Fackordförande: Lönestatistiken döljer diskrimineringen

2015-09-08 13:22 Elisabet Örnerborg  
”Vi måste göra något åt att kvinno­dominerade yrken är värdediskriminerade”, säger Heike Erkers. "Vi kan inte vänta tills det är lika många kvinnor som män på våra arbetsplatser, då får vi hålla på till nästa sekelskifte för att försöka få jämställda löner." Foto: Christian Rehn

Kvinnolöner. Sättet som Medlingsinstitutet räknar fram löneskillnaderna mellan män och kvinnor på leder fel, anser Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers. Det får inte fram att kvinnodominerade yrken är felvärderade.<br/>– Det är viktigt, annars kommer vi aldrig i kapp, säger hon.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar, rapporterade Medlingsinstitutet i juni. Siffrorna visar att kvinnor i genomsnitt tjänade 13,2 procent mindre än män 2014.

Men när Medlingsinstitutet har gjort en så kallad standardvägning blir skillnaden mindre, 5 procent. Då har löneskillnader som beror på olika faktorer som att kvinnor och män arbetar i olika yrken och har olika utbildning räknats bort.

Heike Erkers anser att standardvägningen är missvisande. Den kommer inte åt de strukturella löneskillnaderna. Som exempel pekar hon på att fler kvinnor söker sig till sjuksköterskeutbildningar och socionomutbildningar och att kvinnor är mer utbildade än män. Då leder det fel att räkna bort löneskillnad som beror på utbildning, anser hon.

– Utbildning är helt klart en könsmarkör.

John Ekberg, Medlingsinstitutets statistikansvarige:

– Vi döljer ingenting, med hjälp av standardvägningen försöker vi bara hjälpa parterna att analysera löneskillnaderna.

Men Heike Erkers vill ha mer hjälp från Medlingsinstitutet för att tillsammans med arbetsgivarna kunna komma tillrätta med den värdediskriminering som hon anser att till exempel socialsekreterarna, Akademikerförbundets största medlemsgrupp, är utsatta för.

– Socialsekreterarna har en 3,5-årig högskoleutbildning och ett uppdrag som kräver väldigt mycket, också myndighetsutövning. Ska ett barn tas om hand eller inte, det är svåra beslut som socialsekreterare ska fatta. Ändå värderas de lägre lönemässigt än många manligt dominerade yrken i kommunerna.

Det som blir kvar efter Medlings­institutets standardvägning kallar John Ekberg för en oförklarad löneskillnad.

Heike Erkers är kritisk till det ordvalet. I diskrimineringslagen talas det om osakliga löneskillnader och sådana löneskillnader går det att komma åt med diskriminerings­lagens hjälp.

– Det är bättre att hålla sig till det som lagen talar om. Dessutom kan en förklarande faktor också vara osaklig, anser hon.

Ordvalet beror på att Medlingsinstitutet inte har all nödvändig information, anser John Ekberg.

– Om vi hade haft tillgång till all information som påverkar en individs lön hade vi kunnat tala om osakliga löneskillnader, säger han.

Så säger institutets statistik

2005 tjänade kvinnor över alla sektorer 83,7 procent av vad män tjänade, 2014 hade kvinnors procent av mäns inkomster ökat till 86,8. ­Lönegapet minskade alltså med 3,1 procentenheter på tio år (från 16,3 till 13,2 procent). Löneskillnaden var störst inom landstingssektorn och minst inom kommunerna där socialsek­reterarna arbetar.

När Medlingsinstitutet gjort en standardvägning var den oförklarade löne­skillnaden för hela ­arbetsmarknaden 5 procent till kvinnornas nackdel 2014. Då har löneskillnader som beror på olika faktorer som att kvinnor och män arbetar i olika yrken, i olika sektorer, ålder utbildning och om de arbetar heltid eller deltid räknats bort. För kommunerna var den standardvägda skillnaden 0,5 procent.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen