Korta påhugg

Korttidsanställda får samma rätt till semesterledighet. Semesterersättningen behöver inte räknas in i lönen så som tidigare, utan arbetstagare och arbetsgivare får komma överens. Är anställningen kortare än tre månader kan man sluta avtal om att ingen semester tas ut. Pengarna ska alltid ut. Förändringen är en eu-anpassning.

25 dagar till alla

De som jobbar mindre än heltid eller oregelbundet, får rätt till lika lång ledighet som andra, det vill säga 25 dagar. Eftersom dessa arbetstagare normalt inte har jobbat ihop tillräckligt med betalda semesterdagar gäller att de betalda ska läggas ut först. Detta är ett förtydligande.

Visstider ska slås ihop

Om en arbetsgivare lyckas stapla visstidsanställningar ovanpå varandra ska de ur semestersynpunkt räknas som en anställning. Andelen visstidare i arbetskraften var 17 procent år 2007, av kvinnor 57 procent. Andelen unga kvinnor var 43,1 procent och unga män 30,9.

Semestergrundande frånvaro

Mest kontroversiellt är nyheten att frånvaro på grund av arbetsskada endast är semesterlönegrundande i ett år mot tidigare två. På grund av den förändringen yrkade de rödgröna avslag på paketet. De tre partierna ansåg därutöver att den nya lagen saknade en jämställdhetsanalys.

Semesterberg i cash

Den som tagit ut sina 25 dagar med semesterlön och har fler dagar som inte kan sparas, ska få sina dagar betalade innan semesteråret är slut, alltså före den 1 april året efter (den till del inställda) ledigheten. Problemet kan uppstå då det inte är tillåtet att spara nya dagar samtidigt som sparade dagar tas ut. Samtidigt är det så att sparade dagar äldre än fem år löses upp i intet. Uttagna sparade dagar betalas utifrån aktuell lön, inte den lön som gällde då dagarna lades på lut