Anders Hult, jurist på ST

- Lagen är krånglig. Den kom 1977 och var krånglig. I stort sett alla på tjänstemannasidan ersatte den med kollektivavtal. Nu kommer den igen och är ungefär lika krånglig.

Vad är det som är så krångligt?

- Det är krångligt. Det visar sig vid utbildningarna. Det är den mest krångliga arbetsrättslagen. Staten har ett specialavtal som rullar på kalenderår. Vi börjar tillämpa lagen först 2011 och ska sluta ett nytt avtal. Som det ser ut just nu är den nya lagen bara aktuell för de medlemmar som arbetar utanför staten. Statens avtal ger 0,44 procent per dag plus 0,48 procent per dag räknat på rörliga lönetillägg.

I staten tillkommer systemet med gubb-tillägg: antalet dagar ökar  med åldern i en tvåstegstrappa.

Martin Wästfelt, jurist på Unionen

- Ambitionen att förenkla är bra, men inget blev enklare. Vissa förtydliganden är bra: att innestående semester ska ut då man slutar - tidigare praxis, nu lag. Litet problem, men ändå.

Ett större problem kan vara de två sätten att räkna ut semestertillägget. Sammalöneregeln räknar 0,43 procent på gällande månadslön. Procentregeln räknar 12 procent på injänandeårets lön. Den lagspikade udda siffran 0,43 är ett försök att göra beräkningsmodellerna neutrala. Modellen ska även ta hänsyn till att procentarna får hålla till godo med en beräkning byggd på en gammal månadslön medan samlönarna får en aktuell månadslön att utgå ifrån.- Unionens avtal efter sammalöneregeln ligger på 0,8 procent.

Det ger en marginal så att tillägget aldrig kan bli sämre än en tillämpning av procentregeln.

Lars Nordfors, chef för Företagarnas hjälpdesk

- Många har inte de administrativa lönesystem som de stora företagen har. Säg att två tredjedelar av småföretagen kör direkt efter lagtexten då de ska räkna ut semestern.

Lars Nordfors framhåller att det förvisso finns problem men inte värre än att de medlemsföretag som kontaktar honom får dem lösta. Ibland väljer man att snegla på kollektivavtal som ligger nära.

Anders Fogelberg, jurist på Företagarna anser i likhet med Svenskt Näringsliv, att sättet att räkna ut semesterns längd är felaktigt.

- Ta bort semesterlönegrundande frånvaro. Varför betald semester för oarbetad tid? Den synpunkten försvann, vilket har kritiserat av Regelrådet.

(Regelrådet har skapats för att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till utgången av 2010.)

Christer Persson, IF Metalls förhandlingsenhet

 IF Metall hör till dem som uttryckt kritik mot att semesterlagen ger arbetsgivaren rätt att själv välja mellan de två metoderna för att räkna ut semesterersättningen. Man har pekat på att det finns en option för att snåla.  IF Metall var även varit kritiskt inställda till att arbetsskada i dag endast är semesterlönegrundande i ett intjänandeår mot tidigare två.

- I praktiken berör inte den nya lagen oss över huvud taget. Vårt semesteravtal ger en ersättning på motsvarande 13,2 till 13,4 procent räknat efter procentregeln. Det räknas på lön och på de rörliga delarna. De som ligger lägst kan få mer. Rörliga löner är fortfarande vanliga främst i motorbranschen. I industrin däremot gissar jag att bara cirka 5 procent jobbar med ackord.