Från barbershop till diskrimineringsfrågor

2012-09-19 23:00 Elisabet Örnerborg  
”Trots att jag gillar att processa försöker jag ändå alltid hitta en överenskommelse. Att processa mot sin arbetsgivare i domstol kan vara väldigt tufft”, säger Karin Lundin, Sveriges Ingenjörer. Foto: Caroline Tibell

Civilekonomens karriär stoppades när chefen fick reda på att han hade diagnosen Aspergers syndrom. Förbundsjuristen Karin Lundin vann hans mål. <br/>– Jag har alltid tyckt att diskrimineringsfrågorna är viktiga. Mitt starka rättspatos är en stor anledning till att jag blev jurist, säger hon.

Karin Lundin gillar att processa. Ett arbete där det gäller att vara både kreativ och analytisk. Hon lägger upp sin talan redan från början, tänker igenom varje del. I fallet med civilekonomen, där en diagnos ledde till försämrade arbetsvillkor, valde hon att kräva ett separat belopp för varje händelse han varit utsatt för.

– Det är en pedagogisk fråga. Klumpar man ihop beloppen är risken att det som döms ut blir lägre. Man ska inte få sin ersättning sänkt för att man utsatts för flera kränkningar.

Hennes strategi lyckades. Civilekonomen fick sammanlagt 175 000 kronor i diskrimineringsersättning uppdelat på olika poster: avbrutet utvecklingsprogram, försämrade förmåner, trakasserier och dåligt arbetsbetyg. Det är den högsta ersättning som dömts ut sedan den nya diskrimineringslagen kom.

Karin Lundin kom till Sveriges Ingenjörer efter att ha varit jurist hos diskrimineringsombudsmannen i sju år. Därför var det naturligt att hon fick bli civilekonomens ombud eftersom juristerna på Sveriges Ingenjörer servar även Civilekonomerna. Men först försökte en ombudsman förhandla med arbetsgivaren, och när det inte gick blev förbundets juristgrupp konsulterad.

– Vi rekommenderade Civilekonomerna att bevilja rättshjälp. Det gör vi bara om det finns en rimlig möjlighet till framgång. I det här fallet fanns det ingen tvekan.

Det fanns starka bevis, som e-postkorrespondens där chefen skrev att diagnosen gjorde att han ville avbryta civilekonomens utvecklingsprogram. Sedan kom det där med det dåliga arbetsbetyget in.

– Domstolen kom fram till att han varit duktig och uppskattad innan diagnosen blev känd. Det är första gången repressalier i ett tjänstgöringsbetyg prövats i ett diskrimineringsmål, säger Karin Lundin.

Fast framgången i målet berodde också på förhören, påpekar hon.

Karin Lundin är kritisk till Arbetsdomstolens senaste dom i ett mål om diskriminering på grund av funktionshinder. Att domstolen gav Coop rätt att säga upp ett arbetsskadat kassabiträde för att hon inte kunde arbetsrotera och också plocka tyngre varor anser hon är en tveksam bedömning.

– Arbetsrotation är ett arbetssätt som typiskt sätt utesluter funktionshindrade, som inte klarar alla moment i arbetet. Själva rotationssystemet kan alltså vara indirekt diskriminerande.

Karin Lundins intresse för diskrimineringsfrågor började tidigt. Med en mamma som jobbade med flyktingfrågor och med mycket politiska diskussioner hemma var det naturligt att hon i gymnasiet genomförde en undersökning om högstadieungdomars inställning till invandrare. Hon valde mellan att bli psykolog och jurist, satt ting, jobbade några år som skattekonsult på revisionsbyrå, men kom ihåg varför hon ville bli jurist när hon såg DO:s annons.

– Det var utvecklande och roligt att jobba där. Jag kunde hjälpa människor som varit utsatta för kränkning att få upprättelse.

Men så ville hon vidga sitt perspektiv inom arbetsrätten.

– Jag trivs fantastiskt bra som förbundsjurist. Här finns en spännvidd på rättsfrågorna – alltifrån uppfinnarfrågor till mutbrott. Just nu sitter jag också med i Sacos referensgrupp till Las-utredningen som ska läggas fram i slutet av september. Det är dynamiskt här och inte lika formalistiskt som på en myndighet, säger Karin Lundin.n

Basstämma i damsextett

Namn: Karin Lundin.

Yrke: Förbundsjurist hos Sveriges Ingenjörer.

Ålder: 38 år.

Familj: Man och två pojkar, fyra och sex år gamla. ”Maken är civilingenjör och medlem i förbundet.”

Bor: Hus i Hässelby villastad. Hit har hon åkt Vikingarännet och i höst ska hon springa Hässelbyloppet.

Läser: Efter ”Kafka på stranden” har hon börjat på ”Norwegian Wood” av samma författare, Haruki Murakami.

Fritid: Seglar, rider, joggar och sjunger basstämman i en damsextett, alltifrån jazz och barbershop till svenska folkvisor. ”Vi har haft några egna konserter men mest uppträtt på bröllop och fester. Det är kul att stå på scenen.”

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen