen.

På företaget, där säljaren var anställd, ska de anställda logga in i datorn när de kommer och går, samma sak på ­lunchen. Dessutom finns en logg kopplad till kontorets entrédörr. Företaget jämförde loggtiderna med säljarens uppgifter och kom fram till att säljaren hade friserat sina tidrapporter. Övertygande bevisning, tyckte tingsrätten, som ansåg att tidsfusket var systematiskt, dessutom medvetet eller gjort av grov vårdslöshet.

Utöver detta hade säljaren inte ringt så många kunder som hon påstått, hon har raderat kunduppgifter samt surfat och ringt privat på arbetstid. Själv hävdade hon att hon inte har gjort någonting som inte var tillåtet enligt policyn.

– Tidsfusk kan vara ett växande problem. Jag tror att yngre medarbetare inte har samma strikta syn på arbetstiden som den äldre generationen. Det är enkelt att fuska om man har fria tyglar, ingen kan kontrollera vad du gör när du jobbar hemma, säger Jessica Stålhammar på Gärde Wesslau Advokatbyrå.

I våras blev nio undersköterskor uppsagda från ett demensboende. De hade fuskat genom att stämpla ut åt varand­ra och därmed fått betalt utan att jobba. Ett annat aktuellt fall är den personliga assistenten som redovisade full tid fastän hon hade gått hem tidigare flera gånger. Hon erkände och sa upp sig, men den kommunala arbetsgivaren polisanmälde henne i höstas.

Rent juridiskt är tidsfusk ett missbruk av arbetsgivarens förtroende. Dessutom är det olovlig frånvaro, misskötsel, brott mot anställningsavtalet och en form av illojalitet. Normalt sett grund för avskedande om det har pågått en längre tid, anser arbetsrättsadvokaten Jessica Stålhammar.

Unionen har nu överklagat tingsrättens dom. Fackombudet anser att idén att säljaren skulle ha fuskat faller på sin egen orimlighet.

– Alla vet vi att vi är övervakade av dubbla tidssystem. Det kan inte existera en person som fuskar på det vis som det ser ut som att vår medlem har gjort. Vill man bluffa måste man göra det på ett intelligentare sätt, säger Roland Bergkvist, förbundsjurist på Unionen.

Han säger också att anledningen till att han drev målet är att säljarens sätt att arbeta och tidrapportera tidigare var accepterat.

– I den här typen av jobb är inte det första man gör att sätta på datorn, utan att prata med folk, och det var vad som godtogs på förra chefens tid, säger Roland Bergkvist.